Basinkomst kostar 33,8 miljarder kronor

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 24 februari, 2014

För ett tag sedan ställde jag frågan till mina läsare om hur mycket de tror att införandet av en garanterad basinkomst skulle kosta. Nu tänker jag redovisa svaret.

Medianvärdet (alltså det mittersta värdet) blev 63,5 miljarder kronor.

Och det kan förstås vara intressant att jämföra detta värde med någonting i statsbudgeten.

Siffror som kommer ganska nära är exempelvis avgiften till EU, på 37,7 miljarder kronor. Försvar och krisberedskap kostar 47,2 miljarder. Studiestödet kostar 21 miljarder kronor, men det är förstås en utgift som bortfaller när vi räknar på kostnaden för basinkomst - då basinkomsten skulle ersätta studiestödet. Försörjningsstödet uppgår till relativt blygsamma 11 miljarder kronor. Och ränteavdraget kostar ungefär 31 miljarder kronor.

Föräldraförsäkringen och barnbidraget uppgår tillsammans till 63,8 miljarder kronor och är väl det belopp som kommer närmast.

Är det väl investerade pengar? Tja, det beror väl på vilken samhällssyn man har. Vissa av de personer som får ta del av basinkomsten kommer säkert att vara oförtjänta av den i något slags moralisk mening. Men vems moral ska vi då utgå från? För andra kommer basinkomsten att ge den ekonomiska trygghet som krävs för att våga ta steget att studera eller att starta ett företag.

Man vet helt enkelt ganska lite om hur en garanterad basinkomst skulle påverka människor, annat än att de som tjänar minst sannolikt skulle arbeta lite mer och att en del av de som arbetar heltid sannolikt skulle arbeta något mindre. Nettoeffekten skulle sannolikt bli en minskning av det totala arbetsutbudet - detta har man noterat i tidigare försök.

Så är målet för politiken att människor ska arbeta så mycket som möjligt - arbetslinjen - är basinkomst inte den optimala lösningen. Men är målet något annat, som trygghet eller självständighet från staten och statens moralsyn, kan basinkomst vara något att överväga.

Men detta var förstås bara en enkätundersökning och 63,5 miljarder kronor behöver inte vara den korrekta siffran. Räknar vi på inkomstdeciler kan vi notera att ett förslag om basinkomst i huvudsak skulle röra den första inkomstdecilen, alltså en grupp som har mindre än 105 000 kronor i disponibel årlig inkomst. Av diagrammet framgår att gruppen i inkomstdecil 1 som är mellan 20 och 65 år uppgår till ungefär 500 000 personer. Bruttokostnaden för att garantera alla dessa en basinkomst på 105 000 kronor skulle därmed vara 52 miljarder kronor.

Ska nämna att vi förenklar lite här. Inkomstfördelningsstatistiken baseras på hushåll, basinkomst måste baseras på individer. Så det kan krävas en del justeringar av beräkningarna här innan man sätter en proposition i sjön. Vill bara säga det, om nu någon tror att det här är den ultimata uppskattningen.

Redan här ser vi dock att kostnaden på 63,5 miljarder kronor från enkäten måste vara en överskattning. Det finns helt enkelt inte så många personer med riktigt låg inkomst att kostnaden skulle kunna uppgå till 63 miljarder. Och dessutom faller en hel del utgifter bort om man skulle införa en basinkomst. Studiestöd (21 miljarder kronor) och försörjningsstöd (11 miljarder kronor) är utgiftsposter som i stor utsträckning skulle försvinna.

Det är svårt att veta exakt hur mycket som faller bort. Men om vi räknar med att etthundra procent av bidragsinkomsterna och 50 procent av arbetsinkomsterna räknas av mot basinkomsten går det att göra en grov uppskattning. Vi får anta att medelinkomsten på 78 200 kronor i decil 1 till 2/3-delar består av bidragsinkomster och till 1/3-del av arbetsinkomster.

Då har vi egentligen alla data som krävs för att göra en grov uppskattning. Kostnaden blir om alla grupper som berörs endast har bidragsinkomster 500 000*(105000-78200)=13,5 miljarder kronor. Men detta är å andra sidan lite för optimistiskt då en stor del av inkomsterna som sagt är arbetsinkomster som bara ska räknas av med 50 procent.

Så vi får göra ytterligare en förenkling. Vi antar att personerna har antingen arbetsinkomster eller bidragsinkomster. Och under detta antagande kan en tredjedel av populationen med inkomster upp till 210 000 kronor ha basinkomst till någon del. Den första decilen har (210000-78200)*0,5. Den andra decilen har (210000-125200)*0,5. Ja, ni förstår poängen.

Gör man det för samtliga aktuella deciler blir summan 24,8 miljarder kronor. Till detta ska förstås läggas två tredjedelar av 13,5 miljarder kronor. Summan blir då 33,8 miljarder kronor, vilket torde vara en rimlig uppskattning av vad ett system med basinkomst skulle kosta staten.

Det vanligaste argumentet som anförs mot basinkomst brukar vara att det riskerar att höja marginaleffekterna. Och det kan säkert vara fallet för vissa grupper. Men det man glömmer då är att personer som har försörjningsstöd har etthundra procents marginaleffekt. Personer som har sjukpenning, arbetslöshetsersättning eller föräldrapenning har drygt 80-procentiga marginaleffekter. Basinkomst ger aldrig mer än 65 procents marginaleffekt när man tar hänsyn till skatten. Och jobbskatteavdraget gör att effekten i regel är betydligt mindre än så.

Det brukar anföras att bidrag måste behovsprövas för att hindra otillbörligt utnyttjande. Men behovsprövade bidragssystem ger en tröghet åt båda håll. Det är trögt att komma in i systemen, men det är lika svårt att ta sig ur systemen när man väl kommit in. Av de som beviljats sjukersättning var det mindre än en procent som tog sig tillbaka till arbetsmarknaden. Ändå fanns i den här gruppen gott om människor med restarbetsförmåga. Problemet var att de inte klarade av kraven på arbetsmarknaden, där man med dagens system antingen är inne eller ute.

Sedan kan det förstås också vara intressant att studera de fördelningspolitiska effekterna av basinkomst. Ett sådant system skulle lyfta inkomsterna i decil 1-5 med ungefär 35 miljarder kronor. Om det finansieras med ett avskaffat ränteavdrag skulle det handla om en nästan ren omfördelning från decilerna 6-10 till decilerna 1-5.

Ginikoefficienten är det i dag mest använda måttet på ojämlikhet i inkomstfördelningen i ett land. Koefficienten räknas fram genom att man sorterar hushållen efter disponibel inkomst och sedan räknar ut ytan under den kumulativa inkomsten. Denna yta subtraheras sedan från ytan, under det hypotetiska antagandet att inkomstfördelningen är helt jämn.

Sverige har i dag en ginikoefficient på 0,32, en hög siffra historiskt sett men ändå internationellt sett låg. För att helt jämna ut inkomstfördelningen måste man transferera sexton procent av BNP från decil 6-10 till decil 1-5. Sexton procent av BNP är 560 miljoner, vilket innebär att basinkomsten minskar ginikoefficienten med ungefär nio procent då den - finansierad med ett avskaffat ränteavdrag - för över 35 miljarder kronor. Reformen vore alltså även ett sätt att påtagligt jämna ut inkomstfördelningen i samhället. Om man nu vill göra det.

Personligen tycker jag inte att det är ett argument. Däremot är det ett argument att en ovillkorad basinkomst, eller negativ inkomstskatt, skulle förändra relationen mellan stat och individ. Det kommer alltjämt att vara viktigt att utföra vettiga arbetsuppgifter för sina medmänniskor, eftersom det ger möjlighet till högre inkomst och levnadsstandard. Skillnaden är att staten inte längre frågar dig varför inte också du stångas med de andra arbetstagarna på arbetsmarknaden?

Och tycker man det är viktigt att staten förhåller sig neutral till hur människor lever sina liv kan basinkomst vara en bra modell. Men jag tror att man som liberal - för att motivera en sådan reform - i så fall måste förändra frihetsbegreppet till att inte bara bli en fråga om ekonomi, utan också en fråga om hur maktförhållandet mellan stat och individ ser ut - det psykologiska frihetsbegreppet. Vi skulle kunna kalla det för den dolda dimensionen i det politiska rummet - en dimension som jag tror kommer att framträda allt tydligare i en miljö där partierna nästan helt utplånat konflikterna i den ekonomiska dimensionen.

Basinkomst blir då inte en fråga om vi ska ha en välfärdsstat eller inte - det kommer vi nog att ha hur som helst - utan en fråga om hur denna stat ska uppfostra medborgarna. En liberal skulle säga att det i huvudsak sker med lag och polis. En paternalist kräver dessutom att människor lever i enlighet med deras egna värderingar - om det nu handlar om att de ska ta ut alla pappamånader eller arbeta heltid.

DN SvD Av Da

comments powered by Disqus

Intressanta avslöjanden av Hanne Kjöller

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hanne Kjöller avslöjar att socialdepartementet alls inte var missnöjda med Anne-Marie Beglers arbete, utan att dom ville strama åt sjukförsäkringen mer än Försäkringskassan . Kjöller har fått tag i nästan alla protokoll från departementets möten med generaldirektören och konstaterar att något missnöje alls inte kommunicerats till Försäkringskassan.  Snarare uttrycker man en rädsla för att lätta upp reglerna: "Departementet tar upp en rädsla för att 'öppna upp' ingången till …

Läs mer!

Val är en besvärlig historia för Socialdemokraterna

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

För ett år sedan trodde jag att Socialdemokraterna skulle klara sig bra i valet. Nu, några månader innan, ser det inte längre ut så. Tänkte jag fel? Svaret på den frågan är naturligtvis nej, för jag tänker aldrig fel. Om det ser ut som om jag har tänkt fel beror det bara på att jag ännu inte hittat en tillräckligt bra bortförklaring. Jag vidhåller dock att Stefan Löfven hade goda förutsättningar. Med en förhållandevis svag opposition, ett tydligt hot (SD) och möjligheten att …

Läs mer!

GDPR - lagen det inte går att följa

Den hälsosamme ekonomisten

EU:s datalagringsdirektiv - GDPR - är en lag som det är lätt att bryta mot. Det räcker med att råka skicka ut ett mail med CC (Carbon Copy) i stället för BC (Blank Copy). Då har man nämligen även skickat iväg ett personregister med tillhörande epostadresser på samma gång. Samtidigt är GDPR en lag som uppenbarligen behövs. Exemplet Cambridge … Läs mer!

SBBS - vägen till fiskal union för EMU

Den hälsosamme ekonomisten

EU väntas denna vecka offentliggöra planer på ett nytt instrument - där skulder från olika euroländer buntas samman till ett värdepapper. Planerna gäller endast länder som är med i euron - Sverige kommer därför att stå utanför, om nu inte Liberalerna får sin vilja igenom. Tanken med SBBS är att ta ytterligare ett steg mot en fiskal union, där … Läs mer!

Orättvisa ersättningsregler för privata tandläkare

Den hälsosamme ekonomisten

Är i dag refererad i Ekot angående min rapport om ersättningsreglerna inom barn- och ungdomstandvården . I flera landsting och regioner har privata tandläkare börjar säga upp avtalen om barn- och ungdomstandvård då ersättningen ofta inte täcker de faktiska kostnaderna. Detta var också något som jag varnade för i rapporten "Framtidens tandvård … Läs mer!

Särskilt klandervärt att bli lurad av bankbedragare?

Den hälsosamme ekonomisten

Är det "särskilt klandervärt" att lämna ut koden från bankdosan till en - som man tror - tjänstehen från den egna banken? Ett vanligt bankbedrägeri kan börja med att någon ringer från banken och i displayen står bankens telefonnummer. I realiteten är det en bedragare som vill använda ditt BankID för att logga in. Många har gått på bedrägeri… Läs mer!

Privata vårdgivare har mer nöjda patienter

Den hälsosamme ekonomisten

Har uppdaterat statistiken på vårdvalssidan och noterar att privata vårdcentraler har något mer nöjda patienter än offentliga (https://www.xn--vrdval-iua.se/stat/:Primaervaard) . Detta gäller givetvis inte alla privata vårdcentraler - några har riktigt dåliga resultat - men generellt är patientnöjdheten något bättre. Har det att göra med lokalise… Läs mer!

Ska Löfven flyga till Örnsköldsvik?

Den hälsosamme ekonomisten

I dag kom ett pressmeddelande från regeringskansliet om att Stefan Löfven ska besöka landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik . Det är en händelse som ser ut som en tanke, då Nextjet - som bland annat trafikerat Örnsköldsvik - gick i konkurs dagen innan. Nu kan Löfven i alla fall inte flyga med Nextjet, men han har förstås regeringsplanet. … Läs mer!

Nextjet - ett offer för miljöpartiets flygskatt

Den hälsosamme ekonomisten

Den första april infördes flygskatten och bara en och en halv månad senare går flygbolaget Nextjet i konkurs. Sannolikt har införandet av skatten betydelse för möjligheten att ta in kapital och kan därför ha varit tungan på vågen när beslutet om konkurs fattades. För även om flygskatten i första hand slår mot långa flygresor finns en … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism