En mansskatt skulle behöva vara progressiv

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 2 February, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ofta refereras det till genomsnittliga inkomstskillnader när man studerar skillnader mellan män och kvinnor. Ni har väl sett siffror som att kvinnor tjänar 81 procent av vad män tjänar eller att kvinnor har 91 procent av mäns lön givet samma sysselsättningsgrad.

Dessa snitt är emellertid rätt ointressanta, eftersom man inte tar hänsyn till var skillnaderna uppstår. Om vi exempelvis vet att en person tjänar mer än en miljon kronor - hur stor är då sannolikheten för att den personen är en kvinna? Svaret är 22,5 procent. Och vet vi att en person tjänar mer än tre miljoner kronor är sannolikheten att det är en kvinna bara 13,6 procent. Kvinnor med riktigt höga inkomster är försvinnande få.

Att utjämna inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, givet den inkomstfördelning som råder, skulle därför få konstiga effekter. Antag att vi för att åstadkomma  fullständig jämlikhet vad avser förvärvsinkomster inför en kvinnobonus på 12 procent av samtliga kvinnors inkomster. Denna bonus skulle givetvis behöva finansieras med en mansskatt på lika mycket, alltså tio procent av alla mäns inkomster. Att det blir olika skattesatser beror på att män tjänar mer än kvinnor och att det därmed krävs en mindre beskattning i procent räknat.

Det märkliga är att en mansskatt som utjämnar skillnaderna i förvärvsinkomst mellan män och kvinnor skulle leda till att medianmannen tjänar 306 900 kronor efter mansskatt och att mediankvinnan tjänar 314 720 kronor efter kvinnobonus. 

Det blir alltså inte jämställt för dem som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen, trots att man jämnar ut inkomsterna i genomsnitt. Problemet är just det jag pekat på - att kvinnors och mäns inkomstfördelning ser väldigt olika ut. Tar vi hänsyn till inkomster av kapital blir skillnaderna ännu större, men det ska vi inte göra här.

Slutsatsen är att mansskatten och kvinnobonusen skulle behöva vara progressiva för att leda till en utjämning i alla grupper. En mycket stor del av ojämlikheten uppstår nämligen i höga inkomstskikt och beror på att kvinnor sällan har väldigt höga inkomster. Vill man komma åt det problemet måste man alltså ge männen en betydligt högre marginalskatt än kvinnor. Samtidigt skulle man behöva ge en bonus till framgångsrika kvinnor som inte bara är proportiell mot deras inkomst, utan också proportiellt större vid högre inkomster.

En betydande anledning till att inkomstskillnaderna är stora är att kvinnor i mindre utsträckning än män blir entreprenörer eller välbetalda chefer. Detta kan i sin tur delvis bero på att arbetsmarknaden för män och kvinnor är segregerad och att kvinnor i stor utsträckning arbetar i branscher där befordran och entreprenörskap inte leder till högre lön.

I stället för att införa en kvinnobonus skulle man alltså kunna göra de sektorer där kvinnor är överrepresenterade i förhållande till män mer strukturellt lika de mansdominerade. Om det vore möjligt att starta företag och att utveckla nya koncept inom skola, vård och omsorg skulle fler kvinnor att kunna uppnå höga inkomster. Man kan givetvis alternativt göra tvärtom - genom att socialisera hela det privata näringslivet och på detta sätt förhindra männen att få höga inkomster. Men som exemplet Venezuela visar är denna typ av politik inte alltid lyckad.

Att förbjuda välfärdsföretag att göra vinst är också att förbjuda kvinnor att göra ekonomisk karriär. Den proposition som regeringen håller på att ta fram om vinster i välfärden är på sätt och vis en omvänd kvinnobonus, en straffbeskattning på framgångsrika kvinnor som kommer att öka inkomstskillnaderna och leda till att ännu färre kvinnor tjänar mer än en miljon om året.

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism