Varför finns det ingen GDPR i USA?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 6 March, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I Kalifornien pågår en dragkamp mellan delstaten och den federala regeringen om privatpersonerns rättigheter till sina data. Kalifornien är på väg att införa ny lag för att skydda privatpersoners rättigheter mot att företag använder deras data - lagen är snarlik GDPR som nyligen infördes i EU. Lagförslaget kan dock komma att stoppas innan det ens trätt i kraft. Så viktigt anser kongressen och datajättarna det är att förhindra införandet av lagar som stoppar nätjättarnas möjlighet att använda personuppgifter.

Det slår mig att det råder viss inkonsekvens här. I USA håller man hårt på de immateriella rättigheterna. Detta är företags rättigheter att under vissa omständigheter monopolisera kunskap. Delar av de immatriella rättigheterna är okontroversiella och tveklöst samhällsekonomiskt lönsamma, exempelvis bruket av varumärken. Andra delar - till exempel patenträtten - är mer omstridda. Och även varumärkesskyddet kan i många fall vidgas på ett sätt som ter sig orimligt.

Ironiskt nog har USA aldrig försvarat individernas rätt till sin egen identitet. Utgångsläget i USA är att företag får använda personuppgifter fritt för att skapa nya tjänster. Tjänsterna kan sedan - när de väl etablerats - komma att omfattas av rättigheter som privatpersonerna själva förvägras. 

Nätjättarna har skapat snillrika mekanismer för att få oss att lämna ifrån oss de rättigheter som vi eventuellt har. Efter att vi under oklara omständigheter gett Facebook rätt att använda våra ansikten finns inte längre någon kontroll över vad företaget, eller andra företag, får göra med informationen.

En vanlig frågeställning i filosofin är om man får sälja sig själv som slav. I det flesta fall är svaret på frågan: NEJ. Du kan inte frånhända dig rätten till ditt liv, din rätt att gifta dig med vem du vill eller andra fundamentala delar av vad det innebär att vara en fri individ. Du kan skuldsätta dig, men även här finns tydliga gränser. Du kan stängas ute från kreditsystemen och staten kan ta ifrån dig allt, utom vad som krävs för mat och för hyra, för att betala dina fordringsägare. Men du är i viktiga avseenden fortfarande en fri individ. En fri individ med betalningsanmärkningar, men i alla fall.

Om vi nu tycker att immateriella rättigheter ska finnas vid sidan av fysiska rättigheter - innebär det att de immateriella delarna av min person bör åtnjuta samma skydd som de fysiska delarna? På vilket sätt är det mindre problematiskt om människor säljer sina grundläggande immateriella rättigheter under oklara omständigheter? Och kommer vi att få ett nytt slaveri - där våra immateriella jag under slavliknande omständigheter tvingas arbeta för multinationella företag - bara därför att företagen var smarta nog att lägga ett bud när vi inte hade något annat val än att sälja oss själva på den immateriella slavmarknaden?

Vi står inför ett vägval där USA och EU valt olika vägar. EU och Kalifornien menar att det finns individuella immateriella naturliga rättigheter, medan USA (den federala staten) menar att allt är föremål för förhandling och att individdata kan köpas och säljas på marknaden - individdata bör betraktas som oberoende av individen själv. Att det dock - någonstans -  finns en gräns är uppenbart. Försök att ta ut pengar från någon annans bankkonto genom att använda dennes identitet - även i USA kommer detta att beivras.

Om vi menar att immateriella rättigheter existerar och bör försvaras av staten finns det en följdfråga som måste få ett svar. Vem äger rätten till din digitala identitet? De gamla naturrättsfilosoferna lär inte ha något bra svar på den frågan - de kan faktiskt inte ens reda ut rättigheterna i det fysiska samhället ordentligt. 

Min gissning är att rättigheterna på sikt kommer att hamna där det är samhällsekonomiskt effektivt. Slaveriet upphörde därför att det var mer ekonomiskt effektivt att låta människor bli entreprenörer och forskare - snarare än dragdjur på åkern. Människors potential kommer mer till sin rätt om vi begränsar överhetens godtyckliga kontroll. Det omfördelning som sker i de flesta moderna ekonomier kan förklaras av att det vore slöseri med mänskliga resurser att över en längre tid låta vissa delar av befolkningen stå under godtyckligt inflytande från andra.

Det digitala slaveriet kan komma att gå samma väg som det fysiska. Eller inte. Vi bör inte utesluta att digitalt slaveri faktiskt är mer effektivt än ett samhälle där individerna har kontroll över sin digitala identitet - trots att det fysiska slaveriet inte var det. Effektivt och effektivt, förresten. Under de produktionsförhållanden som rådde när slaveriet förekom var det måhända inte lika ineffektivt som det hade varit under dagens produktionsförhållanden.

Vi ska inte ens utesluta att det digitala slaveriet indirekt leder till ett fysiskt slaveri. Då tror jag kanske inte att piskor och slavmarknader kommer att göra comeback, men det är möjligt att vår handlingsfrihet med tiden inskränks i så stor utsträckning att vi upplever oss som lika ofria som slavarna på plantagerna i den amerikanska södern. Det som kännetecknar en slav är att den inte får äga egendom och i ett samhälle där den viktigaste råvaran i produktionen är information försätts den som inte äger sin digitala identitet i praktiken i ett slavliknande tillstånd.

Våra riksdagspolitiker tycks helt omedvetna om att hanteringen av de immateriella rättigheterna är en ödesfråga - av samma vikt som frågan om slaveriet var i 1800-talets USA. Det är egentligen bara Piratpartiet som har en uttalad åsikt i frågan. Men det kan vara viktigt att ta ställning redan nu. Den som hamnar på fel sida av historien i dag kommer kanske i framtiden att betraktas på ungefär samma sätt som de som än i dag samlas under sydstatsflaggan. Eller också hamnar vi alla på fel sida av historien och då spelar det inte så stor roll.

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan som Centern och Liberalerna - rent förhandlingsmässigt. Det blir också intressant att se om Miljöpartiet - likt Vänsterpartiet - i så fall försöker …

Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

När kommer den första naturvetenskapliga religionen?

Den hälsosamme ekonomisten

Har lekt med tanken att starta en ny religion, men inte en traditionell sådan utan en religion som är baserad på naturvetenskap. Faktum är att det redan finns flera existerande hypoteser om hur universum är konstruerat - men vi lär inte i närtid få reda på vilken av dessa som är korrekt, om någon. Så varför inte starta en religion som baseras … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism