Välfärden och lönearbetet

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 12 augusti, 2017
Bild: 2017-08/dsc01141.jpg

Mycket energi har lagts ner på att utforska sambandet mellan arbetslöshet och brottslighet. Mycket energi har också lagts ner på att forska om sambandet mellan straff och brottslighet.

Jag tycker att man ofta går över ån efter vatten. Sätter man sig in i brottslingens situation handlar det om att maximera en nyttofunktion givet vissa restriktioner.

De flesta samhällen beskattar hederligt samarbete hårt, vilket leder till att det ohederliga samarbetet blir relativt sett mer lönsamt. Marginaleffekten för vitt arbete blir därmed indirekt en subvention av svart arbete. Samtidigt beskattar samhället brott genom fängelse och andra straff. Detta minskar å andra sidan lönsamheten för brott.

Samtidigt är arbete och brott två aktiviteter som människor utövar för att få tillräckligt med inkomst för att leva ett gott liv. De faktorer som påverkar arbetsutbudet positivt kan därmed även påverka brottsutbudet positivt.

Detta är ett kontroversiellt konstaterande, då arbete och brott brukar betraktas som substitut och inte komplement. Den som arbetar avhåller sig från brott och den som begår brott ägnar sig inte åt hederligt arbete.

Orsaken till att arbete och brott betraktas som substitut är emellertid inte att de är substitut i ekonomisk mening, utan att det är förenat med höga fasta kostnader att höja sin produktivitet på endera området. Människor specialiserar sig därför antingen på hederligt arbete eller på att begå brott.

Vissa åtgärder som minskar utbudet av arbete i ekonomin kan med det synsättet även minska brottsligheten. Om marginalnyttan av inkomst sjunker kommer både arbetsutbudet och brottsligheten att minska.

En generell höjning av inkomsterna i ett samhälle lär därför ha samma effekt på både brottsligheten och arbetsutbudet - alltså leda till en minskning av båda. En ökning av marginaleffekten för hederligt arbete lär däremot göra det relativt sett mer lönsamt att begå brott - givet att andra variabler hålls konstanta. Och en ökning av beskattningen av brott - via hårdare straff och större upptäcktsrisk - lär göra det relativt sett mer lönsamt att arbeta.

Redan drar vi flera intressanta slutsatser om sådant som jag inte tror att politikerna ofta tänker på:

1) Insatser för att bekämpa brott kan ha en påtaglig och positiv effekt på arbetsutbudet.

2) Det kan ha betydelse för brottsligheten hur snabbt bidrag trappas av mot inkomster och hur hårt inkomster beskattas. En hård beskattning av arbetsinkomster ökar den relativa lönsamheten för brott.

3) Valet av grundnivå i ett välfärdssystem handlar om en avvägning mellan arbetsutbud och brottslighet. Att försöka maximera arbetsutbudet genom att höja marginalnyttan av inkomst kan öka brottsligheten.

4) Vill man hålla nere brottsligheten kan det vara bra att minimera marginaleffekterna i de inkomstlägen där brottslingarna befinner sig.

5) Att kriminalisera marknader där det finns efterfrågan, till exempel knarkförsäljning och prostitution, ökar lönsamheten för brott och leder till att fler väljer brottets bana.

Ska vi översätta dessa postulat till policyslutsatser tror jag att vi med ganska stor säkerhet kan säga följande:

1) Jobbavdrag är bra både för arbetsutbudet och för att minska brottsligheten.

2) Barnbidrag och andra generella bidrag som inte skapar ökade marginaleffekter kan leda till negativa inkomsteffekter, men också till att brottsligheten minskar.

3) Höga trösklar till arbetsmarknaden är ett sätt att göra det lönsamt för ungdomar att ägna sig åt småbrott, som knarkförsäljning. Därför är det viktigt att unga kan få inkomst genom att ägna sig åt att tillhandahålla (hederliga) tjänster som är till nytta för andra människor.

4) Höga skatter för låginkomsttagare kan på grund av effekten på brottsbenägenheten vara ett större problem än höga skatter för höginkomsttagare. Detta kan till exempel innebära att höjda jobbavdrag bör prioriteras framför sänkt statlig skatt.

Det går också att diskutera kontroversiella metoder, som att ge alla unga som *inte* begår brott några tusen kronor i månaden. Bidraget dras däremot in om den unge kommer i klammeri med rättvisan. Man kan likna det vid en deposition. I dag agerar socialtjänsten ofta tvärtom - genom att sätta in insatser först när den unge kvalificerat sig för hjälp genom att begå brott.

Även för vuxna kan man tänka sig att ekonomiska incitament kan fungera. Indragna bidrag kan vara en påföljd för mindre allvarliga brott.

Poängen med att resonera om dessa frågor är att komma bort från de moraliska postulat som styr dagens socialpolitik. När vi låter den lilla världens principer styra policyformuleringen i den stora världen är det lätt att hamna fel. Man kan inte hantera samhällsproblem på samma sätt som man hanterar familjeproblem.

Se frågan ur brottslingens perspektiv i stället. Varför väljer hen brottets bana? Vad skulle få hen att sluta begå brott? 

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism