Är Cypern med i EMU?
Cypern kommer att vara i fokus för nyhetsrapporteringen i dag. Riktiga bankrusningar är ovanliga och något som vi trodde hörde 30-talet till. Men så kom det där olycksaliga förslaget om att konfiskera småspararnas pengar, och vips var vi tillbaka vid den stora bankkraschen 1929. Nu tror jag i och för sig inte på någon större dramatik just i dag. Det intressanta är mer vad som händer på sikt. Kommer valutaregleringen någonsin att kunna avskaffas och kan man i egentlig mening säga att Cypern är kvar i EMU så länge den är i kraft?
Eurogruppsordföranden Jeroen Dijsselbloem började som sagt inte så bra, men jag tycker han gjorde en hjälteinsats senare genom att påpeka att banksparare som investerar större belopp faktiskt måste fundera över var de placerar sina pengar. Det här konceptet med så kallat riskfria placeringar är en konstruktion som bara lett till elände. Låt oss inse att alla placeringar är riskfyllda och att de bör vara det. Vill man ha absolut riskfrihet kan man köpa fysiskt guld för pengarna. Den enda lilla haken med vad som hände på Cypern är att regeringarna och EU bör klarlägga detta förhållande i förväg, i stället för att mörka så mycket som möjligt innan pengarna de facto konfiskeras.
Den moderate europaparlamentarikern Gunnar Hökmark förstärkte sedan Dijsselbloems budskap genom att för europaparlamentets räkning klarlägga att banker inte kommer att särbehandlas framöver. Ett välkommet besked och precis det som placerarna behöver. Sparande i statsobligationer och på bank har länge - och felaktigt - betraktats som riskfria placeringar. Det är hög tid att ändra på det.
Sedan bör man ta tag i utpressningsstrategin från de största spekulanterna. Det är inte på sikt rimligt att hela världen kan hållas gisslan av en mindre grupp finansaktörer som mest verkar ha som affärsidé att parasitera på resten av ekonomin. Hur problemen ska lösas återstår att se, men jag tycker trots min libertarianska hållning i övrigt att något måste göras. Att låta investerare bära sina egna risker måste alltid vara grundprincipen och är man inte beredd att ta konsekvenserna av detta måste staten ta fram ett acceptabelt alternativ. Hittills har man dock misslyckats med detta.
Kommentarer