Den hälsosamme ekonomisten

Folkhälsomyndigheten och genusperspektivet

Är det bara jag som tycker det skulle vara väldigt intressant att analysera beslutsfattandet på Folkhälsomyndigheten ur ett genusperspektiv? Hur kommer det sig att ledningen på Avdelningen för folkhälsoanalys och dataanalys helt plötsligt styrdes av ett killgäng som bekräftade varandras hypoteser? Varför var det nödvändigt att inkorporera Johan Gisecke i gänget, trots att myndigheten hade väl så kompetenta epidemiologer som AnnaSara Carnahan?

Jag tror orsaken var psykologisk och att genusperspektivet i detta fall tillför ovanligt mycket. För det första inser man hur mycket stress som ledningen, och då framför allt Anders Tegnell, måste ha varit utsatt för. Men det allra mest stressande måste ha varit att inte ha något ledarskap och inte någon färdväg.

"Gör som ni tycker är bäst" kan i många fall vara ett budskap från chefen som stimulerar kreativitet och nya hypoteser. Men när landet står inför en allvarlig epidemi är inte risktagande och killgissningar det som behövs mest. 

Ända skickade både regeringen och generaldirektören just detta budskap. Råttan på repet - någonstans i organisationen måste strategin fastställas. Myndighetens erfarna epidemiologer gav helt enkelt inte några tydliga svar - av det enkla skälet att det inte fanns några svar att ge. Ingen visste i februari hur pandemin skulle utvecklas, hur många som skulle bli smittade och hur många som skulle avlida.

Kanske har män särskilt svårt att leva med osäkerhet? Möter man ett rovdjur på savannen måste man snabbt besluta om man ska slåss eller fly. Det finns inte tid att fundera över rovdjurets egenskaper, man måste göra *något*. Och kanske har män därför särskilt svårt att acceptera svaret - "vänta och se".

Så, i brist på konkreta förslag omformades ledargruppen till en mer exekutiv skara. In kom Johan Gisecke med hypotesen om "den osynliga pandemin". Ut åkte hälsoekonomer och epidemiologer med en mer avvaktande attityd. Viruset kommer att sprida sig som en influensa, det är oerhört smittsamt och alla kommer att bli smittade inom några månader.

Att förändra uppfattningen när man väl valt strategi är svårt. Om man bestämt sig för att fly är det rationellt att fortsätta, har man bestämt sig för att slåss kan man inte sedan helt plötsligt försöka fly i stället. För att gruppen ska fungera måste det finnas en gemensam strategi - även om den strategin bygger på felaktiga förutsättningar.

Jämför man Johan Giseckes tvärsäkra uttalanden i media med AnnaSara Carnahans resonerande blir kontrasten oerhört stor. Båda två vill försvara sin myndighet och den strategi som valts, men medan Gisecke pratar om att nittionio procent inte kommer att märka av viruset har Carnahan ett mer öppet resonemang.

I Lancet skriver Gisecke:

"PCR testing and some straightforward assumptions indicate that, as of April 29, 2020, more than half a million people in Stockholm county, Sweden, which is about 20–25% of the population, have been infected (Hansson D, Swedish Public Health Agency, personal communication). 98–99% of these people are probably unaware or uncertain of having had the infection; they either had symptoms that were severe, but not severe enough for them to go to a hospital and get tested, or no symptoms at all. Serology testing is now supporting these assumptions."

Myndighetens ordinarie epidemiologer är dock betydligt mer försiktiga. Ett exempel är den här intervjun i Dagens Industri där Carnahan uttalar sig:

- Har du som epidemiolog någon uppfattning om det rimliga i att stänga fabriker och restauranger för att minska hälsoskadorna av coronaviruset, och hur mycket skillnad det kan göra?

- Nej, jag ska väl inte uttala mig överlag. Men jag vill tillägga till den argumentationen att det här är ett nytt virus. Det är inte bara att det inte finns ett vaccin, utan även att alla är mottagliga mot viruset, så epidemin går inte att jämföra med en säsongsinfluensa.

Jag tror att både Gisecke och Carnahan vid det laget började misstänka att några 20-25 procent av befolkningen inte hade blivit infekterade. Det hindrade dock inte att myndighetens ledning, åtminstone fram till början av juni, lade upp strategin på basis av denna hypotes - detta trots att det under minst en och en halv månad dykt upp otaliga tecken på att viruset inte var så smittsamt. Redan den 23 april presenterades mätningarna av seropositivitet från New York - mätningar som borde ha lett till att Giseckehypotesen om den "osynliga pandemin" en gång för alla lades på sophögen.

Under tiden hade värdefull tid som kunde ha använts för att förbättra testningen i stället använts för att rita diagram där Covid-19 jämförs med säsongsinfluensan. I dag vet vi att Covid-19 är ungefär tio gånger så dödlig som säsongsinfluensan, men alls inte lika smittsam.

Man kan fundera på hur epidemin hade tacklats om myndigheten hade låtit befintliga epidemiologer lägga upp strategin. Jag tror att man hade agerat mer konservativt. I stället för att välja väg hade man nog hållit flera olika vägar öppna. Jag tror dock inte att utfallet hade blivit så mycket annorlunda. Som jag konstaterat tidigare - tankarna om flockimmunitet dök upp långt efter att man konstaterat att viruset spridits i landet. De mail som Emanuel Karlsten begärt ut skickades när Sverige redan var nersmittat. Även om man kan vara kritisk mot tankarna om flockimmunitet var teorin en efterhandskonstruktion.

Att 6000 personer avlidit av Coronaviruset är *inte* ett resultat av att Folkhälsomyndigheten valde en flockimmunitetsstrategi - om man nu gjorde det. De avgörande misstagen begicks långt tidigare - innan Johan Gisecke kom in i bilden. I värsta fall kan tankarna ha fördröjt bekämpningen av viruset.

Långsam uppskalning av testning, en liberal syn på hur man skulle behandla italienresenärerna och olämpliga rekommendationer får betraktas som de avgörande missgreppen. Orsaken till att det gick så illa tror jag kan härledas till det svaga ledarskap som jag skrev om i inledningen. Gisecke, flockimmuniteten och genusperspektivet är bara intressanta detaljer som kan förklara myndighetens agerande efter att man insett att allt gått åt skogen.

Kommentarer