År 2020 är räntan sex procent
Av och till funderar jag över hur människor som köper bostad i dag tänker. Vilka räntor räknar dom med och har de beredskap för ränteförändringar på några års sikt?
I mitt jobb tar jag del av ränteprognoser - inte så mycket för boräntorna, utan mer för statslåneräntorna. Och när jag ser prognosen för 2020 gällande tioårsräntan - på 4,5 procent - känner jag att det här nog bör översättas så att vanliga husköpare förstår vad det innebär.
För inga hushåll får låna till statslåneräntan - banken tar alltid ut en marginal på någon procentenhet. I dag uppgår räntemarginalen till 1,5 procent, vilket historiskt sett är högt. Men lite talar för att marginalen kommer att sjunka under åren som kommer. Nya EU-regler kommer att tvinga bankerna att strama åt krediten och det är därför troligt att marginalen hamnar på minst denna nivå.
Konsumenterna bör med andra ord räkna med att räntan om fem år uppgår till sex procent. Det är i alla fall vad våra myndigheter - Riksbanken, Konjunkturinstitutet och SCB räknar med. Och har du lånat sex miljoner till en villa (inget ovanligt i Stockholm) blir månadskostnaden brutto 30 000 kronor.
Ännu så länge får man göra ränteavdrag. Detta innebär att kostnaden sjunker med trettio procent. Men hur länge till? Om räntan stiger till sex procent kommer statens kostnad för ränteavdraget att stiga från 30 miljarder till 100 miljarder. Och jag tror inte att vår regering stillatigande kommer att låta det ske. Inom en nära framtid kommer ränteavdraget att på det ena eller andra sättet begränsas.
Klarar ett vanligt hushåll av att betala dessa 30 000 kronor med beskattade pengar? Många hushåll saknar över huvud taget marginaler. Två personer som tjänar 50 000 kronor vardera har ungefär 60 000 kronor ut i månaden. Vad händer om en blir arbetslös? Om man skiljer sig? Ifall någon går i konkurs?
Nej, det finns all anledning för allmänheten att fundera över sin framtid. Vi behöver inte anta att vi lever i en bostadsbubbla - de reala ekonomiska faktorerna och de officiella prognoserna räcker väl för att orsaka kaos i hushållsekonomin. Fast när vi ser bostadspriserna får man intryck av att människor tror att det alltid kommer att vara lika billigt att låna som i dag. Men det kommer det inte att vara - det räcker med att ta del av de officiella prognoser som görs för att förstå att den tiden är över.
Addendum (2019-09-21): Det här inlägget skrevs 2015. Jag hade fel, kanonfel. Jag kunde förstås haft rätt också, men nu hade jag fel och det behövs därför en bra förklaring till att jag hade så fel. Konjunkturinstitutet hade förstås också fel angående prognosen för tioårsräntan. Har i senare blogginlägg pekat på några viktiga faktorer bakom de ständigt sjunkande räntorna. Det bör betonas att det inte är någon naturlag att räntorna ska fortsätta vara låga, med en annan penningpolitik (helikopterpengar) skulle räntorna säkert börja stiga. Rent generellt tror jag vi alla har överskattat penningpolitikens effektivitet - speciellt då penningpolitiken lider av institutionella begränsningar. Ja, man kan öka penningmängden i dag - men bara till priset av att penningpolitiken blir mer stram i morgon. För att bryta sig ur detta krävs nya penningpolitiska instrument.
Addendum (2022-06-13): Inser att jag inte hade så fel. Men jag låg tre år före min tid. Nu ter det sig högst troligt att räntan kommer att ligga på sex procent år 2023.
Kommentarer