Välfärden och lönearbetet

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 12 augusti, 2017

Mycket energi har lagts ner på att utforska sambandet mellan arbetslöshet och brottslighet. Mycket energi har också lagts ner på att forska om sambandet mellan straff och brottslighet.

Jag tycker att man ofta går över ån efter vatten. Sätter man sig in i brottslingens situation handlar det om att maximera en nyttofunktion givet vissa restriktioner.

De flesta samhällen beskattar hederligt samarbete hårt, vilket leder till att det ohederliga samarbetet blir relativt sett mer lönsamt. Marginaleffekten för vitt arbete blir därmed indirekt en subvention av svart arbete. Samtidigt beskattar samhället brott genom fängelse och andra straff. Detta minskar å andra sidan lönsamheten för brott.

Samtidigt är arbete och brott två aktiviteter som människor utövar för att få tillräckligt med inkomst för att leva ett gott liv. De faktorer som påverkar arbetsutbudet positivt kan därmed även påverka brottsutbudet positivt.

Detta är ett kontroversiellt konstaterande, då arbete och brott brukar betraktas som substitut och inte komplement. Den som arbetar avhåller sig från brott och den som begår brott ägnar sig inte åt hederligt arbete.

Orsaken till att arbete och brott betraktas som substitut är emellertid inte att de är substitut i ekonomisk mening, utan att det är förenat med höga fasta kostnader att höja sin produktivitet på endera området. Människor specialiserar sig därför antingen på hederligt arbete eller på att begå brott.

Vissa åtgärder som minskar utbudet av arbete i ekonomin kan med det synsättet även minska brottsligheten. Om marginalnyttan av inkomst sjunker kommer både arbetsutbudet och brottsligheten att minska.

En generell höjning av inkomsterna i ett samhälle lär därför ha samma effekt på både brottsligheten och arbetsutbudet - alltså leda till en minskning av båda. En ökning av marginaleffekten för hederligt arbete lär däremot göra det relativt sett mer lönsamt att begå brott - givet att andra variabler hålls konstanta. Och en ökning av beskattningen av brott - via hårdare straff och större upptäcktsrisk - lär göra det relativt sett mer lönsamt att arbeta.

Redan drar vi flera intressanta slutsatser om sådant som jag inte tror att politikerna ofta tänker på:

1) Insatser för att bekämpa brott kan ha en påtaglig och positiv effekt på arbetsutbudet.

2) Det kan ha betydelse för brottsligheten hur snabbt bidrag trappas av mot inkomster och hur hårt inkomster beskattas. En hård beskattning av arbetsinkomster ökar den relativa lönsamheten för brott.

3) Valet av grundnivå i ett välfärdssystem handlar om en avvägning mellan arbetsutbud och brottslighet. Att försöka maximera arbetsutbudet genom att höja marginalnyttan av inkomst kan öka brottsligheten.

4) Vill man hålla nere brottsligheten kan det vara bra att minimera marginaleffekterna i de inkomstlägen där brottslingarna befinner sig.

5) Att kriminalisera marknader där det finns efterfrågan, till exempel knarkförsäljning och prostitution, ökar lönsamheten för brott och leder till att fler väljer brottets bana.

Ska vi översätta dessa postulat till policyslutsatser tror jag att vi med ganska stor säkerhet kan säga följande:

1) Jobbavdrag är bra både för arbetsutbudet och för att minska brottsligheten.

2) Barnbidrag och andra generella bidrag som inte skapar ökade marginaleffekter kan leda till negativa inkomsteffekter, men också till att brottsligheten minskar.

3) Höga trösklar till arbetsmarknaden är ett sätt att göra det lönsamt för ungdomar att ägna sig åt småbrott, som knarkförsäljning. Därför är det viktigt att unga kan få inkomst genom att ägna sig åt att tillhandahålla (hederliga) tjänster som är till nytta för andra människor.

4) Höga skatter för låginkomsttagare kan på grund av effekten på brottsbenägenheten vara ett större problem än höga skatter för höginkomsttagare. Detta kan till exempel innebära att höjda jobbavdrag bör prioriteras framför sänkt statlig skatt.

Det går också att diskutera kontroversiella metoder, som att ge alla unga som *inte* begår brott några tusen kronor i månaden. Bidraget dras däremot in om den unge kommer i klammeri med rättvisan. Man kan likna det vid en deposition. I dag agerar socialtjänsten ofta tvärtom - genom att sätta in insatser först när den unge kvalificerat sig för hjälp genom att begå brott.

Även för vuxna kan man tänka sig att ekonomiska incitament kan fungera. Indragna bidrag kan vara en påföljd för mindre allvarliga brott.

Poängen med att resonera om dessa frågor är att komma bort från de moraliska postulat som styr dagens socialpolitik. När vi låter den lilla världens principer styra policyformuleringen i den stora världen är det lätt att hamna fel. Man kan inte hantera samhällsproblem på samma sätt som man hanterar familjeproblem.

Se frågan ur brottslingens perspektiv i stället. Varför väljer hen brottets bana? Vad skulle få hen att sluta begå brott? 

comments powered by Disqus

Vi skulle kunna ha Ikea i Sverige

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ikea betraktas som något av det svenskaste av det svenska. Företagets filosofi är också att vara svenskt. Ikea sprider svenskhet i hela världen, nyligen öppnades ett Ikea i Hyderabad i Indien . Det är bara en sak - skatterättsligt ligger företaget inte i Sverige . Och hade det gjort det skulle Ikea kanske inte ha vuxit till det världsomspännande företag som det är i dag. Den utlösande faktor som gjorde att Ikea flyttade var givetvis de höga företagsskatterna på 1970-talet. …

Läs mer!

Axxonen går i konkurs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Bostadsutvecklaren Axxonen har nu gått i konkurs . Antagligen är det den första i en lång rad konkurser för liknande företag. Man kan även tro att företag som driver köpcentra kommer att få det tufft framöver, på grund av såväl övergången till e-handel som stigande räntor. De ekonomiska prognoserna tar dock ingen hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden. Den reduceras till "en risk" som är svår att kvantifiera i prognoser över framtiden. Det är något väldigt märkligt med de här …

Läs mer!

Låt förnuftet styra skolpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tvåhundratusen elever står i kö till Internationella Engelska Skolan (IES). Detta anser regeringen är ett problem, och vill därför förbjuda etableringen av nya friskolor. Men man vill uppenbarligen inte tvinga IES att lägga ner, vilket hade varit logiskt då skillnaden i resultat mellan genomsnittliga kommunala skolor och IES är betydande. Genom … Läs mer!

Ekonomin är som en bil utan bromsar

Den hälsosamme ekonomisten

Vi kan vara helt säkra på att det år 2021 inte kommer att se ut exakt som i Magdalena Anderssons prognos. Men vad är mest sannolikt? Ekonomiska nyckeltal fördelar sig över tid som alla andra stokastiska variabler - enligt någon approximativt normalfördelad fördelning. Samtidigt är variablerna korrelerade. Vissa kombinationer av ekonomiska … Läs mer!

Lägg ner FN:s råd för mänskliga rättigheter

Den hälsosamme ekonomisten

Mycket som Donald Trump gör är mindre bra. Ta handelskriget som nu blossat upp. Men att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter bör applåderas av alla demokrativänner. Det är ett råd som bildades 2006 och som USA anslöt sig till 2009.  Rådet har medlemmar som  Saudiarabien , Kina , Egypten , Kuba och Irak . Det känns en aning … Läs mer!

Den slutliga kampen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt tydligare att det föreligger en grundläggande konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. När AI klarar av att mixa om kunskap och skapa helt nya produkter kommer upphovsrätten i praktiken att antingen helt försvinna eller också förhindra allt nyskapande. I en värld där datorer fungerar likt mänskliga hjärnor - och allt kan mixas … Läs mer!

Ingen politiker vill diskutera den kommande krisen

Den hälsosamme ekonomisten

I maj 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent. Det är en hög siffra, även om många kan bli förvirrade av att sysselsättningsgraden tidigare mättes för ålderskategorin 20-64. Skulle man mäta på samma sätt i dag ligger sysselsättningen på närmare 83 procent. Räknar vi bort de utrikes födda ligger sysselsättningsgraden sannolikt över 90 procent. … Läs mer!

Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare

Den hälsosamme ekonomisten

Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan. Förmodlig… Läs mer!

Sverigedemokraterna vill bli arbetarklassens beskyddare

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnade till Stefan Löfvens tal under Järvaveckan . Jag tycker det är ett starkt tal han levererar, med ett försök att knyta samman frågan om etniskt betingat utanförskap med klassbaserat utanförskap. Om socialdemokraterna ska kunna gå framåt krävs att partiet lyckas etablera en konflikt där personer med utrikes bakgrund och arbetare står på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.