Varför finns det universitet?

Den hälsosamme ekonomisten, fredag 14 april, 2017

Svaret kan tyckas självklart - det är naturligtvis för att lära människor saker. Men om det vore så att huvuduppgiften vore att förmedla kunskap sker det på ett ganska ineffektivt sätt. Tror aldrig jag har lärt mig saker och ting så långsamt som på universitetet, i alla fall på grundnivån. Om jag vill lära mig någonting i dag dyker jag rätt in i ämnet med någon bok. Jag söker också upp andra människor, som är experter på ämnet.

Lekte med tanken på att gå en kurs i programmering - bara för skojs skull. Inte för att lära, utan mer för det är en social grej. Men jag skulle inte välja den vägen att lära mig mer om hur man programmerar i ett visst språk. Det är inte det snabbaste eller effektivaste sättet.

Att gå på högskola/universitet i Sverige är gratis, så det är kanske inte så konstigt att många använder sig av den möjligheten. Men i USA kostar det ofta stora pengar. Så frågan är varför så många betalar så mycket för att lära sig saker långsammare än vad de skulle kunna göra om de tog tag i sitt kunskapsinhämtande på egen hand?

Dessutom finns det kostnadsfria alternativ till universitetskurserna - så kallade "MOOC" (Massive Open Online Courses). Varför klarar inte vuxna eller halvvuxna människor av att lära sig på egen hand eller med begränsat stöd?

En möjlighet, som Washington Post pekat på i en artikel, är att studenterna ofta inte är färdiga för att lära. De har inte den förmåga att strukturera lärandet som är nödvändig:

"Part of the reason for this is that students who are more vulnerable, who are younger, who aren’t sure where they are going, and who are still developing academic skills, go to college to learn how to learn. Many of these students arrive at college without skills that are vital to academic success — skills as basic as time management, note taking, using a library and recognizing when, how and whom to ask for help."

Kan det vara så enkelt - att människor som nått den aktningsvärda åldern av nitton år faktiskt ännu inte klarar av något så enkelt som att inhämta information på egen hand? Och vad säger i så fall det om kvaliteten på skolorna i Sverige och USA?

Ett mer grundläggande problem är möjligen att studenterna inte kan arbeta på egen hand. I en värld där allt mer handlar om att formulera algoritmer och att lösa problem är det en allvarlig brist. Det är nämligen bara den som löser problem som ingen annan löst som bidrar till samhällets utveckling.

Bland IT-entreprenörer i Kalifornien är det allmänt accepterat att produktiviteten mellan olika människor kan variera hundrafalt. Givetvis krävs vissa grundkunskaper för att arbeta på ett entreprenöriellt företag. Men det som sållar agnarna från vetet är förmågan att lära sig nya saker. Så blir det när arbetet är individualiserat och förmågan bygger på ackumulerad kunskap och erfarenhet.

Med tiden kommer rutinjobben att tas över av algoritmer som det lilla antalet högproduktiva människor producerar. Universitetens uppgift blir då mer att öka urvalet av potentiella högproduktiva än att förbereda människor för arbetslivet. För de flesta andra universitetsstudenterna handlar det bara om att kvalificera sig för rollen som misslyckat geni och kanske att få en privat eller offentlig försörjning.

Möjligen vore det billigare - både för individerna och samhället - att minska antalet högskoleutbildade och låta dem som inte har tillräcklig potential göra något nyttigt - som att städa trappor? Problemet är att det kan vara svårt att avgöra vem som är nästa Bill Gates, Steve Jobs eller Linus Torvalds.

comments powered by Disqus

En ny typ av infrastruktur behövs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I Godmorgon Världen diskuterades regeringens snabbtågssatsning. Trehundratjugo miljarder kostar den och står klar 2045. Om man nu inte vill genomföra denna satsning därför att man tror det kommer att finnas andra färdmedel 2045 - vad borde man då satsa på? Mitt förslag är att man lägger några av miljarderna på att utveckla ett automatiserat flygledarsystem för trafik på lägre höjd än 2 000 meter. Som drönarägare inser jag att de privata drönarna med tiden kommer att få maka på sig …

Läs mer!

Censur kostar pengar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att de ryska myndigheterna i sina försök att stänga av meddelandeappen Telegram  blockerade två miljoner nätadresser som tillhör olika molntjänster. I dag är det ganska vanligt att applikationer på nätet placeras på virtuella servrar hos till exempel Amazon och Google . Man kan givetvis skratta åt de ryska myndigheternas agerande. Avstängningen innebär ett kraftfullt skott i foten och ett stort avbräck för alla de företag och tjänster som använder molntjänsterna i Ryssland . Och …

Läs mer!

Hur färdas vi 2045?

Den hälsosamme ekonomisten

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bygga snabbtåg som kan färdas i 300 kilometer i timmen. Tågen ska gå mellan Stockholm och Malmö respektive  Stockholm och Göteborg och satsningen ska vara färdig att tas i bruk 2045. Frågan vi bör ställa oss är vilka andra transportmedel som kommer att finnas tillgängliga … Läs mer!

Obligationsräntan snart tre procent

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningen på amerikanska statsobligationer är på väg att passera en viktig psykologisk gräns. I dag uppnåddes 2,92 procent, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Både högre inflationsförväntningar och förväntningar om högre tillväxt ligger bakom uppgången. Det ska bli intressant att se vad som händer när treprocentsnivån passeras. … Läs mer!

Sveriges största aluminiumsmältverk hotas av nedläggning

Den hälsosamme ekonomisten

Till min stora förvåning noterar jag att ett större svenskt företag riskerar att drabbas hårt av sanktionerna mot Ryssland . Det rör sig om Kubal,  som ägs av det ryska företaget Rusal . Verksamheten har inte varit speciellt lönsam, men nu verkar det som om krisen slagit till på allvar. Bland oss infödingar är företaget mer känt som Gränges … Läs mer!

Oproportionellt införa ny myndighetsprövning för några tusen arbetstagare

Den hälsosamme ekonomisten

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring kraftigt i ett läge då det råder brist på nästan all arbetskraft är inte jättebegåvat. Många är högkvalificerade specialister som nu kommer att tvingas genomgå en tidsödande behovsprövning.  Löfven räknar säkert med att kunna göra upp med Sverigedemokraterna i riksdagen, men jag är inte … Läs mer!

De små stegen åt fel håll

Den hälsosamme ekonomisten

Det är sällan ett politiskt beslut som avgör ett lands framtid. Det tas ständigt beslut när politikerna väljer väg i små sakfrågor som kan tyckas obetydliga. Men det är de små besluten som med tiden formar ramarna för ekonomin. Det är de små besluten som avgör om det lönar sig att arbeta eller inte. Under Alliansregeringen 2006-2010 fattades … Läs mer!

Löneglidning - vänj er vid ordet

Den hälsosamme ekonomisten

Löneglidning - vänj er vid ordet. Det råder påtaglig arbetskraftsbrist inom breda sektorer och vi väntar oss en huggsexa om arbetskraften framöver. Somliga frågar sig varför det ännu inte hänt? Förklaringarna kan vara allt från demografiska förskjutningar - där personer med hög lön gått i pension i stor utsträckning och ersatts med ungdomar som … Läs mer!

Svårt att styra med dubbla budskap

Den hälsosamme ekonomisten

Annika Strandhälls insats i Agenda i går illustrerar svårigheten att styra med dubbla budskap. Strandhälls budskap till väljarna är att det ska bli lättare att få sjukpenning, ordern till Försäkringskassan är att myndigheten ska göra det  svårare  att få sjukpenning. Det fungerar ett tag. Men en dag kolliderar budskapen med varandra. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism