Det är vi själva som gör oss sårbara för informationskrigföring

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 7 April, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är en av många svenskar som är engagerade i Hemvärnet. I vilken bataljon och med vilken uppgift kommer jag inte att berätta här - en av organisationens viktigaste uppgifter är att hålla sådan information hemlig. Frågan är bara - hur mycket kan över huvud taget vara hemligt när det finns sociala medier?

Förr fanns det polska tavelförsäljare som kartlade var svenska stridspiloter bodde. Inför ett större angrepp kan man räkna med att fienden skulle försöka ta livet av så många som möjligt - helt enkelt därför att det är enklare att angripa dem i hemmet än när de sitter i ett JAS Gripen.

Mordförsöket på Sergei Scripal i London är ett exempel på hur detta slags förbekämpning skulle kunna gå till. Kemiska binära substanser kan användas för att sätta nyckelpersonal ur spel långt innan några militära angrepp genomförts. Dessutom kan lönnmord förnekas in absurdum.

Det finns aktörer i Sverige som skulle vara beredda att in i det sista förneka främmande makts inblandning. De kanske tror att de försvarar en tes om hur världen är beskaffad, men i själva verket används de som vapen av en angripare. Det ligger i angriparens intresse att så många som möjligt tvivlar, därför matas de med "alternativ" information. Typexempel är desinformationen i samband med nedskjutningen av MH-17 i Ukraina.

Aktörerna som utnyttjas kan befinna sig både till höger och vänster på den politiska skalan. Det rör sig ofta om representanter för organisationer som har en alternativ världsbild.

Människor har generellt en tendens att försvara sin nuvarande verklighetsbild - så kallad förankringsbias. Personer med en stark förankringbias är en potentiell tillgång för främmande makt. Om det på något sätt går att knyta an till deras befintliga världsbild kan man få dem att arbeta för att sprida tvivel om att det pågår operationer. Det gör att främmande makt kan nå betydligt längre, utan att möta motstånd. Man hinner mörda fler piloter, utföra fler sabotage och sätta fler förband ur spel innan motåtgärder vidtas. Speciellt effektiv blir en sådan strategi mot ett land där fullständig enighet ofta är målet och utgångspunkten för politiska beslut.

Ett i försvarssammanhang nära relaterat problem är människors förmåga att se samband där sådana inte finns. I en militär organisation hanterar man - medvetet eller omedvetet - det problemet genom att endast låta en utvald grupp ta del av obekräftad information och lösa rykten. Risken är annars att felaktiga sannolikhetsbedömningar, baserade på andrahandsinformation, leder till felaktiga verklighetsuppfattningar. Ibland är det bättre att inte veta alls än att ana något som är osannolikt.

Facebook har gjort det betydligt lättare för eventuella angripare att hitta potentiella femtekolonnare i demokratiska länder som Sverige. Ett psykologiskt test skulle kunna avgöra om en viss individ tillhör den minoritet som det är kostnadseffektivt att försöka påverka. Om operationen lyckas har man i psykologisk mening redan landsatt fientlig trupp på motståndarens territorium. 

Frågan om hur långt en angripare kan få med sig sina "medarbetare" beror i stor utsträckning på graden av det utanförskap som personerna känner. Utanförskapet kan handla om att de inte delar de värderingar eller den verklighetsbild som befolkningen i allmänhet har. Typexemplet torde vara "flat earth society" - en förening vars världsbild strider mot den vedertagna uppfattningen. Graden av utanförskap torde vara mätbart eller till och med observerbart. Det kan räcka med att skapa en app där människor får svara på några strategiskt utvalda frågor som syftar till att kartlägga graden av förankringsbias.

Antagligen skulle jag själv få ganska höga poäng på ett sådant test, eftersom jag ofta har uppfattningar som avviker från de genomsnittliga. Samtidigt har jag med tiden blivit allt mer medveten om den psykologiska bakgrunden till att jag envist försvarar mina åsikter. Där har min forskningsbakgrund varit till stor hjälp, eftersom den vetenskapliga metodiken i någon mån blir ett vaccin mot faktaresistens. Man vet när man bör ge med sig och ändra uppfattning. Ibland brukar jag därför chocka omgivningen genom att erkänna att jag nog hade fel och byta uppfattning.

"Sann vishet består i att veta att man ingenting vet", menade Socrates. Munken William Ockham lade till att man inte bör anta fler saker än det som behövs för att förklara en uppkommen situation.

Men även om vi själva tar till oss dessa visdomsord finns det många som inte gör det. Cambridge Analytica anförs som ett exempel på hur man kan hitta och exploatera människors svagheter i industriell skala. Motmedlet mot detta slags attacker mot demokratin kan emellertid aldrig vara att ta ifrån människor deras plattformar för att uttrycka sig. Vi andra måste däremot bli bättre på att värdera informationen som sprids.

Sociala medier av i dag är lite som den gamla sökmotorn Altavista - där de webbsidor som innehåller fler sökord också hamnar högst. Småningom uppstod en hel bransch som enbart sysslade med att optimera webbsidor så att de hamnade högt upp i resultatlistan.

I dag är det betydligt svårare att lura sökmotorerna. Det bästa sättet att hamna högt bland sökresultaten är faktiskt att göra en webbsida som användarna har nytta av. Googles algoritm har med tiden blivit lika intelligent som användarna själva.

Så länge vi läser alla våra vänners inlägg lika länge, oavsett om vännerna har en förmåga att värdera information eller inte, kommer problemet med desinformation i sociala medier att kvarstå. Det tog tjugo år för Google att sålla fram de bästa webbsidorna, det kommer att ta betydligt längre tid för Facebook att ta fram en algoritm som hjälper oss att läsa mer av de vänner som har något vettigt att säga.

Motfrågan är förstås - vill vi verkligen sålla bort de vänner som har en tokig världsbild? Facebook är så mycket mer än en faktakanal, men det som utmärker vänner som inte klarar av att sålla information är att de inte varierar sig. Det blir lite som med Altavista - att personer som spammar vänkretsen med sina uppfattningar hamnar högt upp i uppmärksamhetsflödet. Övertygelse blir viktigare än reflektion om man vill sprida sitt budskap.

Personligen tror jag det här med tiden kommer att reglera sig självt. Facebook behöver bli bättre på att analysera vad vi egentligen sätter värde på, precis som Google med tiden blivit bättre på att förstå vilka webbsidor vi vill läsa. Vi själva måste inse att det finns ett värde i att ta del av alternativa uppfattningar. Den som vägrar att ta in ny information och att ompröva sin världsbild kommer med tiden bara att bli allt dummare - och vem vill vara dum som ett spån?

Cambridge Analytica har skapat ett kraftfullt verktyg för desinformation och ryktesspridning - ett verktyg som även skulle kunna användas av främmande makt. Men verktyget fungerar bara så länge som vi andra accepterar att bli manipulerade. Den dag vi inser att det ligger i vårt eget intresse att idka källkritik är strategin överspelad. När Altavista ersätts av Google kommer balansen att återställas. Vi kan själva - redan i dag - ta ett litet steg genom att avfölja lågkvalitetskonton på Twitter. Att du känner någon eller att personen följer dig är inte i sig ett tillräckligt skäl för att du ska följa dem.

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min telefon fram till nu, men av rena principskäl byter jag till Telenor. Nej, inget av de här telebolagen som man kan välja mellan har lysande service - …

Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Bernie Sanders tar täten

Den hälsosamme ekonomisten

Alla pratar om Donald Trump . I skuggan av rapporteringen om twitterkungen har Bernie Sanders gjort en förvånansvärd comeback och dominerar nu demokraternas vänsterflank . Jag är inte förvånad. Magkänslan säger mig att det här är en person som är valbar och det kanske framför allt av ett skäl - förtroendet för den politiska klassen i USA är … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism