Den hälsosamme ekonomisten

Alla tjänar på prisdiskriminering

Mycket tyder på att SJ är på väg att följa mitt råd från i våras och göra biljetterna personliga. Detta skulle vara till gagn för både SJ och tågresenärerna. Men för att förstå varför kan det vara på sin plats att analysera problemet med andrahandsmarknaden för tågbiljetter ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 

Tanken med SJ:s biljettsystem är att kunna sälja biljetter till olika priser beroende på hur mycket kunderna maximalt är villiga att betala. Naturligtvis kan man aldrig uppnå ett perfekt resultat i meningen att alla kunder betalar precis så mycket som de maximalt är villiga att betala. Men det går att komma ganska när en sådan situation genom att ta ut olika priser för exempelvis privatresenärer och affärsresenärer.
 
Ett sätt att ta ut olika priser är att sälja biljetterna sekventiellt, med antagande om att affärsresenärerna bokar sina biljetter betydligt senare än privatresenärerna. Om man bokar sin biljett tidigt är priset alltså lägre än om man bokar sin biljett sent.SJ kan därigenom ta ut priset p1 av affärsresenärerna och priset p2 av privatresenärerna. Intäkterna för SJ blir totalt p1*q1 + p2*(q2-q1). Hade SJ varit tvungna att ta ut samma pris för alla konsumenter skulle prisnivån ha satts vid p0 och de samlade intäkterna hade blivit p0*q0.
 
Det är uppenbart att SJ tjänar på att kunna ta ut olika priser för olika kunder. Det är mindre uppenbart varför kunderna tjänar på att SJ kan ta ut olika priser. Problemet om SJ har ett och samma pris för samtliga konsumenter är att företaget då tvingas sätta priset på en så hög nivå att vissa kunder skulle ha blivit utan biljett.Kunderna mellan q2 och q0 skulle då inte ha kunnat åka tåg, eftersom deras betalningsvilja hade understigit det gällande priset. Men tack vare att SJ tar ut olika priser för olika grupper kan samtliga resenärer som är villiga att betala mer än p2 få tag på en biljett.
 
Vilket är då problemet med andrahandsmarknaden för tågbiljetter? Jo, när en person som köpt en billig tågbiljett för ett pris strax över p2 och säljer denna till en annan kund som är villig att betala strax under p1 förlorar SJ en biljettintäkt som motsvarar skillnaden mellan p1 och p2. Dessutom är det en annan konsument, med betalningsvilja strax över p2, som inte får möjlighet att åka tåg till detta pris.
 
Andrahandsmarknaden tvingar med andra ord SJ att antingen höja priset till p0 för alla kunder eller att förlora p1-p2 för varje kund som säljer sin billiga biljett till en affärsresenär. Om andrahandsmarknaden blir omfattande har alltså själva syftet med prisdiskrimineringen förfelats

Säkert är det någon som konstaterar att det ju inte är säkert att prisdiskrimineringen leder till större konsumentnytta. En förutsättning är ju att ytan A+D+E+F är större än ytan A+B+D, och det behöver ju inte vara fallet. I annat fall minskar det så kallade konsumentöverskottet.

Fast då glömmer man att SJ ägs av staten och att alla vinster levereras in till staten. Så om SJ inte lyckas finansiera sin verksamhet via biljettintäkterna kommer skattebetalarna ändå att få skjuta till resurser. Sedan kan man också notera att de enda konsumenter som får en sämre situation på grund av prisdiskrimineringen är affärsresenärer, och de betalar ju oftast inte sina biljetter själva i alla fall.

Faktum är att om pengarna som levereras in till staten används för att sänka företagsskatter torde prisdiskrimineringen bli ganska fördelningsmässigt neutral. Ett annat skäl till att prisdiskrimineringen inte är något problem är att resor i tjänsten är avdragsgilla, medan privatresor oftast betalas med beskattade pengar. I den meningen kan man se prisskillnaden som ett komplicerat sätt att korrigera redan befintliga skattekilar.

Slutsatsen är att SJ bör göra tågbiljetterna personliga och fortsätta att utveckla sin modell för prisdiskriminering. Det är något som alla tjänar på. 

En annan andrahandsmarknad som missgynnar konsumenter är när Mediamarkt köper upp Elgigantens platt-tv och säljer dessa till ett högre pris. Men för att förstå detta behövs dessbättre inte ens några diagram.


Aftonbladet SvD1 DN SvD2 Sydsvenskan Ekonominyheterna

Kommentarer