Den hälsosamme ekonomisten

Artificiell intelligens - ett sätt att hantera populism

Lyssnar med ett öra på Vänsterpartiets kongressförhandlingar som äger rum i Karlstad. Och det slår mig att mycket av den oansvariga politik som brukar förknippas med Donald Trump och de andra högerpopulisterna redan finns representerad i vårt land - i form av de traditionella vänsterkrafterna. Men av något skäl är det först när populismen kläs i en nationalromantisk skrud som den uppfattas som ett problem.

Det här måste vi prata om. Populism är givetvis populism och potentiellt farlig - oavsett om den har prefixet "vänster" eller "höger". Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler skrev i går om GAL-TAN-skalan och hur den isolerar Vänsterpartiet och driver politiken i en konservativ riktning. Men visst saknas det en dimension här Spänningen mellan idealism och populism ter sig som en väl så viktig dimension. Eller är det real facts som står mot fake news?

Lena Andersson fångar i Idévärlden spänningen mellan förnuft och känsla. Det handlar om de som tänker snabbt och de som tänker långsamt. De som reagerar och känner och de som kyligt analyserar fakta och drar slutsatser. Är upplysningstraditionen hotad, eller handlar det bara om att människor som normalt inte deltar i samhällsdebatten har fått möjlighet att uttrycka sin mening?

Möjligen krävs det träning för att tänka långsamt. Det har slagit mig när jag sitter och programmerar - att det som känns som rätt programkod inte behöver vara det. De logiska bristerna kan initialt vara svåra att se, men blir uppenbara när man väl tänkt efter.

Lagstiftning har mycket gemensamt med programmering. Lagarna måste vara logiska och hänga ihop. Det som känns som en bra lagstiftning behöver inte vara det när man tänker efter. Jag vill därför ha lagstiftare som tänker långsamt.

Den representativa demokratin bygger på att känslan styr politikens inriktning, men att den känslan sedan filtreras av en elit som - genom att argumentera och analysera - lärt sig att tänka långsamt. Ett företags managementavdelning formulerar affärsplanen, medan IT-avdelningen tar fram de konkreta mjukvarulösningarna. 

Sociala medier stör denna arbetsordning, genom att populus börjar ha synpunkter på hur själva programmet ska skrivas. Risken är då stor att det uppstår logiska misstag som leder till att det uppstår syntax error när programmet sedan ska köras.

Den upplysta diskussionen måste begränsas till vissa utvalda grupper, för om alla får tillgång till rummen där besluten fattas kommer diskussionen där inte längre att vara särskilt upplyst och besluten därmed inte heller särskilt förnuftiga.

Den öppna beslutsprocessen, där alla får säga sin mening om allting, förutsätter därför att alla lär sig att tänka långsamt. Men är det optimalt att vi alla blir experter på att styra samhället - det behövs egentligen bara några få utvalda för att stifta lagarna som vi sedan ska leva under? Vi andra kan nöja oss med att uttrycka våra preferenser.

En lösning skulle kunna vara Artificiell Intelligens. Vi uttrycker i våra dagliga handlingar preferenser och önskemål och en dator kan med dessa handlingar som utgångspunkt räkna ut hur lagstiftningen bör se ut för att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Om en dator kan köra bil lär den också med tiden kunna formulera lagar som är både logiskt konsistenta och som maximerar mänsklighetens lycka.

Kommentarer