Den hälsosamme ekonomisten

Basinkomst kan bli nyckeln till en stor skattereform

Har tidigare föreslagit att staten lägger om våra socialförsäkringar och skapar ett mer generellt trygghetssystem baserat på basinkomst och ett betydligt högre barnbidrag. Från ekonomer kan man få invändningen att detta skulle få negativa effekter på arbetsutbudet. När det gäller barnbidraget skulle dessa negativa effekter bero på att låginkomsttagarfamiljer får möjlighet att avstå från arbete (inkomsteffekten) och när det gäller basinkomsten skulle effekten bero på att personer som tjänar lite får en hög avräkning av arbetsinkomster mot basinkomsten.

Och jo. Så är det nog. Jag är dock av uppfattningen att fördelarna överväger, då man kan avskaffa fattigdomsfällor som på sikt riskerar att skapa marginaliserade och bidragsberoende grupper. Även i dag har låginkomsttagare ofta höga marginaleffekter - ibland så höga som 100 procent.

Man kan dock sätta in min tänkta socialförsäkringsreform i ett större perspektiv. Genom att kombinera basinkomst/höjt barnbidrag med en stor skattereform skulle vi kunna göra Sverige ännu mer ekonomiskt framgångsrikt. Vi kan bli föregångare på välfärdsområdet och samtidigt en betydligt rikare nation.

Trolleri? Nej, men operationen kräver ett stort mått av politisk skicklighet. Nils Karlson skriver i sin bok om "Statecraft and liberal reform in modern democracies" om hur reformer går till. Men det första steget är förstås att bestämma vilka reformer som är önskvärda.

Nyckeln till ekonomisk utveckling är att sänka skatter som är skadliga för ekonomin och samtidigt kompensera intäktsbortfallet med skatter som inte är fullt så skadliga för ekonomin. Sverige skulle kunna bli det första land som övergår till en huvudsakligen konsumtionsbaserad beskattning. Genom att bredda basen för konsumtionsskatterna skulle drygt 300 miljarder kunna lyftas från direkta skatter på arbete och kapital till indirekta skatter.

Man skulle alltså kunna avskaffa bolagsskatten helt, ta bort den statliga inkomstskatten och värnskatten och ändå ha pengar över till att sänka kapitalskatten - allt i en fullt ut finansierad skattereform. Det enda problemet är att reformen i stor utsträckning gynnar höginkomsttagare.

Det är här basinkomsten och det kraftigt förhöjda barnbidraget kommer in. Genom att lägga om bidragssystemet i riktning mot grundtrygghet kan man göra det bättre för de fattigaste hushållen. Vi får därmed ett bättre grundskydd, samtidigt som vi förbättrar drivkrafterna för företagande och arbete. Med samma täckningsgrad för momsen som i Nya Zeeland och samma momssats som i dag kan Sverige införa basinkomst, höja barnbidraget, avskaffa den statliga inkomstskatten, avskaffa bolagsskatten, samt sänka kapitalskatten påtagligt.

Med denna kombination skulle vårt land bli ett paradis för företagare och entreprenörer - och samtidigt få ett starkare socialt grundskydd än något annat land. Vi skulle bli rikare som nation och samtidigt förbättra den sociala välfärden.

Det svåra är att genomföra reformen. Många skatteexperter känner till att den här lösningen är möjlig - men inget politiskt parti skulle våga sig på att föreslå så stora förändringar. Det är därför vi behöver den statskonst som Nils Karlson skriver om i sin bok. Vi skulle kunna förbättra tillvaron för alla - om politikerna bara kunde lista ut hur vi tar oss från punkt A till punkt B.

Kommentarer