Den hälsosamme ekonomisten

Arbetskraftsinvandring solklar vinst för samhället

Noterar att även borgerliga röster höjs mot arbetskraftsinvandring. Egentligen var det ganska väntat att så skulle ske efter att flera borgerliga partier profilerat sig i migrationsfrågan.

Det sannolika motivet för kritiken kan vi för tillfället lämna därhän. Argumentationen är dock att arbetskraftsinvandrare i vissa fall inte behöver bidra positivt till statsfinanserna, utan i stället kan utgöra en belastning.

Givetvis är det så. Några av alla dessa arbetskraftsinvandrare kommer att förbruka mer resurser än de tillför. Men på samma sätt är det med personer som invandrar med flyktingskäl. En stor del av dessa kommer att göra statens finanser bättre.

Ser vi till genomsnittet för grupperna är det dock lika uppenbart att flyktinginvandrarna inte bidrar till att stärka statsfinanserna, medan arbetskraftsinvandrare gör det.

Skälet är enkelt. Arbetskraftsinvandrarna kommer till Sverige för att arbeta och 95 procent av dem har mycket riktigt vid varje givet tillfälle ett jobb. Det vissa borgerliga skribenter dock upptäckt är att anhöriga till arbetskraftsinvandrare - 50 000 har mellan 2009 och 2014 följt med till Sverige - har en betydligt lägre sysselsättningsgrad.

En skribent påstår till och med att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för arbetskraftsinvandrare - när man räknar med de anhöriga - skulle vara 67 procent.

Detta är helt uppåt väggarna räknat. Orsaken till missförståndet är att Riksrevisionen i en rapport konstaterat att den genomsnittliga sysselsättningen för arbetskraftsinvandrare som tar med sig anhöriga är 67 procent, då det inte är vanligt att de anhöriga jobbar.

Eftersom det endast är 40 procent av arbetskraftsinvandrarna som tar med sig anhöriga blir snittet för hela gruppen dock helt i nivå med den svenska befolkningen i vilket fall som helst. Vi bör också komma ihåg att hälften av de anhöriga är barn och att några av barnen är över 20 år och studerar.

Men låt oss anta att de inte arbetar. I så fall lär de inte ha rätt till inkomstbaserad föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring eller ekonomiskt bistånd. De anhöriga och barnen kan förvisso konsumera en del sjukvård. Och deras barn nyttjar sannolikt den svenska skolan. Men även svenska barn går i skolan och med tanke på att en hel del svenskar arbetar utomlands får vi anta att det jämnar ut sig.

Ser vi sedan till sammansättningen av arbetskraftsinvandringen förstår vi att det inte är någon belastning. Nästan en tredjedel är programmerare och bidrar till att skapa produkter som Spotify och Minecraft. Det är en försvinnande liten del som arbetar med enkla jobb och även i det fallet arbetar de ju och bidrar till den svenska statens skatteintäkter.

Det är alltså uppenbart att arbetskraftsinvandrarna inte bara bidrar till ekonomin, utan även att många spjutspetsföretag skulle stå sig slätt utan dessa människor. Två procent av den svenska befolkningen arbetar med programmering i olika former - en allvarlig flaskhals då företagen skriker efter programmerare. Lösningen är ofta att importera programmerare från Indien eller andra länder.

Vi kan gissa vad som skulle hända om man skar bort fem procent av alla i Sverige verksamma programmerare från arbetsmarknaden. Det handlar om en ekonomisk katastrof.

Så diskutera gärna invandring i alla dess former. Att flyktinginvandringen inte ger plus är väl belagt, men det är inte ett så stort minus att svensk ekonomi står och faller med detta. Det är lika väl belagt att arbetskraftsinvandringen är en mycket stor pluspost för staten.

Kommentarer