Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 14 September, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown.

Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet och luftfuktighet under sommarhalvåret inte borde förvänta oss någon spridning över huvud taget. 

Det är kanske ett kontroversiellt påstående, men ser vi till världen i stort har en miljon människor registrerats som döda på grund av Covid-19. Om hela världen hade drabbats av en våg liknande New York City - där 25 procent blev smittade och tre promille av befolkningen avled - skulle antalet dödsfall ha varit långt större än en miljon - sannolikt fler än tio miljoner.

I Europa är 18 procent av befolkningen över 65 år - i hela världen är det nio procent som är över 65. Skulle 25 procent av världens befolkning bli smittad av Covid-19 kan vi räkna med att 1,5 promille, eller 10,5 miljoner, avlider. Så varför är det verkliga registrerade antalet döda endast en miljon?

Svaret är att viruset normalt inte är speciellt smittsamt. Det finns ingen naturlag som säger att alla kommer att bli smittade - det beror helt enkelt på om man råkar träffa någon som är smittad eller om man råkar vistas i en miljö där viruset sprids via aerosoler.

Mer än nittio procent av världens befolkning har så här långt undvikit att bli smittade - trots att en majoritet antagligen är mottagliga för viruset. Somliga ifrågasätter om alla i princip är mottagliga. Men hur förklarar man annars att 70-80 procent av avgränsade populationer exempelvis amerikanska fängelser blir smittade och får antikroppar?

Nödlägena i New York City, Wuhan, Lombardiet och Madrid beror alltså inte på att Covid-19 är en extremt smittsam sjukdom. Problemen beror på att viruset under vissa speciella omständigheter är väldigt smittsamt. Normalläget är att viruset inte sprider sig alls.

Det som krävs för att viruset ska spridas är enligt forskningen stor befolkningstäthet och en låg luftfuktighet. En policy som syftar till att begränsa virusets spridning bör rikta in sig på situationer som uppfyller dessa kriterier. Hela världen behöver inte befinna sig i lockdown för att eliminera dessa situationer, men myndigheterna måste ha koll på om viruset sprids och ha beredskap att vidta riktade insatser när utbrott sker.

Det är många som tänker konstiga tankar om flockimmunitet och mentalt ser framför sig en situation där vi alla är förutbestämda att smittas av Covid-19. Jo, om viruset fortsätter att cirkulera världen över och inget vaccin tas fram kommer nästan all mottagliga individer säkert att ha hunnit smittas om 30 år. Med tanke på hur långsamt spridningen sker i Indien bör man heller inte utesluta att det kommer att finnas kvar ett tag.

Mer sannolikt ter det sig att Covid-19 kan utrotas helt när ett vaccin börjar distribueras. SARS och MERS fick en kort tid på jorden. Med ett fungerande vaccin kan räkningen sannolikt även göras upp med det något mer smittsamma Sars Cov 2.

Mentalt är det kanske tilltalande att tänka sig att Sveriges investering i flockimmunitet hade ett värde - att 6 000 personer inte dog förgäves. Tyvärr hyser jag vissa tvivel om att immunitet hos åtta procent av landets befolkning kan rädda oss. Enligt den vanligaste epidemiologiska modellen SIR avtar smittan och upphör helt när en tillräckligt stor andel blivit smittade.

Men om 60 procent är mottagliga elimineras då bara 20 procent av de möjliga överföringarna. Om vi tar baren i Ischgl - där viruset spreds via luften - hur mycket hjälpta hade vi varit av att en av åtta inte varit mottagliga för viruset? För att mässlingen ska sluta sprida sig krävs att 95 procent vaccineras - alltså nitton av tjugo - och Covid-19 kan i vissa olyckliga situationer spridas med en effektivitet som påminner om riktigt smittosamma sjukdomar.

Åtta procent immuna är sannolikt ingen gamechanger. Så även om bilden av att Sverige "investerat" i immunitet är tilltalande backas teorin inte upp av fakta och matematik.

Det man kan göra för att stoppa spridningen är för det första att ta reda på om någon spridning pågår, för det andra vara speciellt uppmärksam på situationer som enligt forskningen leder till stor risk för spridning. Eventuell immunitet efter tidigare infektion har bara betydelse på marginalen och om förutsättningarna för spridning i övrigt är uppfyllda.

Så vad kan världen lära av Sverige? Man kan lära sig att det under vissa förutsättningar räcker med relativt milda åtgärder för att stoppa epidemin. Men samtidigt - innan dessa åtgärder vidtogs spreds viruset ganska mycket, så det räcker inte med inga åtgärder. Det som sedan hände under sommaren är ungefär samma sak som hänt i 90 procent av världen - alltså ingenting. Viruset spreds inte längre exponentiellt - vilket dels kan bero på ökad luftfuktighet, dels på ökad social distansering.

Men ingen vet om de milda svenska åtgärderna hade fungerat i London eller Belgien - där befolkningstätheten är långt mycket större än här. De svenska erfarenheterna är applicerbara på situationer som liknar den som rådde i Sverige när virusepidemin småningom ebbade ut. Vi vet inte ens vad som kommer att hända i höst och vinter när luftfuktigheten åter sjunker under 6 gram per kubikmeter.

Det vi kan göra är att vidta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att begränsa och bekämpa lokala utbrott. Testa, testa, testa. Risken är inte över förrän vi får ett fungerande vaccin, men det går att fördröja förloppet tills vi har en chans att med vaccinets hjälp skapa verklig flockimmunitet.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism