Välfärden och lönearbetet

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 12 augusti, 2017
Bild: 2017-08/dsc01141.jpg

Mycket energi har lagts ner på att utforska sambandet mellan arbetslöshet och brottslighet. Mycket energi har också lagts ner på att forska om sambandet mellan straff och brottslighet.

Jag tycker att man ofta går över ån efter vatten. Sätter man sig in i brottslingens situation handlar det om att maximera en nyttofunktion givet vissa restriktioner.

De flesta samhällen beskattar hederligt samarbete hårt, vilket leder till att det ohederliga samarbetet blir relativt sett mer lönsamt. Marginaleffekten för vitt arbete blir därmed indirekt en subvention av svart arbete. Samtidigt beskattar samhället brott genom fängelse och andra straff. Detta minskar å andra sidan lönsamheten för brott.

Samtidigt är arbete och brott två aktiviteter som människor utövar för att få tillräckligt med inkomst för att leva ett gott liv. De faktorer som påverkar arbetsutbudet positivt kan därmed även påverka brottsutbudet positivt.

Detta är ett kontroversiellt konstaterande, då arbete och brott brukar betraktas som substitut och inte komplement. Den som arbetar avhåller sig från brott och den som begår brott ägnar sig inte åt hederligt arbete.

Orsaken till att arbete och brott betraktas som substitut är emellertid inte att de är substitut i ekonomisk mening, utan att det är förenat med höga fasta kostnader att höja sin produktivitet på endera området. Människor specialiserar sig därför antingen på hederligt arbete eller på att begå brott.

Vissa åtgärder som minskar utbudet av arbete i ekonomin kan med det synsättet även minska brottsligheten. Om marginalnyttan av inkomst sjunker kommer både arbetsutbudet och brottsligheten att minska.

En generell höjning av inkomsterna i ett samhälle lär därför ha samma effekt på både brottsligheten och arbetsutbudet - alltså leda till en minskning av båda. En ökning av marginaleffekten för hederligt arbete lär däremot göra det relativt sett mer lönsamt att begå brott - givet att andra variabler hålls konstanta. Och en ökning av beskattningen av brott - via hårdare straff och större upptäcktsrisk - lär göra det relativt sett mer lönsamt att arbeta.

Redan drar vi flera intressanta slutsatser om sådant som jag inte tror att politikerna ofta tänker på:

1) Insatser för att bekämpa brott kan ha en påtaglig och positiv effekt på arbetsutbudet.

2) Det kan ha betydelse för brottsligheten hur snabbt bidrag trappas av mot inkomster och hur hårt inkomster beskattas. En hård beskattning av arbetsinkomster ökar den relativa lönsamheten för brott.

3) Valet av grundnivå i ett välfärdssystem handlar om en avvägning mellan arbetsutbud och brottslighet. Att försöka maximera arbetsutbudet genom att höja marginalnyttan av inkomst kan öka brottsligheten.

4) Vill man hålla nere brottsligheten kan det vara bra att minimera marginaleffekterna i de inkomstlägen där brottslingarna befinner sig.

5) Att kriminalisera marknader där det finns efterfrågan, till exempel knarkförsäljning och prostitution, ökar lönsamheten för brott och leder till att fler väljer brottets bana.

Ska vi översätta dessa postulat till policyslutsatser tror jag att vi med ganska stor säkerhet kan säga följande:

1) Jobbavdrag är bra både för arbetsutbudet och för att minska brottsligheten.

2) Barnbidrag och andra generella bidrag som inte skapar ökade marginaleffekter kan leda till negativa inkomsteffekter, men också till att brottsligheten minskar.

3) Höga trösklar till arbetsmarknaden är ett sätt att göra det lönsamt för ungdomar att ägna sig åt småbrott, som knarkförsäljning. Därför är det viktigt att unga kan få inkomst genom att ägna sig åt att tillhandahålla (hederliga) tjänster som är till nytta för andra människor.

4) Höga skatter för låginkomsttagare kan på grund av effekten på brottsbenägenheten vara ett större problem än höga skatter för höginkomsttagare. Detta kan till exempel innebära att höjda jobbavdrag bör prioriteras framför sänkt statlig skatt.

Det går också att diskutera kontroversiella metoder, som att ge alla unga som *inte* begår brott några tusen kronor i månaden. Bidraget dras däremot in om den unge kommer i klammeri med rättvisan. Man kan likna det vid en deposition. I dag agerar socialtjänsten ofta tvärtom - genom att sätta in insatser först när den unge kvalificerat sig för hjälp genom att begå brott.

Även för vuxna kan man tänka sig att ekonomiska incitament kan fungera. Indragna bidrag kan vara en påföljd för mindre allvarliga brott.

Poängen med att resonera om dessa frågor är att komma bort från de moraliska postulat som styr dagens socialpolitik. När vi låter den lilla världens principer styra policyformuleringen i den stora världen är det lätt att hamna fel. Man kan inte hantera samhällsproblem på samma sätt som man hanterar familjeproblem.

Se frågan ur brottslingens perspektiv i stället. Varför väljer hen brottets bana? Vad skulle få hen att sluta begå brott? 

comments powered by Disqus

Framtidens tandvård för barn och unga

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Precis tillbaka från presentationen av rapporten Framtidens tandvård för barn och unga . Privattandläkarna har anlitat mig för att göra en analys av landstingens ersättningssystem inom barn- och … Läs mer!
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I dag publicerades ny statistik om brottsligheten bland första och andra generationens invandrare . Inte i Sverige , förstås, här kommer den senaste undersökningen från 2005 och Brottsförebyggande … Läs mer!
Läser att polisens nya giv är att inleda brottsförebyggande samtal med brottslingarna . Det låter som en utmärkt idé och är faktiskt något som prövats tidigare med gott resultat - om än i filmens värld. Men varför skulle det inte kunna fungera i verkligheten? Ett exempel är när polisen Harry Callahan konfronterar en brottsling som … Läs mer!

När ska offentlig sektor Uberiseras?

Den hälsosamme ekonomisten
Booking.com har funnits en längre tid. På en central position vid varje hotell eller boende finns en indikator som visar vilket betyg andra gäster har gett boendet. Detta är den kanske viktigaste variabeln på vilken kunderna baserar sitt beslut, därför är det också den mest centrala. Man kan givetvis alltid diskutera om de deltagande enheterna … Läs mer!

Tre års uppsägningstid på EU-medlemskapet

Den hälsosamme ekonomisten
Mycket diskussion om Storbritanniens enorma kostnader för att lämna EU. Det ser ut som om man måste betala 45 miljarder euro för att lämna unionen. Bara det är en förnedring - landet är ju inte ens med i euron. Å andra sidan slipper Storbritannien betala medlemsavgiften på 15 miljarder euro varje år. Man kan likna det vid bindningstiden på … Läs mer!
En av de mindre uppmärksammade aspekterna av RUT - avdraget för hushållsnära tjänster - är att 5 000 av de 10 000 kvinnliga företagare som använder RUT är födda utomlands . Detta är intressant, då sysselsättningsgraden för kvinnor födda utomlands i övrigt är låg. Var tredje anställd inom RUT-företag är dessutom också född utomlands, så det finns … Läs mer!

Flir behöver fler programmerare

Den hälsosamme ekonomisten
Var tidigare i dag på Flir för att tillsammans med min chef presentera Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Eftersom Flir i regel inte säljer direkt till konsumenter är företaget kanske inte så känt som det skulle kunna vara. Ni som följer den här bloggen har måhända sett Flir-bilder, eftersom jag har en mobiltelefon (kanske den enda modellen) … Läs mer!

Paketpelaren löser uthämtningskaoset

Den hälsosamme ekonomisten
På sätt och vis märkligt att vi gått över till e-handel utan att ha en förberedd infrastruktur för e-handel. Köpte i dag fyra svarta skjortor på Zalando . Första gången jag köper skjortor på nätet, men säkert inte den sista. Flaskhalsen är dock den sista biten - uthämtningen av paketet. Det skulle kunna vara så enkelt. En lucka i väggen som … Läs mer!

Varför två år för alla?

Den hälsosamme ekonomisten
Jag tillhör den minoritet som är mer intresserad av hur man hjälper flyktingar till jobb när de väl är här snarare än frågan om hur många som bör komma hit. Den senare frågan är nämligen rätt ointressant om man sysslar med socialpolitik - det handlar bara om vad man ska göra vid gränsen. Har fått anledning att tänka på dagens etableringsersät… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism