Absolut luftfuktighet och befolkningstäthet dominerar
Sedan jag skrev gårdagens blogginlägg har jag hunnit läsa fler vetenskapliga artiklar och studier. En bekant föreslog att man i stället för den relativa luftfuktigheten borde studera den absoluta. Den absoluta luftfuktigheten förändras ju inte nämnvärt när luften förs inomhus och man slipper då fundera över sambandet mellan temperatur och relativ luftfuktighet inomhus. Är temperaturen alltid 22 grader inomhus blir den absoluta luftfuktigheten utomhus en rätt bra prediktor för den relativa luftfuktigheten inomhus.
Det finns ett antal uppsatser som tagit fasta på detta. En är Gupta m fl (2020) som studerar data från USA för att bedöma risken för spridning i Indien.
Befolkningstäthet är givetvis en viktig faktor, men det verkar som om en låg absolut luftfuktighet också är ett kriterium för explosiv spridning. Lyckligtvis för Indiens del understiger den absoluta luftfuktigheten sällan 9 gram vatten per kubikmeter luft.
Detta kan också förklara en av de stora gåtorna med Covid-19 - varför spridningen nästan undantagslöst går väldigt långsamt i länder med hög absolut luftfuktighet. Förklaringen kan vara att man sällan får spridning i inomhusmiljöer, där många människor vistas samtidigt. De fall man ser har antagligen smittats vid relativt nära kontakt. Men eftersom Indien har extremt hög befolkningstäthet sprider sig viruset ändå - trots ogynnsamma omständigheter.
Vissa länder som undgått epidemin delvis eller helt har kanske inte förutsättningar för spridning till att börja med. Ett exempel är Thailand, där luftfuktigheten sällan understiger 10 g/m3. Ett annat exempel är Nya Zeeland, som endast under våra sommarmånader har en luftfuktighet under 7 g/m3. De framgångar som man hänfört till bättre policy kan mycket väl bero på låg befolkningstäthet och hög luftfuktighet. På motsvarande sätt kan utbrottet i Melbourne i mitten av juli förklaras av vädret, liksom utbrotten i Sydamerika och Sydafrika.
Att Spanien fått ett nytt utbrott nu i juli är svårare att härleda till vädret, då den absoluta luftfuktigheten är som störst i juli. Men å andra sidan är klimatet väldigt torrt om man ser till de höga temperaturerna och luftkonditionering kan säkert bidra till att ta bort fukt från inomhusluften. Som jag tidigare noterat har Spanien en mycket hög effektiv befolkningstäthet, något som gör att landet har två faktorer som gynnar Covid-19: Låg luftfuktighet och hög befolkningstäthet. Man bör nog inte heller bortse från att upphävandet av social distansering kan ha gjort sitt till för att främja spridningen av viruset.
Ska vi nämna USA också är det värt att notera att de torra delarna av södra USA har pågående utbrott, liksom intressant nog delstaten Georgia. Dessa utbrott förklaras inte riktigt lika väl av modellen, om man nu inte lägger in en faktor för luftkonditionering i ekvationen. Den relativa luftfuktigheten är ju låg i både Arizona och Texas vid den här tiden på året och luftkonditioneringen tar säkert bort en del fukt från luften. Utbrottet i Georgia stämmer heller inte överens med mönstret att virus sprids bäst i counties med hög befolkningstäthet. Så där krävs det någon annan förklaring till utbrottet.
Sammanfattningsvis börjar det uppstå intressanta mönster som förklarar en stor del av de tidigare oförklarade variationerna i spridning. Men det finns alltjämt anomalier som kan kräva andra förklaringar. För Sveriges del innebär forskningen att vi inte kan utesluta att spridningen ökar i höst och vinter igen - då luftfuktigheten inomhus sjuker. Därför är det viktigt att testa mycket för att upptäcka nya kluster, som i värsta fall kan utvecklas till större utbrott. Det som talar till Sveriges fördel är som tidigare att vi trots allt är ett väldigt glesbefolkat land.
Kommentarer