Äntligen ordning och reda med nätmonopolen
Det verkar som om regeringen äntligen fått kontroll över elnätsmonopolen. Nya regler innebär att elnätstaxorna sänks med en fjärdedel för de flesta kunder.
Kommer osökt att tänka på de sju olyckliga landsting som upphandlade ett privat monopol för att sköta distributionen av läkemedel. Denna lösning liknar på många sätt elnätsmonopolen, som i sin tur är en följd av elmarknadsavregleringen på 90-talet.
Det krävs ett stort mått av intelligens för att konstruera självreglerande system med inslag av såväl monopol som konkurrens. Detaljerna kan skilja i varje enskilt fall, men principen bör vara att man undviker att släppa kontrollen över funktioner som är nödvändiga för att verksamheten i sin helhet ska fungera.
Det innebär att om ansvaret för en systemkritisk funktion släpps till en privat aktör måste beställaren redan initialt etablerat mekanismer som gör att bristande kvalitet leder till inkomstbortfall. Aktören bör därutöver avkrävas pant så att verksamheten kan startas upp på nytt - utan den privata aktören - om någonting går snett. Detta för att mindre nogräknade aktörer inte ska lockas att spela rysk roulette med samhällets infrastruktur.
Om det inte går att uppfylla dessa villkor bör det offentliga fundera på om det möjligen - på lång sikt - är mer kostnadseffektivt att en offentlig myndighet ansvarar för verksamheten.
Tyvärr hanteras avregleringar ofta slarvigt. Avregleringen av elmarknaden och upphandlingen av Apotekstjänst AB är bara två exempel i en mycket lång rad där den gemensamma nämnaren bakom problemen stavas "regleringsinkompetens".
Kommentarer