Skolans uppgift är inte att lära barnen läsa och räkna

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 5 April, 2017

Den pågående diskussionen om hur undervisningen i en svensk skola ska få vara utformad är intressant. Mest för att det sätter fingret på skolans kärnuppgift - vilken anses vara att lära barnen att läsa och skriva. Men tänk om vi hela tiden bara har låtsats att skolans uppgift är att lära ut kunskaper? Tänk om skolans uppgift i själva verket är att lära ut värderingar som gör att vi kan samarbeta bättre?

Människor som umgås spontant har en tendens att med tiden dela upp sig i grupper. Grupperna kan vara baserade på gemensamma intressen, var man bor eller vad man arbetar med. Uppdelningen leder i förlängningen till segregering vilket i sin tur kan leda till konflikter och i värsta fall våld och krig. För att undvika en sådan utveckling tvingas vi hela tiden intala oss själva att alla människor har samma rättigheter. Vi förväntar oss att bli behandlade lika i matvarubutiken, oavsett vilken hudfärg eller inkomst vi har. Den som bryter mot likabehandlingsnormen bestraffas i regel genom att hängas ut på sociala medier.

Varför blir vi så upprörda när en friskola delar in eleverna efter kön? Själv gick jag i könssegregerade klasser på gymnastiken och ännu lite längre tillbaka i tiden fanns det flickskolor. Ingen talade om extremism eller "könsapartheid" då.

Elefanten i rummet är intoleransen för skillnader i värderingar. Skolan lär ut tolerans för skillnader i hudfärg, kön och klass. Skolan säger sig också arbeta för ökad tolerans för kulturskillnader. Men sanningen är att det i så fall bara handlar om vissa kulturskillnader. Skolan är absolut inte värderingsneutral.

Min hypotes är att kunskapsförmedlandet i själva verket är en ganska perifer verksamhet. Kärnuppgiften för skolan är snarare att hålla eleverna borta från sina föräldrar i det känsliga uppväxtskedet för att undvika att värderingsskillnader som uppstått i den ena generationen fortplantar sig till nästa och i förlängningen leder till en balkanisering av samhället.

Den kollektiva normaliseringen av barns värderingar uppstod ungefär samtidigt som nationalstaterna formades. I Sverige infördes skolplikten i och med folkskolestadgan 1842. Fram till dess hade statens fokus mest legat på föräldrarnas ansvar för att barnen lärde sig läsa.

Att nationerna i modern mening formades ungefär samtidigt som skolplikt infördes kan givetvis vara en slump, men det kan även ses som ett medvetet försök att motverka klasskillnader och förbättra förutsättningarna för samarbete i ett allt mer kapitalistiskt samhälle.

Möjligen bör vi sluta låtsas att skolans uppgift är att lära barnen läsa och skriva. Läskunnigheten kom inte med skolplikten och det är inte givet att ett alternativt system - med hemundervisning - skulle vara mindre effektivt för att lära barnen kunskaper än dagens skola. Mycket talar för motsatsen.

Erkänner vi att skolans uppgift är att utjämna värderingsskillnader blir diskussionen om muslimska friskolor mycket mer begriplig. Problemet är att dessa skolor utgör raka motsatsen till det som svenska staten betalar för. Våra gemensamma skattepengar är avsedda för att utjämna värderingsskillnader, men används där till att förstärka värderingsskillnader.

Med utgångspunkt i att värderingsnivellering är skolans kärnuppgift kan vi påbörja en diskussion om hur stora värderingsskillnader som vi kan tolerera i ett öppet samhälle. Kan vi acceptera att religiösa sekter startar och driver skolor? Kan vi acceptera att höginkomsttagare isolerar sig och sina barn på Solsidan? Kan vi tolerera att vissa barn växer upp på internatskolor med regler och värderingar som kraftigt skiljer sig från andra skolors?

Det något ironiska är att personer som aktivt arbetar för att isolera sig själva och sina barn från barn från andra familjers barn (exempelvis från invandrartäta låginkomsttagarområden) ofta har starka synpunkter på att troende muslimer isolerar sig på samma sätt. Man kan inte kräva segregering för sina egna barn och samtidigt motsätta sig att andra grupper gör samma sak.

Något självklart svar på frågan om hur vi ska få lagom mycket värderingsutjämning finns nog inte. Samtidigt räcker det inte med en negativ definition av skolans uppgift i meningen att vi talar om vad skolan inte får göra - ett väldigt segregerat skolväsende kommer med nödvändighet att leda till värderingsskillnader i undervisningen. Om skolans uppgift faktiskt är att jämna ut värderingar måste vi bestämma oss för hur mycket segregering vi tolererar. Ingen alls, lite grann, eller ganska mycket. Om svaret är det sistnämnda behöver vi kanske inte några skolor över huvud taget och då kan staten i stället ge alla familjer ett förstärkt barnbidrag som motsvarar kostnaden för barnens skolgång.

50 miljarder som slösades bort på vindkraft

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via elcertifikaten. Vad har vi fått för pengarna?  Det är i alla fall inte en stabil elmarknad. Tidvis är elpriset negativt, vilket innebär att producenterna tvingas betala för att leverera ut ström. Speciellt när det blåser mycket. Är det vindstilla tvingas vi importera kolkraft från Polen eller Tyskland. För inte heller den tyska vindkraften levererar när det är vindstilla. Men vindkraftpro…

Läs mer!

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det … Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism