Cannabis och socker
Daniel Somos för i Dagens Samhälle fram tanken om att sälja cannabis på Systembolaget. Själv har jag aldrig upplevt drogfrågan som så intressant som många av mina liberala kollegor. Ett skäl är att drogbruk inte är den enda företeelsen som är förbjuden - trots att den i många fall mest skadar brukaren själv och inte omgivningen.
Sanningen är nämligen att det även i ett liberalt samhälle finns en mängd saker som är förbjudna, trots att förbudet enbart eller främst syftar till att hindra människor från att skada sig själva. Ett försvar för denna typ av paternalism skulle kunna vara att förbudet inte så mycket syftar till att hindra människor från att skada sig själva som att göra det enklare för människor att undvika att skada sig själva. Att det inte går att köpa nervgas på Apotek skulle kunna motiveras med att vissa människor förmodligen skulle förväxla Sarin med Samarin.
Men även med denna försvarslinje är det svårt att försvara förbudet mot cannabis. Som Somos konstaterar är det ingefär som att förbjuda socker. Visst, socker är inte nyttigt i stora mängder - massvis av människor dör av socker. Men det är samtidigt svårt att hävda att folk i gemen inte vet att sega råttor innehåller onyttigt socker. Ergo: Sega råttor är tillåtna.
Rent konsekvensetiskt borde vi fundera över om det inte är förbudet mot droger som vållar mest lidande världen över. Tänk på våldet i Mexiko och delar av Sydamerika. Tänk på den opiumfinansierade terrorismen i Afghanistan. En ny syn på droger och drogmissbruk är därmed inte enbart en fråga för rättighetsliberaler, utan även för konsekvensetiker och utilitarister. Det är förvisso möjligt att motivera förbud och regleringar med konsekvensetiska resonemang, men bara vissa förbud och regleringar.
Kommentarer