Administrationskostnaden för försörjningsstöd är betydande

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 13 oktober, 2015
Bild: 2015-10/bist-ndshush-ll.png

Tittade lite i Socialstyrelsens publikation Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd och noterade att det i genomsnitt går 33 biståndshushåll på varje socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd (eller heter det möjligen enbart "ekonomiskt bistånd" numera). Tydligen tvingas man med jämna mellanrum döpa om stödet. Först hette det "socialbidrag", sedan blev det "försörjningsstöd" och nu är det "ekonomiskt bistånd". Bara man inte blandar ihop det med det andra "biståndet", som jag fortfarande kallar "U-hjälp" - trots att det också bytte namn för många år sedan.

Man skulle kunna kalla "socialbidraget" för "det där fula" och U-hjälpen för "det där fina" så kan man skilja bistånden åt. Det ena pågår i Sverige, det andra pågår utanför Sverige. Men inte ens detta är sant längre, då regeringen numera tar pengar från biståndet (utanför Sverige) för att i stället ge bistånd i Sverige.

Hur som helst, i statistiken kan man också utläsa att varje biståndshushåll (i Sverige alltså) i genomsnitt får 44 000 kronor om året. Och vad ska vi tro att en socialsekreterare kostar? Gissar på en miljon per år inklusive alla omkostnader.

Delar vi upp kostnaden för socialsekreteraren på 33 klienter får vi en snittkostnad på 30 300 kronor per hushåll. Vilket innebär att administrationskostnaden för utbetalningen av försörjningsstöd utgör 41 procent av det utbetalade beloppet.

Det är en intressant siffra, som man kan ställa i relation till en hypotetisk situation då man inte behovsprövar biståndet, utan bara betalar ut pengarna. Då skulle man kunna höja riksnormen - som den heter - till en nivå som åtminstone motsvarar grundnivån i socialförsäkringarna på 8 600 kronor före skatt.

Nu är det förstås inte alla hushåll som skulle vara berättigade till försörjningsstöd som verkligen får det. Syftet med behovsprövningen är att vissa hushåll ska förvägras stöd därför att de inte agerat på ett ansvarsfullt sätt (exempelvis spelat upp pengarna eller köpt alkohol).

Effektiviteten i hela modellen hänger ändå på att behovsprövningen av biståndet antingen leder till att socialsekreterarna kan förmå sina klienter att förändra sina liv (kanske genom att hota med att dra in biståndet) eller att man kan begränsa utbetalningarna, då det upplevs som stigmatiserande att motta socialbidrag.

Om det är det senare som man vill uppnå förstår jag inte varför staten envisas med att av eufemistiska skäl döpa om socialbidraget hela tiden. Snarare borde man väl göra tvärtom - döpa om socialbidraget till ett något som verkar ännu mer stigmatiserande. Allmosor? Nådegåvor?

Det intressanta i sammanhanget är vad vi tror skulle hända om vi avskaffade försörjningsstödet som begrepp och införde ett generellt stöd på samma nivå som grundnivån i socialförsäkringen - alltså runt 8 600 kronor om året. Skulle vi få se barnfamiljer som bor i tält? Skulle samhället förlora kontrollen över samhällets utsatta om man inte hade socialbiraget att använda som styrmedel?

I grunden är detta en empirisk fråga. Man skulle kunna tänka sig att genomföra ett experiment där man i en kommun avskedade hälften av alla socialsekreterare och oavkortat gav deras lön till de hushåll som har lägst inkomst. Får man bättre eller sämre resultat? Är den selektiva välfärdspolitiken värd priset? Själv förhåller jag mig tveksam till om så är fallet.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism