Att mäta produktivitet i forskningsvärlden
Det slår mig, när jag läser Harriet Wallberg-Henrikssons artikel i DN, att olika lärosätens effektivitet i regel jämförs på basis av antalet producerade vetenskapliga artiklar. Tänk om man gjorde så när det gäller annan produktion? Då skulle man mäta Spyker Cars produktionsvolym och ställa den mot Toyotas och sedan dra slutsatsen att Toyota är ett mer effektivt.
En sådan jämförelse missar en viktig poäng - nämligen att mängden resurser som har används för att producera ett visst resultat också spelar roll. Att Karolinska eller Harvard rankas högst i någon tabell över antalet publicerade vetenskapliga uppsatser är tämligen ointressant om man inte ställer det i relation till hur mycket resurser som institutionen förbrukar.
Själv skulle jag vilja se en ranking som visar vilka institut och lärosäten som producerar flest vetenskapliga artiklar per anställd. Kanske slår jag in öppna dörrar, kanske finns det redan en sådan lista. Men jag kan inte påminna mig om att jag har sett någon, så möjligen är det här forskning som återstår att utföra.
Tror att en sådan lista skulle kunna ge en del kunskap om huruvida det verkligen finns så stora stordriftsfördelar i forskning som många hävdar. Själv skulle jag kunna tänka mig att förmågan till nätverksbyggande ofta är viktigare än vilken administrativ enhet som forskaren tillhör.
Liknande forskning inom sjukvården har ju visat att det inte är sjukhusets storlek och status som är avgörande för operationsresultatet, utan kirurgernas skicklighet. Kanske gäller samma sak för forskare och forskningsinstitutioner?
Kommentarer