Den hälsosamme ekonomisten

Anders Ygeman påbörjar bygget av en digital Hallandsås

Läser att regeringen går vidare med bygget av Digital-Rakel i dedicerade nät - trots att Post och telestyrelsen och Konkurrensverket i praktiken avråder å det bestämdaste. Mellan raderna kan vi utläsa att projektet riskerar bli en digital Hallandsås.

Enligt regeringen ska systemet kosta mellan tre och sex miljarder - ungefär lika mycket som Hallandsås ursprungligen var avsedd att kosta. Det går på goda grunder att ifrågasätta om man får valuta för pengarna, även om kostnaden stannar där. Norge har till exempel valt en annan väg och reserverar utrymme i de befintliga näten - till betydligt lägre kostnad än Rakel. Storbritannien och Australien är två länder som gör en annan bedömning än den svenska regeringen om möjligheten att kombinera kommersiell- och blåljustrafik i samma nät. En samhällsekonomisk kalkyl i Australien visade att det var tre gånger så dyrt att bygga dedicerade nät.

Inga teleoperatörer i Sverige betraktar det som lämpligt att reservera ett visst frekvensband för blåljustrafik. De förespråkar alla ett delningssystem, där både kommersiell trafik och blåljustrafik går i samma nät.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) verkar i sina underlag utgå från att i princip alla basstationer ska ha bensindrivna reservkraftverk, eftersom vanliga batterier inte räcker tillräckligt länge. Detta kommer att ställa till med stora och oförutsedda kostnader - speciellt i stadsmiljö. Men samtidigt tycks det inte realistiskt att bygga ut ett dedicerat system så att det har lika bra eller större täckning än de kommersiella systemen.

Att staten kontrollerar nätet är ett argument som förekommer. Men om privata företag inte kan anförtros att hantera kriskommunikationen i mobila telenät bör man fråga sig varför privata företag tillåts hantera elnätet i kristider? Elnätet är när allt kommer omkring en viktigare och mer svårersatt resurs än Rakel.

Det är inte helt ovanligt att regeringen går emot sina expertmyndigheter. Men vi får konstatera att Ygeman i detta fall avråds starkt från att försöka bygga ett dedicerat blåljusnät för datakommunikation. Ansvaret för den tänkta digitala hallandsåsen faller därmed tungt på regeringen i inrikesministern. Han har i alla fall inte sagt att "... kan man flyga till månen så kan man väl bygga ett statligt bredbandsnät".

Kommentarer