Den hälsosamme ekonomisten

Bankerna och transaktionskostnaderna

Ibland introduceras ny teknik långsamt - helt enkelt därför att den nya tekniken hotar det etablerade. Ett bra exempel är att det - trots den nya tekniken - inte automatiskt går att flytta sina pengar till den plats där de ger störst avkastning.

Att ha pengar på bankens lönekonto är i dag vansinnigt, eftersom man får en mycket låg ränta. Lika vansinnigt är det att utnyttja konsumentkrediter. Något smartare att köpa på faktura, i och med att man då räntefritt kan få en månads uppskov med betalningen.

Bankernas intäkter kommer ännu i dag till stor del från inlåning. Det innebär att kunder som är aktiva genom att flytta runt sina pengar tjänar ränta. Man kan exempelvis flytta alla pengar till en räntefond när de inte behövs - där avkastar kapitalet minst fem procent årligen.

Det talas om att Riksbanken ska införa e-krona. Från det är steget inte långt till att även låta människor använda skattekontot som lönekonto. Låt säga att man betalar sina räkningar från skattekontot i stället för från lönekontot.

Ett brott mot integriteten och något som innebär att individen knyts hårdare till staten? Eller en frihetsreform där banker inte godtyckligt kan beröva människor rätten att använda sina egna pengar därför att de glömt fylla i en blankett om penningtvätt (eller snarare en försäkran om att de inte tvättar pengar)?

Om pengarna per automatik flyttades till det ställe där de ger mest ränta skulle bankerna tvingas finansiera sig på något annat sätt. Och om även bolånesidan fungerade på samma sätt skulle alla intäkter utebli. Vi skulle ha ett enhetligt elektroniskt penningväsende. Bolånen styrs ju ändå av ett så intrikat regelverk att bankerna har litet utrymme att fatta diskretionära beslut och själva bedöma risker.

Motståndarna till det systemet protesterar högljutt - då tar man bort individens frihet! Problemet är bara att man redan gjort det. Du är som företagare och privatperson övervakad. I den mån du inte följer reglerna är det en tidsfråga innan myndigheterna börjar ställa obehagliga frågor.

Skulle ett e-kronasystem vara mer eller mindre integritetskränkande än dagens? Jag är inte övertygad om att det skulle vara värre. Kanske mer förutsägbart och rättvist.

En annan stor skillnad är att bankerna inte skulle tjäna pengar. Om alla transaktioner går via skattekontot kommer räntan på all överskottslikviditet att hamna hos staten. Vi kan tänka oss robotar med enkla regler - som att eventuella överskott på skattekontot automatiskt placeras i räntefonder. Och att roboterna är förutseende - genom att sälja av fonderna när de inser att ägaren snart behöver likvida medel.

För den som helt vill segla utanför det etablerade systemet finns ju kryptovalutorna redan i dag. Eller guld. Det är ju inte så att det saknas alternativ. Men givetvis lägger staten hinder i vägen för den som vill flytta pengar mellan fiatvalutorna och commodityvalutorna. Så är det och så kommer det att förbli. Och jag tror inte man kan förbjuda kryptovalutor - lika lite som man kan förbjuda hantering av guld.

Nåväl, vi får väl se hur länge bankerna finns kvar i dagens form. De kritiseras både från höger och vänster. Vänstern menar att de tjänar pengar på pengar, högern att de har ett monopol (oligopol) som beror på att staten satt upp etableringshinder.  Sakta men säkert vittrar bankväsendet bort och vi rör oss mot ett samhälle där pengar styrs av en algoritm på Riksbanken.

Bild av Steve Buissinne från Pixabay

Kommentarer