Virus, demografi och normal dödlighet

Tuesday 15 September, 2020

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka.

Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga dödligheten över exempelvis en femårsperiod jämförs med antalet som faktiskt har avlidit ett visst år eller en viss månad. Sedan sägs diagrammet visa det ena eller andra - till exempel att fler eller färre än förväntat har avlidit.

För att ens kunna närma mig frågan börjar jag med att göra ett fullständigt orealistiskt antagande - nämligen att de som dör ett visst år föddes för exakt 86 år sedan. Varför 86 år? Jo, därför att det är den förväntade livslängden i Sverige - det man kallar medellivslängd.

Så hur skulle antalet döda variera över tid om alla människor levde exakt 86 år? Ja, det är i alla fall ingen rät linje. I diagrammet ovan har jag beskrivit hur den normala dödligheten förändras givet att alla lever exakt 86 år. Ett antagande om att den normala dödligheten är konstant över tid leder garanterat fel. Men ändå är det rätt vanligt att man jämför överdödligheten med något slags genomsnitt över tid.

Om antalet som avlidit av influensa har varit lägre än normalt en tid kan detta innebära att fler med dålig hälsa finns kvar i livet. Är det detta som förklarar att Sverige hade fler döda än våra nordiska grannländer?

Variationen som beror på födelsetal kan dock uppgå till flera tusen personer varje år, i diagrammet. Tittar vi ett år tillbaka i tiden ser vi att färre än normalt dog av influensa 2018-19. Men tittar vi två år tillbaka i tiden ser vi att 500 personer fler dog av influensa än normalt under dessa två säsonger sammantaget. Så var den svenska befolkningen mer mottaglig för influensa än befolkningen i Norge eller Finland eller Danmark? Jag har mina tvivel på att så skulle vara fallet, det beror nämligen på om man räknar ett eller två år tillbaka i tiden..

Vi tvingas helt enkelt konstatera att vi inte riktigt vet. Det kan ha varit fler, men det kan också ha varit färre än normalt som var i riskzonen. Jag lutar åt att förutsättningarna inför årets influensasäsong var ganska normala.