Den nya världen skrämmer alltid

Den hälsosamme ekonomisten, söndag 27 mars, 2016

Många är de som hävdar att vi tillbringar för mycket tid framför skärmen. Att vi borde begränsa antalet timmar och sluta använda sociala medier efter klockan 22. I olika TV-program får barn som ersatt lek och stoj med tid framför datorn rehabilitering - genom att komma ut i skogen och genom att få råd om fysisk träning.

Skärmtid är något negativt. Improduktiv tid som kunde ha använts till något annat. Så vill de konservativa beskriva livet i cyberrymden.

Verkligheten är något helt annat. Visst är fysisk träning bra, men den klarar man av på drygt en timme i gymmet. Sanningen är att om alla tränade en timme om dagen vore vi ett land av personliga tränare. Så lite krävs det för att vara i toppform.

Sedan är frågan om vad vi ska göra av vår övriga tid? Ska vi sitta på café och prata med vänner? Ska vi sitta på långa och innehållslösa föreläsningar på universitetet? Ska vi gå ut på krogen och ta en öl och kanske ha ont i huvudet dagen därpå?

Det "bästa" vi kan göra, enligt de konservativa, är att läsa en bok. Men vill vi lära oss något är det inget som går upp mot den aktiva kunskapsinhämtning som sker på nätet. Linjär läsning kan vara avkopplande, men är inte ett effektivt sätt att ladda hjärnan med kunskap - det vet alla som har tentapluggat. Då handlar det om att skapa associationer mellan olika begrepp - länkar mellan kunskapen och den verkliga världen. Och här är nätet överlägset - med bilder, associationer och variation. Nätet är en veritabel mindmap där ny kunskap länkas till gammal.

Men grundträningen då? Förmågan att formulera begriplig text - måste man inte läsa spaltkilometer för att lära sig förstå hur bokstäver ska sättas ihop till ord och ord till meningar? Jovisst, att läsa bra texter är effektivt för att pränta in en känsla för hur språket ska se ut. Men praktiken då? Hur många bokläsare har prövat att skriva en bok? På nätet får man möjlighet att själv skriva texter och man får ofta feedback på om läsarna förstått det man har skrivit.

Varför är det ingen som klagar över att många bara läser böcker, utan att någonsin få en möjlighet att själva pröva på att skriva? Oförmågan att skriva begriplig text är det kanske största handikappet på dagens arbetsmarknad. Och hur blir det på morgondagens arbetsmarknad?

Ok då. Läsa och skriva kanske man lär sig på nätet. Men att räkna är väl en förutsättning för att klara sig i ett modernt samhälle? Plus och minus och derivata och sånt. Och visst är det så. En grundläggande förmåga att räkna är viktig. Men det finns ett glapp mellan den traditionella matematiken och den matematik som krävs för dagens arbetsliv.

Ska man göra en hemsida måste man lära sig att räkna med olika talbaser. Binärt, hexadecimalt och decimalt. Man måste lära sig tänka abstrakt - förstå att en siffra kan representeras av en bokstav. Man måste kunna tänka sig variabler i flera dimensioner - vektorer och matriser.

Har svårt att tänka mig något bättre sätt att lära sig dessa begrepp än genom att programmera. Återigen är det skärmtid det handlar om.

Har under påskhelgen snickrat på en webbsida. Datornörd, säger någon kanske. Fast nej, det kan lika gärna betraktas som en kurs i logik. Programkoden som gör det möjligt att visa webbsidan är uppbyggd med abstrakta element - och en dator accepterar bara logiska resonemang. Matematik med en praktisk tillämpning - mängdlära som mängdläran egentligen borde ha lärts ut. Och med inslag av vanlig matematik.

Den som väljer skärmtiden framför annan tid har ett försprång i dagens samhälle. Ursäkter som att "... måste träna också" håller inte. Det hinner man. Och det bästa av allt är att inlärningen drivs av lust - inte av tvång och plikt. Det innebär att kunskapen lättare fastnar.

Konstruktionen med en lärare och ett klassrum har inte uppstått därför att det är ett effektivt sätt att lära ut - det är en konstruktion som syftar till att skapa den motivation som krävs för att inhämta kunskap. Människan är ett flockdjur och behöver social feedback. Utan adrenalintillskott fastnar inte informationen.

På nätet är den sociala återkopplingen gratis. Facebook, Twitter och andra sociala medier är bara början. Snart kan vi interagera med vänner och bekanta i virtuella världar. Därmed sluts gapet mellan skärmtiden och den vanliga tiden. Föreläsningar ersätts med spel för kunskapsinhämtande - med omedelbar social feedback. I stället för att spela tennis tar vi en match i matematik - den som först lär sig derivera vinner.

Debatten om skärmtid bygger på den felaktiga premissen att vi i dag använder vår tid på ett effektivt sätt. Men det gör vi i regel inte. Åttio procent av vår tid är - i intellektuell mening - bortslösad. Med nya verktyg för inlärning - som kombinerar social interaktion med informationsbearbetning - kommer vi att kunna lära oss betydligt snabbare än i dag. Och få mer tid över till att träna eller vad vi nu vill göra.

Den nya världen skrämmer. Precis som böcker och kunskap en gång skrämde arbetarklassen. Barn som läste för mycket riskerade att bli tokiga. Läsandet sågs som något onaturligt i ett samhälle där kroppsarbete var normen. Kunskap var farligt och inget för den arbetande klassen - man kunde bli konstig av att läsa för mycket.

Så underhållande att läsa Fredrik Virtanens krönika om barn och skärmtid. Precis på samma sätt som böckerna utgjorde ett hot mot barnens hälsa betraktas Ipadarna numera som något av ett medicinskt problem. Denna gång för att de ersätter det linjära läsandet - som en gång betraktades som så farligt.

Hur ska det då gå när VR-glasögonen slår igenom på riktigt - när barnen släpper sina Ipads för att söka upp lekkamraterna i cyberrymden? Kommer dagens Ipadbarn att peka på riskerna för att det uppväxande släktet inte får möjlighet att utveckla sin förmåga att följa länkar och att söka information på nätet.

"Framväxten av VR gör att barnen i allt större utsträckning väljer verkligheten i stället för att förkovra sig med sina Ipads. Det här riskerar att skapa en generation unga med behov av 'instant gratification'. Fallen av DAMP riskerar att mångdubblas."

Ja, så har vi gått hela varvet runt. Först var det läsande som var farligt, sedan blev det TV, sedan blev det Ipad och snart är det verkligheten (den virtuella) som utmålas som det stora hotet. Barnen själva förstår nog inte den här diskussionen. Dom har ju bara använt sig av olika redskap för att lära sig och förbereda sig för vuxenlivet - i alla tider.

comments powered by Disqus

Slides.com - ett bra presentationsverktyg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni använt Google Slides vet ni att det finns en möjlighet att låta åhörarna följa med på sina plattor eller datorer via en speciell publik länk. Googles verktyg är dock inte speciellt enkelt att använda. Länkarna är komplicerade och det krävs inställningar i flera steg om man vill låt åhörarna följa med. Ett betydligt bättre verktyg, som dessutom helt gratis, är Slides.com.  Slides är uppbyggt på ett koncept som är bekant för alla som surfat på webben - det följer samma principer …

Läs mer!

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader . Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption. …

Läs mer!

Vet hut, UD!

Den hälsosamme ekonomisten

Utrikesdepartementets hantering av utredningen om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd börjar lika sketchen med den norskblå papegojan .  "Nej, det finns inte utredning. Utredningen som inte finns är absolut inte inlåst i UD:s kassaskåp." Det är riktigt pinsamt. Tydligen har ett tiotal vittnen sett den icke existerande utredningen… Läs mer!

Den kinesiska länken

Den hälsosamme ekonomisten

Högre inflationssiffror i USA, men marknaderna skakade snabbt av sig oron för högre räntor. Kanske var skälet att Kina inte valt att minska ner på sitt innehav av amerikanska statspapper? Kina äger amerikanska statsobligationer för 1 000 miljarder dollar. Japan har också en ansenlig mängd. Skulle något av dessa länder dra ner på sina … Läs mer!

Risk för segregerad tandvård

Den hälsosamme ekonomisten

Skriver i dag i Dagens Samhälle om den rapport som jag skrivit för Privattandläkarna och som handlar om hur man skulle behöva förändra ersättningssystemen i barn- och ungdomstandvården för att undvika en uppdelning - där barn och unga med stora behov uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. "I rapporten ' Framtidens tandvård för barn- … Läs mer!

Facebook blev elefanten i rummet

Den hälsosamme ekonomisten

Dagens lästips är tveklöst den här artikeln i Wired . Det är en lång artikel, men läs den gärna till slutet - ni kommer inte att ångra er. Det handlar om vad som händer när en enskild aktör får kontroll över informationsflödet och det slutar inte lyckligt - inte för monopolisten och inte för användarna. Man kan också se händelseförloppet … Läs mer!

Tuvalu försvann inte

Den hälsosamme ekonomisten

Minns ni Tuvalu , som var på väg att försvinna och som förekom som exempel på den globala uppvärmningens förfärande konsekvenser i Al Gores dokumentär "An inconvenient truth"? http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2219001.stm https://www.theguardian.com/environment/2002/feb/16/weekendmagazine.globalwarming http://articles.… Läs mer!

Samma naturlagar gäller inte i VR

Den hälsosamme ekonomisten

Programmerade lite i VR i helgen och kunde då notera att samma lagar inte gäller för virtuella världar som för de fysiska. En sak är att man när man skapar ett objekt i VR fritt kan bestämma vilka naturlagar föremålet ska följa. Negativ gravitation? Inga problem, bara att ändra en parameter. I VR kan man flyga - antingen i virtuella plan eller … Läs mer!

Svårt för många att förstå varför privata aktörer kan vara effektivare

Den hälsosamme ekonomisten

Idévärlden - i dag med Andreas Bergh - är alltid ett intressant program. I dag handlade det om inkomstfördelning. Diskussionen kom också osökt in på frågan om vinst i välfärden. Min inställning i dessa frågor är antagligen nära nog identiska med Berghs. Men så har vi också suttit i samma korridor på Ekonomihögskolan i Lund och haft samma … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism