En mansskatt skulle behöva vara progressiv

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 2 February, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ofta refereras det till genomsnittliga inkomstskillnader när man studerar skillnader mellan män och kvinnor. Ni har väl sett siffror som att kvinnor tjänar 81 procent av vad män tjänar eller att kvinnor har 91 procent av mäns lön givet samma sysselsättningsgrad.

Dessa snitt är emellertid rätt ointressanta, eftersom man inte tar hänsyn till var skillnaderna uppstår. Om vi exempelvis vet att en person tjänar mer än en miljon kronor - hur stor är då sannolikheten för att den personen är en kvinna? Svaret är 22,5 procent. Och vet vi att en person tjänar mer än tre miljoner kronor är sannolikheten att det är en kvinna bara 13,6 procent. Kvinnor med riktigt höga inkomster är försvinnande få.

Att utjämna inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, givet den inkomstfördelning som råder, skulle därför få konstiga effekter. Antag att vi för att åstadkomma  fullständig jämlikhet vad avser förvärvsinkomster inför en kvinnobonus på 12 procent av samtliga kvinnors inkomster. Denna bonus skulle givetvis behöva finansieras med en mansskatt på lika mycket, alltså tio procent av alla mäns inkomster. Att det blir olika skattesatser beror på att män tjänar mer än kvinnor och att det därmed krävs en mindre beskattning i procent räknat.

Det märkliga är att en mansskatt som utjämnar skillnaderna i förvärvsinkomst mellan män och kvinnor skulle leda till att medianmannen tjänar 306 900 kronor efter mansskatt och att mediankvinnan tjänar 314 720 kronor efter kvinnobonus. 

Det blir alltså inte jämställt för dem som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen, trots att man jämnar ut inkomsterna i genomsnitt. Problemet är just det jag pekat på - att kvinnors och mäns inkomstfördelning ser väldigt olika ut. Tar vi hänsyn till inkomster av kapital blir skillnaderna ännu större, men det ska vi inte göra här.

Slutsatsen är att mansskatten och kvinnobonusen skulle behöva vara progressiva för att leda till en utjämning i alla grupper. En mycket stor del av ojämlikheten uppstår nämligen i höga inkomstskikt och beror på att kvinnor sällan har väldigt höga inkomster. Vill man komma åt det problemet måste man alltså ge männen en betydligt högre marginalskatt än kvinnor. Samtidigt skulle man behöva ge en bonus till framgångsrika kvinnor som inte bara är proportiell mot deras inkomst, utan också proportiellt större vid högre inkomster.

En betydande anledning till att inkomstskillnaderna är stora är att kvinnor i mindre utsträckning än män blir entreprenörer eller välbetalda chefer. Detta kan i sin tur delvis bero på att arbetsmarknaden för män och kvinnor är segregerad och att kvinnor i stor utsträckning arbetar i branscher där befordran och entreprenörskap inte leder till högre lön.

I stället för att införa en kvinnobonus skulle man alltså kunna göra de sektorer där kvinnor är överrepresenterade i förhållande till män mer strukturellt lika de mansdominerade. Om det vore möjligt att starta företag och att utveckla nya koncept inom skola, vård och omsorg skulle fler kvinnor att kunna uppnå höga inkomster. Man kan givetvis alternativt göra tvärtom - genom att socialisera hela det privata näringslivet och på detta sätt förhindra männen att få höga inkomster. Men som exemplet Venezuela visar är denna typ av politik inte alltid lyckad.

Att förbjuda välfärdsföretag att göra vinst är också att förbjuda kvinnor att göra ekonomisk karriär. Den proposition som regeringen håller på att ta fram om vinster i välfärden är på sätt och vis en omvänd kvinnobonus, en straffbeskattning på framgångsrika kvinnor som kommer att öka inkomstskillnaderna och leda till att ännu färre kvinnor tjänar mer än en miljon om året.

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism