Den hälsosamme ekonomisten

Är privatisering en väg ur krisen?

Nollräntepolitiken verkar ha kommit till vägs ände. Företag, banker och hushåll begränsas av sina balansräkningar. Kenneth Rogoff och Richard Koo menar att USA och södra Europa kan befinna sig i en "balansräkningsdeflation".

Finns det något att göra, eller är USA och Europa dömda att vandra den japanska deflationsvägen? Själv har jag förespråkat en radikal skuldnedskrivning för Grekland och Irland som en början. Men detta löser inte alla problem.

Bloggen ZeroHedge föreslår en kompletterande lösning. Eftersom staten numera äger de två största bolåneinstituten i USA - Freddie Mac och Fannie Mae - skulle skuldfällan delvis kunna lösas upp genom att gäldenärerna får möjlighet att avstå andelar av sin egendom till bolåneinstituten. En liknande lösning kan tillämpas för privata banker. Skulderna byts mot kapital, utan att något mer egentligen händer.

Men det är bara en del av det som måste göras. Som Kenneth Rogoff påpekar finns det bara tre vägar ur en balansräkningsdeflation.

1) Masskonkurser. Att ett stort antal företag och banker går i konkurs. Kan åstadkommas genom att man tvingar banker och företag att värdera sin tillgångar mark-to-market. Baksidan - ingen vet om ekonomin reser sig efteråt.

2) Repression. Att staten nationaliserar bankerna, löser skulderna och privatiserar rasket efteråt. Baksidan - ingen kommer att vilja bedriva näringsverksamhet när allt är klart.

3) Hyperinflation. Baksidan - ingen vet hur man stoppar hyperinflationen när den väl tagit fart.

Det stora misstaget i USA var att man inte lät bankerna gå i konkurs (att man skyddade aktieägarna). Nu står bankerna där som monument över misslyckade investeringar och suger upp allt kapital som pumpas ut på marknaden. Hade USA förstatligat banker som inte längre var solventa - som i Sverige under 90-talskrisen - skulle Obama haft mycket större handlingsutrymme i dag.

Spanien har ännu möjlighet att välja en annan väg. Genom att erkänna att många banker i realiteten är insolventa skulle man kunna förhindra zoombiesyndromet. Sannolikheten för att man ska våga göra något så radikalt torde dock vara nära noll.

Men jag vill upprepa att det enklaste - och det första som bör göras - är att låta Grekland och Irland ställa in sina betalningar. Det kommer att kosta - framför allt för tyska och franska skattebetalare. Men alternativet är så mycket värre. Det är nämligen att såväl USA som Europa permanent fastnar i en balansräkningsdeflation.

SvD VA E24 AB Ex

Kommentarer