Den hälsosamme ekonomisten

Att välja sin egen coach

Enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska offentliga myndigheter tydligt specificera kraven på de upphandlade aktörerna och sedan välja den mest prisvärda. Det säger sig självt att en sådan kravlista inte lämnar stort svängrum för variation och anpassning.

LOU må fungera för stora entreprenader, men även här kan man ifrågasätta upphandlingarnas effektivitet. Den stora asfaltkartellen är ett exempel. Hade ett sådant agerande från de stora leverantörerna på marknaden varit möjligt om det inte varit för att tjänsterna upphandlas av offentliga myndigheter?

Utmaningen är att få in en tydlig kvalitetsparameter i upphandlingarna. Ett sätt kan vara att koppla ersättningen till ett tydligt och utvärderbart mål. Ett annat sätt kan vara att låta leverantörerna konkurrera om ”brukarna”.

Monica Werenfels Röttorp, som utreder flyktingmottagandet åt regeringen, kommer enligt Aktuellt att föreslå båda dessa lösningar. Privata företag eller idéella organisationer ska kunna hjälpa flyktingar ut på arbetsmarknaden och få betalt efter prestation. Även projektet Fler Fria Företagssamma Nackabor (FFFN), som jag tidigare har skrivit om, förtjänar att lyftas fram som ett exempel på hur medborgarna/brukarna kan bidra till att kvalitetssäkra offentligt finansierade tjänster.

Inom vård och omsorg pågår redan en rörelse mot mer av kundvalsmodeller och mindre av upphandling. Jag tror att den utvecklingen bör bejakas även för andra välfärdstjänster. Utredningens kommande förslag är ett välkommet steg i denna riktning.

DN SvD

Kommentarer