Den hälsosamme ekonomisten

Använd målstyrning i stället för detaljstyrning

Läser att både rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden får en fortsättning. Men det är lite tråkigt att regeringen år från år urholkar den prestationsbaserade delen av sjukskrivningsmiljarden.

\r\n

Visserligen är 230 miljoner med dagens ersättningskonstruktion effektivare än en miljard med den konstruktion som gällde 2005. ändå är det lite tråkigt att regeringen väljer att år för år förhandla med Sveriges kommuner och landsting om saker som landstingen borde göra utan att staten för den sakens skull betalar ut pengar.

\r\n

Villkoren i den ena delen av överenskommelsen är följande:

\r\n

  1. \r\n
  2. Jämställd sjukskrivningsprocess, 50 milj kr
  3. \r\n
  4. Kompetenssatsning inom försäkringsmedicin, 150 milj
  5. \r\n
  6. Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen, 50 milj
  7. \r\n
  8. Kvalitet på läkarintygen, 100 milj
  9. \r\n
  10. Utökat elektroniskt informationsutbyte, 114,2 milj
  11. \r\n
  12. överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar, 250 milj
  13. \r\n
  14. Vidare har 50 miljoner reserverats för en försöksverksamhet av aktivitetsförmågeutredningar under 2013.
  15. \r\n

\r\n

 

\r\n

Ok. Vilka av dessa saker skulle landstingen inte ha gjort utan pengar från staten? Kvalitet på läkarintygen? Kompetens inom försäkringsmedicin? Elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan (skulle landstingen för övrigt inte ha varit klara med det redan för ett år sedan enligt den förra överenskommelsen)?

\r\n

Risken med att ge pengar till landstingen för saker som dom i vilket fall som helst ska göra är att de avstår från att göra något om de inte får pengar. Och då har statsbidragen förfelat sitt syfte. Inom nationalekonomin kallas detta fenomen för "ratcheteffekten". En verksamhet blir aldrig bättre än att den precis kan uppfylla de villkor som ställs på den. Och hur vet man vad landstingen skulle ha kunnat åstadkomma förutan bidragen? De kanske till och med hade gjort mer än att bara uppfylla villkoren och sedan ta emot statens pengar.

\r\n

Visst, att villkora bidragen gör att ansvarig minister kan ta åt sig äran för landstingens förbättringsarbete. Det är förstås en bonus för regeringen. Men det är långt ifrån säkert att det är det effektivaste sättet att verkligen få landstingen att bättra sig. Personligen tror jag mer på att slopa de villkorade bidragen och satsa allt på den rörliga del som tyvärr har fått stå tillbaka när dessa detaljkrav har utökats.

\r\n

Låt Försäkringskassan köpa intyg av landstingen, det må vara hänt även om det egentligen är landstingens förba---de skyldighet att leverera dessa ändå. Men satsa resten - 750 miljoner - på det rörliga bidraget som är kopplat till minskningen av sjukfrånvaron. Då får landstingen göra bäst dom vill, bara dom ser till att folk blir friska. Och dom kommer då alltid att ha incitament att uppnå ett bättre resultat.

\r\n

SvD MM Gö AB

Kommentarer