Åkessons svärmor är Sverigedemokraternas problem
Ibland tycker jag att medierna går lite fel. Att vara riksdagsledamot är ett uppdrag som man får arvode för - inte ett vanligt arbete. Arvodet är förhållandevis högt - alldeles för högt tycker jag personligen - men det är en annan sak. Hur som helst vore det konstigt om vi skulle införa något slags beting för våra ledamöter - som att sitta i kammaren vissa bestämda tider eller delta i omröstningar.
Om en ledamot inte dyker upp till voteringar är det en fråga mellan partiet som ledamoten valts in för och ledamoten. Har ledamoten inget parti är det en fråga mellan ledamoten och de personer som röstat på ledamoten.
Alltså bör vi inte ändra lagen på grund av Jimmy Åkessons svärmors frånvaro. Hon förvaltar väljarnas förtroende på det sätt som hon själv önskar. Vi kan fördöma agerandet moraliskt, men det vore korkat att införa något slags sanktioner för ledamöter som inte "sköter sig". Det skulle i praktiken bli en inskränkning av demokratin och folkstyret.
Samma sak med politiskt anställda. Vissa anställda har ingen anställningstrygghet, utan kan få gå över dagen. Så bör det vara. Men detta innebär att det måste finnas något annat slags trygghetssystem. Egentligen vore det rimligare med en klumpsumma som betalas ut när vederbörande slutar sin anställning, men nu ser det ut som det gör med avräkning mot inkomst av tjänst.
Villkoren kan i vissa fall säkert uppfattas som orimligt förmånliga. Men det finns å andra sidan väldigt få arbeten som helt saknar skyddsnät.
Så oavsett hur upprörda vi är över att generaldirektörer inte kan sparkas över dagen eller att riksdagsledamöter missköter sitt jobb är det ett pris för att demokratin ska fungera smidigt. Diskussionen behövs, men till slut kommer vi nog fram till att det måste fungera ungefär som det fungerar.
Kommentarer