Skulder - finns dom?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 30 January, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En liten reflektion om de stigande skulderna i samhället. Till att börja med motsvaras varje skuld av någon annans tillgång. Det är ju inte utomjordingar som lånat ut pengarna. Så är den ökande skuldsättningen egentligen ett problem?

Min tolkning av förhållandena mellan långivare och låntagare är att skulderna kan vara ett problem om de utgör ett hinder för enskilda att konkurrera om positioner i samhället. Den som är satt i skuld är inte fri, som det heter. Att varje skuld motsvaras av en tillgång innebär att stigande skulder kan innebära ökade klyftor. I USA ser vi att studieavgifter vid universiteten leder till omfattande skuldsättning och att inträdesavgifterna fungerar som ett filter som hindrar personer utan resurser att ta del av den avancerade delen av ekonomin - den del som kräver utbildning.

Detta problem behöver inte vara så stort då vi ser en tendens till att enskildas produktivitet får allt större betydelse för deras inkomster. Det handlar alltså inte längre i den kapitalistiska ekonomin om en skiktning av samma typ som Indiens kastväsen - vi ser att konkurrensen fungerar allt bättre och att skicklighet blir viktigare än formell utbildning. Fortfarande är nätverken dock viktiga.

Det viktigaste vi gjort för ekonomisk jämlikhet är antagligen att förbjuda barnarbete och därigenom jämna ut förutsättningarna för unga människor att ackumulera humankapital. Skolan fungerar också som en värderingsutjämnare, vilket jag också tror är dess viktigaste funktion. Skolans uppgift är alltså inte att lära barnen läsa, skriva och räkna - det skulle de sannolikt i allmänhet lära sig lika bra på egen hand, eftersom det är kunskaper som alla ändå behöver. Skolan kan däremot förmedla värderingen att kunskap är värdefull, vilket är väl så viktigt för barnens framtid.

Ett annat skäl till att skuldsättning kan vara ett problem är att tillgångarna blir osäkra om det visar sig att låntagarna inte kan eller vill betala. Insikten om att tillgångar är värda mindre än ägarna trott tenderar att orsaka kriser. Med mer omfattande skuldsättning finns det fler tillgångar som kan visa sig värdelösa. Ceteris paribus skulle en stor skuldsättning därmed kunna leda till ekonomiska kriser. Den utlösande faktorn kan vara en institutionell förändring som påverkar viljan eller förmågan att betala av på lånen.

Ett tredje skäl kan vara att det inte finns metoder för att avsluta skuldförbindelser. Detta kan ge upphov till zombieföretag och leda till att ekonomin fungerar sämre än den skulle ha gjort om ägaren av en tillgång fått disponera denna fritt.

En ekonomi helt utan skulder skulle antagligen inte fungera optimalt. För att utföra en ekonomisk transaktion krävs ibland en "mismatch" mellan betalningar och leverans. Det råder dock avtagande marginalnytta av mismatch och det går att tänka sig en situation då ekonomin når en nivå där de innestående kraven på motprestation är större än vad som kan betraktas som samhällsekonomiskt optimalt. Liberala tänkare som Hayek uteslöt att människor i ett fritt samhälle skulle kunna sälja sig själva som slavar. Problemet är att en konsekvent tillämpning av avtalslagen leder till att vissa personer hamnar i en slavliknande situation.

Teoretiskt kan man därför tänka sig ett läge där det ter sig bättre att göra en återställning av relationerna mellan långivare och låntagare. Men var finns denna nivå och är det staten som bör utföra denna återställning? Jag tror inte det. Jag tror att vi redan har institutionaliserat en mekanism som fungerar som en återställning av relationerna - vi har valt att kalla denna återställning för välfärdsstaten. Staten begränsar de krav som en långivare kan ställa - jämför exempelvis med pjäsen Köpmannen i Venedig av Shakespeare som tar skuldrelationen till sin yttersta konsekvens. Köpmannen tvingas betala sin skuld med ett skålpund kött från sin egen kropp.

Men det finns också en spontan återställning som indirekt följer av att pengar inte kan omsättas i makt. När den monetära makten hotar den politiska är det alltid tillgången till våldsmonopolet som avgör vem som vinner. Detta innebär att monetära resurser i något läge har låg eller till och med avtagande marginalnytta. För den extremt förmögne är det kanske bara förlåtelse som går att köpa för pengarna. I totalitära och korrupta stater köper man förlåtelse genom att muta makthavare, i kapitalistiska länder köper man förlåtelse genom att göra välfärdsstatens jobb. Som jag noterat tidigare kan kapitalister till och med övertrumfa nationella politiker moraliskt genom att distribuera sin rikedom till den fattigaste delen av mänskligheten - helt utan de restriktioner som nationalstaten sätter upp.

Om man bortser från effekterna av globaliseringen, som gjort den rikaste promillen mycket rika, är de ekonomiska relationerna mellan människor anmärkningsvärt stabila. Detta beror både på välfärdsstatens försäkringssystem och det faktum att pengar har avtagande marginalnytta. Extrema klyftor förekommer främst i korrupta länder och orsakas av bristfällig konkurrens mellan medborgarna.

Jag är inte speciellt orolig för att balansen i de kapitalistiska samhällena ska komma att rubbas framgent, men det går inte att utesluta att de förbättrade möjligheterna att teckna kontrakt leder till ökad skuldsättning och till att finansiella bubblor kan växa snabbare. Kryptovalutorna betraktar jag mer som en traditionell bubbla, men det finns andra typer av kontrakt som teoretiskt skulle kunna vålla stor skada genom att orsaka systematiska förmögenhetsskiften och förluster.

Kontentan blir att skuldsättningen inte hotar maktbalansen i samhället, men att minskade transaktionskostnader ändå kan skapa förutsättningar för nya typer av bubblor - av en storlek som vi hittills inte sett. Ytterst kan det handla om att vi blåser upp en global bubbla med potential att kasta in världen i en långvarig kris. Detta är dock det absolut värsta scenariet och förutsätter att vi inte i tid upptäcker vad som är på väg att hända.

Österrikarna hade rätt - penningpolitiken är inte neutral

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lawrence Summers , tidigare finansminister och numera professor vid Harvard , säger det som de flesta ekonomer hittills vägrat erkänna - penningpolitiken är inte neutral. Det här är en position som den österrikiska skolan haft alltsedan Ludwig von Mises skrev sitt magnum opus Human Action: A Treatise on Economics . Somliga hävdar att den österrikiska konjunkturcykelteorin bättre beskriver vissa makroekonomiska skeenden än mainstreammakro. Kanske är det så - men precis som mainstreamteo…

Läs mer!

Myndigheterna borde kräva öppen källkod

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ytterligare en IT-skandal. Möjligen var det undertecknad som vidarebefordrade skandalen så att den träffade fläkten i TV4:s tiosändning i går.  För er som missade det hela lekte en förälder med de utvecklarverktyg som finns i webbläsaren  Chrome . Vem som helst kan använda dessa genom att klicka på de tre punkterna längst till höger i webbläsaren och välja "fler verktyg" och sedan "verktyg för programmerare". Då kan man se vilka program som körs i webbläsaren och man kan göra förändringar …

Läs mer!

Oetiska robotfilmer

Den hälsosamme ekonomisten

Youtube har tagit ner en mängd filmer där robotar slåss mot varandra med hänvisning till att det strider mot reglerna mot djurplågeri på plattformen. Att Youtubes artificiella intelligens vill utvidga begreppet djurplågeri till att även omfatta robotar är givetvis inte konstigt. Om Youtubes censurrobotar gör jobbet med att rensa kanalen får vi … Läs mer!

Högt i tak är inte eftersträvansvärt

Den hälsosamme ekonomisten

Hör ofta politiska tyckare säga att "... det ska vara högt i tak i partiet". Samma tyckare kan ögonblicket efteråt kräva åtgärder mot partister som agerar som om det vore högt i tak. I realiteten är takhöjden avgörande för om det är personer eller partier som intar politiska positioner. Om varje aktiv medlem i ett parti kan inta precis … Läs mer!

Den penningpolitiska dualiteten och den svarta svanen

Den hälsosamme ekonomisten

Följer med intresse de långa marknadsräntornas fall. Fram till för ett år sedan trodde jag att ekonomin skulle ta en naturlig vändning uppåt och att räntorna skulle stiga. Det var ett jättemisstag - jag hade fel, fel, fel. I stället har räntorna fortsatt falla och vi står nu inför anomalier som svårligen kan hanteras inom ramen för befintliga … Läs mer!

Trump har fått det här med korruption om bakfoten

Den hälsosamme ekonomisten

Donald Trump anklagar Google för att snedvrida sökningar i syfte att gynna Hillary Clinton . Så vi måste kanske påminna om hur korruption och valfusk går till. Korruption är när politiker tar betalt av privata företag för att leverera politik. Denna företeelse är institutionaliserad i USA. Republikaner och demokrater tar direkt och … Läs mer!

Varför behöver vi importera indiska programmerare?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser Svenskt Näringslivs rapport "Det samhällsekonomiska värdet av arbetskraftsinvandringen till Sverige under 2018" och noterar att de yrkesgrupper som ger upphov till störst förädlingsvärde är "IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m fl". Hos SCB slår jag upp kategorin och konstaterar att 119 000 personer arbetar där. Då arbetskrafte… Läs mer!

Gillamarkeringarna är början till singulariteten

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan vara svårt att förstå varför nätjättarna ägnar så stor energi åt att samla in våra känslor om man inte sätter det i perspektiv. Ytterst handlar insamlingen faktiskt om att skapa en länk mellan människan och datorerna. Skälet till att denna länk behövs är att datorer i grunden saknar känslor. Och även om de hade haft känslor - som … Läs mer!

Pumpa inte upp konspirationsteorier

Den hälsosamme ekonomisten

Lars Åberg uttrycker det väl i GP . Debatten om invandring i Sverige är inte resultatet av en rysk påverksansobservation. Enbart, bör kanske tilläggas. Ryssarna har ett program för att påverka opinionen i EU och förstärka splittringar. Men man ska heller inte överdriva ryssarnas effektivitet. Något säger mig att det vi inte ser är betydligt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism