Ilija Batjan påstår i SvD att medelklassen och fattiga missgynnas av Vårdval Stockholm. Han syftar då på att det går mindre resurser till de områden där det bor låg- och medelinkomsttagare och mer till områden där det bor höginkomsttagare. För att styrka sitt påstående hänvisar han till en rapport från KI: "Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm".
Batljan skriver exempelvis följande:
"Vårdcentraler i kommuner och stadsdelar där den rikaste fjärdedelen av Stockholms invånare bor, har under den gångna mandatperioden fått ett resurstillskott på 265 miljoner kronor eller 7,7 procent. Resten av stockholmarna är förlorare och största förlorarna är medelklassen. Mottagningar i medelklassområden har förlorat 206 miljoner kronor vilket motsvarar 6 procent av intäkterna. Resurser har alltså omfördelats från områden med medelinkomsttagare till områden med höginkomsttagare."
Nu är problemet med Ilijas resonemang att det inte är bostadsområden som konsumerar sjukvård, utan individer. Det torde inte vara ett egenvärde att mer vård fördelas till fattiga områden än till rika. Målet för sjukvården måste i första hand vara att vården fördelas efter vårdbehov.
Dessutom är det många andra saker som påverkar resursfördelningen mellan områden, exempelvis migration och dagliga rörelsemönster. En läkarmottagning som ligger vid Sergels Torg betjänar i regel inte enbart patienter som råkar bo runt torget.
Ett index som forskarna på KI tagit fram syftar till att belysa om låginkomsttagare får en mindre andel av sjukvårdens resurser än vad som kan anses motiverat utifrån vårdbehov. Om låginkomsttagare får en mindre andel av resurserna i förhållande till vårdbehov är indexet positivt. Och om låginkomsttagare får en större andel av resurserna är indexet positivt.
Slutsatserna från studien som Batljan hänvisar till är att låginkomsttagare inte är förfördelade av Vårdval Stockholm. I vissa avseenden har låginkomsttagarna fått mer resurser sedan Vårdval Stockholm infördes (framför allt fler läkarbesök), i andra avseenden har resurstillgången minskat.
Figuren illustrerar hur koncentrationsindex utvecklats för olika delar av den service som erbjuds. Att den första stapeln går från positiv till negativ är exempelvis en återspegling av att det görs fler läkarbesök i socialt utsatta områden efter vårdvalets införande.
Som forskarna själva skriver i rapporten:
"Figuren summerar de förändrade fördelningarna av besök och kostnader. De negativa värdena, dvs. staplarna under noll-strecket, visar att såväl vårdutnyttjandet som resurserna är till fördel för områden med lägre medelinkomst."
De förändringar som skett i samband med införandet av Vårdval Stockholm ter sig generellt sett små. En viss ökning av utbudet har nog skett i de områden av staden där människor rör sig och arbetar. Detta är också i regel höginkomstområden.
Att därav dra slutsatsen att vårdvalet gynnar höginkomsttagare eller missgynnar medelinkomsttagare är enligt min mening inte rimligt. På det stora hela har fördelningseffekterna av vårdvalet överdrivits, vilket också framgår av de rapporter som hittills presenterats.
Det finns goda skäl att arbeta vidare med ersättningsmodellerna, men inte därför att vårdvalet missgynnar fattiga - påståendet stämmer helt enkelt inte. Hela den diskussionen ter sig därför mest som en storm i ett vattenglas.
DN SvD