Ingen analyserar partiernas förslag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 11 June, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det slår mig att alla analyser av partiernas budgetförslag utgår från det statsfinansiella perspektivet. Journalister har givetvis ingen möjlighet att belysa det samhällsekonomiska perspektivet, och om de gjorde det skulle det ändå vara väldigt svårt att förklara för väljarna vari skillnaden består.

Skulle man använda ett samhällsekonomiskt perspektiv blir frågan som ställs inte vad ett förslag kostar staten, utan vad samhället går miste om när förslaget genomförs. Svaret på dessa frågor skiljer sig åt

Låt säga att parti X vill genomföra ett förslag som sänker inkomsten för individ A i samhället med 100 kronor och ökar inkomsten för individ B med 100 kronor. Förutsatt att förslaget genomförs som ett bidrag som finansieras med en skatt blir den statsfinansiella kostnaden 100 kronor då man måste beskatta person A med 100 kronor för att ge ett bidrag på 100 kronor till person B.

Den samhällsekonomiska kostnaden för förslaget kan vid första anblicken tyckas vara noll, då person A förlorar lika mycket som person B vinner. Problemet är att höjningen av person B:s skatt gör att hen arbetar mindre än vederbörande egentligen skulle vilja - om B fick behålla hela sin inkomst. Kostnaden för denna förlust brukar betecknas L (lambda) och kallas "marginal social cost of public funds". Vi kan anta att L är 0,4, vilket är ett rimligt estimat om skattesystemet fungerar smidigt i ett land.

Förenklat uttryckt kommer en bidragshöjning på 100 kronor att ha en samhällsekonomisk kostnad på 40 kronor, medan höjningen i den politiska debatten antas kosta 100 kronor.

Sedan kan vi undersöka effekten av att staten satsar 100 kronor på ett äventyrsbad. Precis som förut måste pengarna tas ut i form av skatt, vilket kostar 40 kronor per hundralapp. Men resurserna som används för att bygga äventyrsbadet måste i det här fallet också räknas in. Vi får därför en samhällsekonomisk kostnad på 140 kronor.

Redan här ser vi en intressant diskrepans mellan samhällets kostnader och statens. Trots att dessa båda utgifter budgetmässigt behandlas lika är den samhällsekonomiska kostnaden för att bygga äventyrsbadet mer än tre gånger så hög som kostnaden för att överföra hundra kronor från en individ till en annan.

För att det ska vara en bra idé att bygga äventyrsbadet måste nyttoökningen för medborgarna i stort vara minst 140 kronor. För att det ska vara en bra idé att överföra 100 kronor från en person till en annan behöver nyttoökningen av överföringen bara uppgå till 40 kronor.

Den skevhet som jag pekar på kan leda till systematiska felprioriteringar i politiken - felprioriteringar som kan bli väldigt kostsamma. Vi kan jämföra en satsning på Komvux som uppgår till tio miljarder med en höjning av barnbidraget med tio miljarder. Vilken satsning är mest effektiv, givet att de sociala effekterna av satsningarna är jämförbara (ett antagande)?

Höjningen av barnbidraget kostar L*10 miljarder=4 miljarder medan satsningen på Komvux kostar (1+L)*10 miljarder=14 miljarder. Samhällsekonomiskt är det ingen tvekan om var pengarna gör störst nytta. Men när finansminister Magdalena Andersson väger olika utgifter i sin budget ser hon två tänkbara utgifter som kostar 10 miljarder, men som ger samma nytta. Hon kanske väljer Komvuxsatsningen, trots att den är mer än tre gånger så dyr i förhållande till resultatet.

Vi skulle kunna stanna här och konstatera att transfereringar sannolikt underskattas som medel för att uppnå politiska mål. Samtidigt kan transfereringarna i sig orsaka samhällsekonomiska förluster genom att minska drivkrafterna för att arbeta. Och i det här avseendet är alla transfereringar inte lika.

Arbetslöshetsersättning får man på villkor att man inte arbetar. Den samhällsekonomiska negativa effekten av att höja ersättningen kan därför vara väldigt hög - säkert betydligt högre än variabeln L. Barnbidrag, däremot, får man därför att man har barn. De snedvridande effekterna av barnbidrag ligger därför närmare L. Det kanske till och med är bra att familjer skaffar barn.

Det som har hänt sedan 1960-talet är att barnbidraget tappat i ekonomiskt värde, medan andra bidrag och offentlig konsumtion tillkommit. Vi skulle kunna förklara utvecklingen med att politikerna har en felaktig bild av kostnaden för olika politiska åtgärder. Många av de bidrag som ersatt barnbidraget som konsumtionsstöd, exempelvis föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, skapar snedvridande effekter som barnbidraget inte har.

Genom att utvärdera partiernas budgetmotioner samhällsekonomiskt och inte statsfinansiellt skulle journalisterna kunna bidra till att skapa bättre politik. Visst, detta kräver för det första att journalisterna lär sig lite om nationalekonomi och att de förmår att förmedla den kunskapen till folket.

Det är säkert att hoppas på för mycket, men jag vill i alla fall dra mitt strå till stacken genom att peka på att alla utgifter inte kostar lika mycket. Vissa utgifter i statens budget är väldigt kostnadseffektiva, medan andra utgifter kostar betydligt mer än politikerna tror. Ett första steg vore måhända att göra en samhällsekonomisk statsbudget - där varje kostnadspost matchas med den faktiska samhällsekonomiska kostnaden för utgiften.

Britterna lär ge Brexitpartiet mer än 35 procent i dag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag röstar Storbritannien i EU-valet. Vallokalerna är öppna, men etermedierna i landet är belagda med förbud att rapportera vartåt det lutar. Tidningarna skriver en del, men förvånansvärt lite med tanke på att den ledande remain-ministern i kabinettet Andrea Leadsom har avgått, samtidigt som Theresa May väntas bli avsatt. Boris Johnson lär ta hem spelet och han kan behöva genomföra en hård Brexit för att ta tillbaka trovärdigheten för Tories . I EU-valet lär det vara kört - …

Läs mer!

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? Det kommer att bli ett totalt kaos vid Slussen om man inte anpassar sig till ökningen av cykeltrafiken. Till skillnad från när det gäller bilar är …

Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig … Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Abortfrågan handlar om religion - inte kön

Den hälsosamme ekonomisten

Abortförbud framställs ofta som ett sätt för män att begränsa kvinnors frihet. Men statistiken visar att det alls inte är så. Enligt Gallup är skillnaden mellan män och kvinnor minimal . Av männen är 49 procent emot fri abort (pro-life), medan motsvarande siffra för kvinnor är 47 procent.  Det har alltså inte det minsta med kön att göra - … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism