Välfärden och lönearbetet

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 12 augusti, 2017

Mycket energi har lagts ner på att utforska sambandet mellan arbetslöshet och brottslighet. Mycket energi har också lagts ner på att forska om sambandet mellan straff och brottslighet.

Jag tycker att man ofta går över ån efter vatten. Sätter man sig in i brottslingens situation handlar det om att maximera en nyttofunktion givet vissa restriktioner.

De flesta samhällen beskattar hederligt samarbete hårt, vilket leder till att det ohederliga samarbetet blir relativt sett mer lönsamt. Marginaleffekten för vitt arbete blir därmed indirekt en subvention av svart arbete. Samtidigt beskattar samhället brott genom fängelse och andra straff. Detta minskar å andra sidan lönsamheten för brott.

Samtidigt är arbete och brott två aktiviteter som människor utövar för att få tillräckligt med inkomst för att leva ett gott liv. De faktorer som påverkar arbetsutbudet positivt kan därmed även påverka brottsutbudet positivt.

Detta är ett kontroversiellt konstaterande, då arbete och brott brukar betraktas som substitut och inte komplement. Den som arbetar avhåller sig från brott och den som begår brott ägnar sig inte åt hederligt arbete.

Orsaken till att arbete och brott betraktas som substitut är emellertid inte att de är substitut i ekonomisk mening, utan att det är förenat med höga fasta kostnader att höja sin produktivitet på endera området. Människor specialiserar sig därför antingen på hederligt arbete eller på att begå brott.

Vissa åtgärder som minskar utbudet av arbete i ekonomin kan med det synsättet även minska brottsligheten. Om marginalnyttan av inkomst sjunker kommer både arbetsutbudet och brottsligheten att minska.

En generell höjning av inkomsterna i ett samhälle lär därför ha samma effekt på både brottsligheten och arbetsutbudet - alltså leda till en minskning av båda. En ökning av marginaleffekten för hederligt arbete lär däremot göra det relativt sett mer lönsamt att begå brott - givet att andra variabler hålls konstanta. Och en ökning av beskattningen av brott - via hårdare straff och större upptäcktsrisk - lär göra det relativt sett mer lönsamt att arbeta.

Redan drar vi flera intressanta slutsatser om sådant som jag inte tror att politikerna ofta tänker på:

1) Insatser för att bekämpa brott kan ha en påtaglig och positiv effekt på arbetsutbudet.

2) Det kan ha betydelse för brottsligheten hur snabbt bidrag trappas av mot inkomster och hur hårt inkomster beskattas. En hård beskattning av arbetsinkomster ökar den relativa lönsamheten för brott.

3) Valet av grundnivå i ett välfärdssystem handlar om en avvägning mellan arbetsutbud och brottslighet. Att försöka maximera arbetsutbudet genom att höja marginalnyttan av inkomst kan öka brottsligheten.

4) Vill man hålla nere brottsligheten kan det vara bra att minimera marginaleffekterna i de inkomstlägen där brottslingarna befinner sig.

5) Att kriminalisera marknader där det finns efterfrågan, till exempel knarkförsäljning och prostitution, ökar lönsamheten för brott och leder till att fler väljer brottets bana.

Ska vi översätta dessa postulat till policyslutsatser tror jag att vi med ganska stor säkerhet kan säga följande:

1) Jobbavdrag är bra både för arbetsutbudet och för att minska brottsligheten.

2) Barnbidrag och andra generella bidrag som inte skapar ökade marginaleffekter kan leda till negativa inkomsteffekter, men också till att brottsligheten minskar.

3) Höga trösklar till arbetsmarknaden är ett sätt att göra det lönsamt för ungdomar att ägna sig åt småbrott, som knarkförsäljning. Därför är det viktigt att unga kan få inkomst genom att ägna sig åt att tillhandahålla (hederliga) tjänster som är till nytta för andra människor.

4) Höga skatter för låginkomsttagare kan på grund av effekten på brottsbenägenheten vara ett större problem än höga skatter för höginkomsttagare. Detta kan till exempel innebära att höjda jobbavdrag bör prioriteras framför sänkt statlig skatt.

Det går också att diskutera kontroversiella metoder, som att ge alla unga som *inte* begår brott några tusen kronor i månaden. Bidraget dras däremot in om den unge kommer i klammeri med rättvisan. Man kan likna det vid en deposition. I dag agerar socialtjänsten ofta tvärtom - genom att sätta in insatser först när den unge kvalificerat sig för hjälp genom att begå brott.

Även för vuxna kan man tänka sig att ekonomiska incitament kan fungera. Indragna bidrag kan vara en påföljd för mindre allvarliga brott.

Poängen med att resonera om dessa frågor är att komma bort från de moraliska postulat som styr dagens socialpolitik. När vi låter den lilla världens principer styra policyformuleringen i den stora världen är det lätt att hamna fel. Man kan inte hantera samhällsproblem på samma sätt som man hanterar familjeproblem.

Se frågan ur brottslingens perspektiv i stället. Varför väljer hen brottets bana? Vad skulle få hen att sluta begå brott? 

comments powered by Disqus

Slides.com - ett bra presentationsverktyg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni använt Google Slides vet ni att det finns en möjlighet att låta åhörarna följa med på sina plattor eller datorer via en speciell publik länk. Googles verktyg är dock inte speciellt enkelt att använda. Länkarna är komplicerade och det krävs inställningar i flera steg om man vill låt åhörarna följa med. Ett betydligt bättre verktyg, som dessutom helt gratis, är Slides.com.  Slides är uppbyggt på ett koncept som är bekant för alla som surfat på webben - det följer samma principer …

Läs mer!

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader . Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption. …

Läs mer!

Vet hut, UD!

Den hälsosamme ekonomisten

Utrikesdepartementets hantering av utredningen om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd börjar lika sketchen med den norskblå papegojan .  "Nej, det finns inte utredning. Utredningen som inte finns är absolut inte inlåst i UD:s kassaskåp." Det är riktigt pinsamt. Tydligen har ett tiotal vittnen sett den icke existerande utredningen… Läs mer!

Den kinesiska länken

Den hälsosamme ekonomisten

Högre inflationssiffror i USA, men marknaderna skakade snabbt av sig oron för högre räntor. Kanske var skälet att Kina inte valt att minska ner på sitt innehav av amerikanska statspapper? Kina äger amerikanska statsobligationer för 1 000 miljarder dollar. Japan har också en ansenlig mängd. Skulle något av dessa länder dra ner på sina … Läs mer!

Risk för segregerad tandvård

Den hälsosamme ekonomisten

Skriver i dag i Dagens Samhälle om den rapport som jag skrivit för Privattandläkarna och som handlar om hur man skulle behöva förändra ersättningssystemen i barn- och ungdomstandvården för att undvika en uppdelning - där barn och unga med stora behov uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. "I rapporten ' Framtidens tandvård för barn- … Läs mer!

Facebook blev elefanten i rummet

Den hälsosamme ekonomisten

Dagens lästips är tveklöst den här artikeln i Wired . Det är en lång artikel, men läs den gärna till slutet - ni kommer inte att ångra er. Det handlar om vad som händer när en enskild aktör får kontroll över informationsflödet och det slutar inte lyckligt - inte för monopolisten och inte för användarna. Man kan också se händelseförloppet … Läs mer!

Tuvalu försvann inte

Den hälsosamme ekonomisten

Minns ni Tuvalu , som var på väg att försvinna och som förekom som exempel på den globala uppvärmningens förfärande konsekvenser i Al Gores dokumentär "An inconvenient truth"? http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2219001.stm https://www.theguardian.com/environment/2002/feb/16/weekendmagazine.globalwarming http://articles.… Läs mer!

Samma naturlagar gäller inte i VR

Den hälsosamme ekonomisten

Programmerade lite i VR i helgen och kunde då notera att samma lagar inte gäller för virtuella världar som för de fysiska. En sak är att man när man skapar ett objekt i VR fritt kan bestämma vilka naturlagar föremålet ska följa. Negativ gravitation? Inga problem, bara att ändra en parameter. I VR kan man flyga - antingen i virtuella plan eller … Läs mer!

Svårt för många att förstå varför privata aktörer kan vara effektivare

Den hälsosamme ekonomisten

Idévärlden - i dag med Andreas Bergh - är alltid ett intressant program. I dag handlade det om inkomstfördelning. Diskussionen kom också osökt in på frågan om vinst i välfärden. Min inställning i dessa frågor är antagligen nära nog identiska med Berghs. Men så har vi också suttit i samma korridor på Ekonomihögskolan i Lund och haft samma … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism