Vi litar för mycket på andra och oss själva

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 28 februari, 2017

Den psykologiska forskningen visar att människor har två stora systematiska brister i sitt tänkande. Båda leder till att vi överskattar vår egen förmåga att förstå världen.

Den första bristen är att vi gärna söker bekräftelse på våra existerande uppfattningar. Psykologiska experiment visar att människor förkastar konkreta fakta till förmån för befintliga uppfattningar. Att vi beter oss så har evolutionära orsaker. Konsekvensen är dock att vi i regel är lätta att manipulera för den som vet hur man ska gå tillväga.

Den andra bristen är att vi tror att andra människor har kunskap om hur saker och ting förhåller sig. Så är inte fallet, då även dessa personer kan ha överskattat sin kunskap. Kombinationen kan tyckas paradoxal - att vi litar för mycket både på oss själva och på andra. Lösningen på problemet med att vi saknar information om omvärlden brukar ju vara att vi frågar någon annan.

Så om vi varken kan lita på oss själva eller på andra människor - hur ska vi över huvud taget få veta sanningen?

Svaret är så enkelt att det nästan är trivialt - genom att använda logik och empiri. I stället för att tro på vad som skrivs i sociala medier eller i tidningarna kan vi göra ett obundet slumpmässigt urval. 

Enligt CNN sade Donald Trump nyligen något av det klokaste jag hört honom säga sedan han blev president. Det handlade om sjukvård.

"Now, I have to tell you, it's an unbelievably complex subject. Nobody knew health care could be so complicated."

Man kan skratta åt detta yttrande. Vi som arbetat med sjukvårdens ersättningssystem i trettio år vet att sjukvård faktiskt är "... an unbelievably complex subject". Men samtidigt bör vi känna förtröstan inför det faktum att en person som systematiskt överskattat sin egen förmåga i 70 år kan komma till insikt om att hen inte förstår allt om hur världen fungerar.

Milton Friedman illustrerar vår oförmåga att förstå världen genom att ta exemplet blyertspennan. Genom att gå igenom de olika stegen vid tillverkning av en blyertspenna illustrerar han att ingen enskild människa kan tillverka ens en så enkel produkt. Men faktum är att det är värre än så, för vi kan inte ens förstå hur blyertspennan har kommit till. Hur kom exempelvis grafitstiftet in i det trä som omger grafiten?

Trump är bara den yttersta manifestationen av att okunskap om hur världen fungerar har tillåtits växa utan att någon brutit in och likt Milton Friedman påpekat att "... nej, ni vet faktiskt inte hur det går till att göra en blyertspenna". Donald Trump är i denna mening en aggregerad okunskap om världen. Bland Trumps väljare är det en vedertagen sanning att Sverige blivit en veritabel nogozon till följd av omfattande invandring från muslimska länder.

Därför är det så intressant att följa den amerikanske journalisten Tim Pools kartläggning av de svenska nogozonerna - med början i Rosengård i Malmö. Han tar trumpväljarnas världsbild på fullt allvar och beger sig till Sverige för att undersöka hur det verkligen ser ut. 

Okunskapsbubblor är förvisso inte enbart ett amerikanskt fenomen. Även bland personer som är positiva till invandring kan vi notera en okunskapsbubbla av liknande art. Men här handlar det mer om en tysthetskultur än om egentlig okunskap. Även detta fenomen behandlar Tim Pool i ett av sina reportage: "Fear of being politically incorrect".

Pools reportage är ett exempel på hur man kan bryta en ond okunskapscirkel. Man nollställer helt enkelt sina grundföreställningar och tar ett obundet slumpmässigt urval från det svenska samhället. I stället för att tycka saker undersöker man hur verkligheten ser ut.

Ett av grundproblemen med det svenska medieklimatet är att det blivit allt mindre intressant att ta reda på sanningen. När ingen längre letar efter fakta finns det heller ingen motvikt till okunskapen, som fritt kan sprida sig. Utan fakta är det lätt att få uppfattningen att man själv vet eller att ens granne eller vänner vet hur världen verkligen är beskaffad.

Psykologer har visat att människor är beredda att gå långt för att försvara sina felaktiga uppfattningar om världen - de är till och med beredda att förneka uppenbara fakta. Ser vi inte upp riskerar även vi att en dag ledas av någon som förnekar sanningen. Då kommer vi alla att få leva i en värld där ett plus ett blir tre.

comments powered by Disqus

En ny typ av infrastruktur behövs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I Godmorgon Världen diskuterades regeringens snabbtågssatsning. Trehundratjugo miljarder kostar den och står klar 2045. Om man nu inte vill genomföra denna satsning därför att man tror det kommer att finnas andra färdmedel 2045 - vad borde man då satsa på? Mitt förslag är att man lägger några av miljarderna på att utveckla ett automatiserat flygledarsystem för trafik på lägre höjd än 2 000 meter. Som drönarägare inser jag att de privata drönarna med tiden kommer att få maka på sig …

Läs mer!

Censur kostar pengar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att de ryska myndigheterna i sina försök att stänga av meddelandeappen Telegram  blockerade två miljoner nätadresser som tillhör olika molntjänster. I dag är det ganska vanligt att applikationer på nätet placeras på virtuella servrar hos till exempel Amazon och Google . Man kan givetvis skratta åt de ryska myndigheternas agerande. Avstängningen innebär ett kraftfullt skott i foten och ett stort avbräck för alla de företag och tjänster som använder molntjänsterna i Ryssland . Och …

Läs mer!

Hur färdas vi 2045?

Den hälsosamme ekonomisten

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bygga snabbtåg som kan färdas i 300 kilometer i timmen. Tågen ska gå mellan Stockholm och Malmö respektive  Stockholm och Göteborg och satsningen ska vara färdig att tas i bruk 2045. Frågan vi bör ställa oss är vilka andra transportmedel som kommer att finnas tillgängliga … Läs mer!

Obligationsräntan snart tre procent

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningen på amerikanska statsobligationer är på väg att passera en viktig psykologisk gräns. I dag uppnåddes 2,92 procent, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Både högre inflationsförväntningar och förväntningar om högre tillväxt ligger bakom uppgången. Det ska bli intressant att se vad som händer när treprocentsnivån passeras. … Läs mer!

Sveriges största aluminiumsmältverk hotas av nedläggning

Den hälsosamme ekonomisten

Till min stora förvåning noterar jag att ett större svenskt företag riskerar att drabbas hårt av sanktionerna mot Ryssland . Det rör sig om Kubal,  som ägs av det ryska företaget Rusal . Verksamheten har inte varit speciellt lönsam, men nu verkar det som om krisen slagit till på allvar. Bland oss infödingar är företaget mer känt som Gränges … Läs mer!

Oproportionellt införa ny myndighetsprövning för några tusen arbetstagare

Den hälsosamme ekonomisten

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring kraftigt i ett läge då det råder brist på nästan all arbetskraft är inte jättebegåvat. Många är högkvalificerade specialister som nu kommer att tvingas genomgå en tidsödande behovsprövning.  Löfven räknar säkert med att kunna göra upp med Sverigedemokraterna i riksdagen, men jag är inte … Läs mer!

De små stegen åt fel håll

Den hälsosamme ekonomisten

Det är sällan ett politiskt beslut som avgör ett lands framtid. Det tas ständigt beslut när politikerna väljer väg i små sakfrågor som kan tyckas obetydliga. Men det är de små besluten som med tiden formar ramarna för ekonomin. Det är de små besluten som avgör om det lönar sig att arbeta eller inte. Under Alliansregeringen 2006-2010 fattades … Läs mer!

Löneglidning - vänj er vid ordet

Den hälsosamme ekonomisten

Löneglidning - vänj er vid ordet. Det råder påtaglig arbetskraftsbrist inom breda sektorer och vi väntar oss en huggsexa om arbetskraften framöver. Somliga frågar sig varför det ännu inte hänt? Förklaringarna kan vara allt från demografiska förskjutningar - där personer med hög lön gått i pension i stor utsträckning och ersatts med ungdomar som … Läs mer!

Svårt att styra med dubbla budskap

Den hälsosamme ekonomisten

Annika Strandhälls insats i Agenda i går illustrerar svårigheten att styra med dubbla budskap. Strandhälls budskap till väljarna är att det ska bli lättare att få sjukpenning, ordern till Försäkringskassan är att myndigheten ska göra det  svårare  att få sjukpenning. Det fungerar ett tag. Men en dag kolliderar budskapen med varandra. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism