Skulder - finns dom?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 30 January, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En liten reflektion om de stigande skulderna i samhället. Till att börja med motsvaras varje skuld av någon annans tillgång. Det är ju inte utomjordingar som lånat ut pengarna. Så är den ökande skuldsättningen egentligen ett problem?

Min tolkning av förhållandena mellan långivare och låntagare är att skulderna kan vara ett problem om de utgör ett hinder för enskilda att konkurrera om positioner i samhället. Den som är satt i skuld är inte fri, som det heter. Att varje skuld motsvaras av en tillgång innebär att stigande skulder kan innebära ökade klyftor. I USA ser vi att studieavgifter vid universiteten leder till omfattande skuldsättning och att inträdesavgifterna fungerar som ett filter som hindrar personer utan resurser att ta del av den avancerade delen av ekonomin - den del som kräver utbildning.

Detta problem behöver inte vara så stort då vi ser en tendens till att enskildas produktivitet får allt större betydelse för deras inkomster. Det handlar alltså inte längre i den kapitalistiska ekonomin om en skiktning av samma typ som Indiens kastväsen - vi ser att konkurrensen fungerar allt bättre och att skicklighet blir viktigare än formell utbildning. Fortfarande är nätverken dock viktiga.

Det viktigaste vi gjort för ekonomisk jämlikhet är antagligen att förbjuda barnarbete och därigenom jämna ut förutsättningarna för unga människor att ackumulera humankapital. Skolan fungerar också som en värderingsutjämnare, vilket jag också tror är dess viktigaste funktion. Skolans uppgift är alltså inte att lära barnen läsa, skriva och räkna - det skulle de sannolikt i allmänhet lära sig lika bra på egen hand, eftersom det är kunskaper som alla ändå behöver. Skolan kan däremot förmedla värderingen att kunskap är värdefull, vilket är väl så viktigt för barnens framtid.

Ett annat skäl till att skuldsättning kan vara ett problem är att tillgångarna blir osäkra om det visar sig att låntagarna inte kan eller vill betala. Insikten om att tillgångar är värda mindre än ägarna trott tenderar att orsaka kriser. Med mer omfattande skuldsättning finns det fler tillgångar som kan visa sig värdelösa. Ceteris paribus skulle en stor skuldsättning därmed kunna leda till ekonomiska kriser. Den utlösande faktorn kan vara en institutionell förändring som påverkar viljan eller förmågan att betala av på lånen.

Ett tredje skäl kan vara att det inte finns metoder för att avsluta skuldförbindelser. Detta kan ge upphov till zombieföretag och leda till att ekonomin fungerar sämre än den skulle ha gjort om ägaren av en tillgång fått disponera denna fritt.

En ekonomi helt utan skulder skulle antagligen inte fungera optimalt. För att utföra en ekonomisk transaktion krävs ibland en "mismatch" mellan betalningar och leverans. Det råder dock avtagande marginalnytta av mismatch och det går att tänka sig en situation då ekonomin når en nivå där de innestående kraven på motprestation är större än vad som kan betraktas som samhällsekonomiskt optimalt. Liberala tänkare som Hayek uteslöt att människor i ett fritt samhälle skulle kunna sälja sig själva som slavar. Problemet är att en konsekvent tillämpning av avtalslagen leder till att vissa personer hamnar i en slavliknande situation.

Teoretiskt kan man därför tänka sig ett läge där det ter sig bättre att göra en återställning av relationerna mellan långivare och låntagare. Men var finns denna nivå och är det staten som bör utföra denna återställning? Jag tror inte det. Jag tror att vi redan har institutionaliserat en mekanism som fungerar som en återställning av relationerna - vi har valt att kalla denna återställning för välfärdsstaten. Staten begränsar de krav som en långivare kan ställa - jämför exempelvis med pjäsen Köpmannen i Venedig av Shakespeare som tar skuldrelationen till sin yttersta konsekvens. Köpmannen tvingas betala sin skuld med ett skålpund kött från sin egen kropp.

Men det finns också en spontan återställning som indirekt följer av att pengar inte kan omsättas i makt. När den monetära makten hotar den politiska är det alltid tillgången till våldsmonopolet som avgör vem som vinner. Detta innebär att monetära resurser i något läge har låg eller till och med avtagande marginalnytta. För den extremt förmögne är det kanske bara förlåtelse som går att köpa för pengarna. I totalitära och korrupta stater köper man förlåtelse genom att muta makthavare, i kapitalistiska länder köper man förlåtelse genom att göra välfärdsstatens jobb. Som jag noterat tidigare kan kapitalister till och med övertrumfa nationella politiker moraliskt genom att distribuera sin rikedom till den fattigaste delen av mänskligheten - helt utan de restriktioner som nationalstaten sätter upp.

Om man bortser från effekterna av globaliseringen, som gjort den rikaste promillen mycket rika, är de ekonomiska relationerna mellan människor anmärkningsvärt stabila. Detta beror både på välfärdsstatens försäkringssystem och det faktum att pengar har avtagande marginalnytta. Extrema klyftor förekommer främst i korrupta länder och orsakas av bristfällig konkurrens mellan medborgarna.

Jag är inte speciellt orolig för att balansen i de kapitalistiska samhällena ska komma att rubbas framgent, men det går inte att utesluta att de förbättrade möjligheterna att teckna kontrakt leder till ökad skuldsättning och till att finansiella bubblor kan växa snabbare. Kryptovalutorna betraktar jag mer som en traditionell bubbla, men det finns andra typer av kontrakt som teoretiskt skulle kunna vålla stor skada genom att orsaka systematiska förmögenhetsskiften och förluster.

Kontentan blir att skuldsättningen inte hotar maktbalansen i samhället, men att minskade transaktionskostnader ändå kan skapa förutsättningar för nya typer av bubblor - av en storlek som vi hittills inte sett. Ytterst kan det handla om att vi blåser upp en global bubbla med potential att kasta in världen i en långvarig kris. Detta är dock det absolut värsta scenariet och förutsätter att vi inte i tid upptäcker vad som är på väg att hända.

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min telefon fram till nu, men av rena principskäl byter jag till Telenor. Nej, inget av de här telebolagen som man kan välja mellan har lysande service - …

Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Bernie Sanders tar täten

Den hälsosamme ekonomisten

Alla pratar om Donald Trump . I skuggan av rapporteringen om twitterkungen har Bernie Sanders gjort en förvånansvärd comeback och dominerar nu demokraternas vänsterflank . Jag är inte förvånad. Magkänslan säger mig att det här är en person som är valbar och det kanske framför allt av ett skäl - förtroendet för den politiska klassen i USA är … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism