Vad har hänt med avkastningskurvan på tio år?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 3 augusti, 2017

USA:s finansdepartement har en intressant sida där man kan följa utvecklingen för avkastningskurvan (yield curve) över tid. Där ser vi att avkastningskurvan 2007 låg på fem procent över hela tidsspannet från en månad till 30 år. I dag ser det väldigt annorlunda ut. Avkastningskurvan ligger på en procent vid en månad för att stiga till tre procent vid 30 år.

Man kan också se att den reala avkastningen 2007 låg på 2,5 procent över hela tidsspannet, medan den i dag går från 0,2 procent till 1,0 procent på 30 års sikt.

Skillnaden mellan kurvorna är alltså utan undantag två procentenheter. Detta är intressant, då det innebär att inflationsförväntningarna inte har förändrats de senaste tio åren. Centralbanken förväntas hålla inflationen på två procent årligen.

Vi ser också att det inte är speciellt unikt att den långa sidan av avkastningskurvan sjunker - till synes utan fundamentala skäl. Sist det hände var 2002, då den trettioåriga räntan nådde tre procent under något år. Trots kraftiga höjningar av korträntan nådde inte den långa räntan en nivå som är långsiktigt kompatibel med en inflationstakt på två procent och en produktivitetstillväxt på 1,5.

Efter några år började långräntan emellertid stiga och låg en kort period innan finanskraschen 2008 på fem procent. Dock var korträntan ännu högre, vilket innebär att avkastningskurvan strax före finanskraschen var inverterad.

Japan har sedan avkastningskurvan inverterades på 80-talet haft en positivt lutande avkastningskurva. Inflationen har ända sedan dess legat nära noll. USA har däremot haft en dramatiskt skiftande avkastningkurva - både realt och nominellt. Både IT-kraschen 2001 och finanskraschen 2008 föregicks också av att kurvan inverterades.

Som jag ser det finns det två möjligheter inför framtiden. Den ena är att långräntorna och inflationsförväntningarna vägrar att lyfta. Det innebär att korträntan kommer att ligga kvar nära noll. Den andra möjligheten är att långräntorna stiger och att inflationsförväntningarna ökar. Av dessa två möjligheter bedömer jag den andra som mest sannolik då Federal Reserve till skillnad från Bank of Japan har ett tydligt mandat att hålla den nominella tillväxten en bit över två procent.

Detta bör emellertid också göra oss oroliga. Om FED höjer korträntorna lika snabbt som 2004-2006 lär avkastningskurvan i sinom tid inverteras. Och historiskt vet vi vad som händer när detta sker.

Man kan också tänka sig att FED sedan sist har förändrat sin målfunktion och låter utvecklingen av nominell BNP styra räntesättningen. Det skulle innebära att man höjer räntan snabbare för att i tid bromsa konjunkturuppgången och inte väntar på att inflationen ska ta fart. Fast FED gick även 2004 före marknaden och höjde styrräntan, trots att de längre räntorna envist vägrade röra sig.

Det innebär att marginalerna för FED är extremt små. Höjer man räntan för sent sitter man i smeten och höjer man den för tidigt missar man inflationsmålet. 

Möjligen finns det ett tredje alternativ - att inte höja räntan alls och låta inflationen skjuta över målet under flera år. Men även om detta är teoretiskt möjligt lär inte FED ha mandat för att göra ett sådant avsteg från sitt regelverk.

Slutsatsen av allt detta blir att det finns en påtaglig risk att världen sitter med en finanskris om två till tre år. Skillnaden den här gången är att vi vet att vi inte kunde göra något för att förhindra den.

comments powered by Disqus

Ska man ge igen med samma mynt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Rekommenderar Stefan de Vylders rapport om EMU som tagits fram på uppdrag av EU-parlamentarikern Max Andersson . Han beskriver där EU:s penningpolitiska haveri och vägarna framåt - om det finns några. Kopplingen mellan penningpolitiken och de främlingsfientliga krafterna i EU får väl framtida forskning klarlägga. Det blir allt svårare att göra kontrafaktiska historieskrivningar då eurokrisen på ett fundamentalt sätt påverkat förtroendet för EU och relationerna mellan länderna. Jag vet …

Läs mer!

Det svenska vägnätet jämfört med det norska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

När man åkt bil några dagar i Norge slås man av hur uruselt det svenska vägnätet är. I Norge är det ytterst ovanligt att man lappar och lagar vägar på det sätt som Trafikverket gör i Sverige . Blir de norska vägarna någonsin så dåliga som de svenska lägger man helt enkelt ny asfalt. Samtidigt tycks man i Sverige lagt omåttligt stor energi på att räta ut kurvor och att få vägen jämnbred. Det är som att köpa en Rolls Royce och sedan köra folkrace med den. I Norge verkar man ha en mer …

Läs mer!

Det historiska attentatet vid Rjukan

Den hälsosamme ekonomisten

Så här under semestern måste man givetvis besöka historiska platser. En sådan är Rjukan i Norge , platsen för ett av andra världskrigets mest kända sabotage. Vissa detaljer i händelseförloppet, som tidigare var något oklara, har klarnat. Bland annat att färjan som sänktes på Tinnsjön färdades en ganska lång sträcka och att det därför … Läs mer!

Folkligt värre för Löfven

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att Löfven förra året valde bort eliten i Almedalen för att i stället träffa vanligt folk. Även i år valde statsministern,  enligt ett pressmeddelande  från den 26 juni, att använda större delen av veckan till annat än Almedalens PR-konsulter och lobbyister. "Jag vill utnyttja den här veckan till att prata om politik med så många … Läs mer!

Är det rationellt att vilja bilda regering?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser om oddsen för regeringskoalitioner efter valet och noterar att M+C+Fp ger tio gånger pengarna. Ganska bra avkastning, för ett hyfsat sannolikt alternativ ändå. Men är det rationellt att bilda regering över huvud taget? Alla vet att det inte kommer att gå bättre efter valet - vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur och det kan … Läs mer!

Pensionslöftet kräver godkännande av oppositionen

Den hälsosamme ekonomisten

När Göran Persson lovade att införa en maxtaxa i barnomsorgen visste han att om Socialdemokraterna fick egen majoritet i riksdagen så skulle han kunna förverkliga löftet. Givetvis fick han inte det, men löftet kunde ändå förverkligas genom en uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet . När Stefan Löfven lovar att höja pensionern… Läs mer!

Integrationsår en intressant lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Det stora problemet med dagens integrationsprogram är att tid slösas bort. Tid som skulle kunna användas till kunskapsuppbyggnad på flera områden brukas till enbart svenskundervisning. Centerpartiets förslag om ett mer intensivt program för särskilt motiverade är därför intressant. Även finansieringen med etableringslån är en ny lösning. Jag har … Läs mer!

Alltinget - ytterligare en komponent i nyhetsbevakningen

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare konstaterat att de kommersiella publikationernas tid på nätet närmar sig sitt slut och att DN och SvD på sikt kommer att ersättas av nonprofitalternativ. Antingen sådana som ägs av staten eller sådana som ägs av ideella aktörer.  Ännu så länge är de bästa alternativen Sveriges Radio och SvT på nätet. Men för den politikintres… Läs mer!

De meningslösa mötena byggde Sverige

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att många beklagar sig över alla dessa långtråkiga och improduktiva möten. Så här på väg till Almedalen måste man givetvis ha en kritisk inställning till möten som fenomen. Men jag tror att möten fyller en viktig funktion. Väldigt många människor har inte den självdisciplin som självständigt arbete kräver. Jag känner nog ingen som skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.