Vad har hänt med avkastningskurvan på tio år?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 3 augusti, 2017
Bild: 2017-08/img-20170803-123437.jpg

USA:s finansdepartement har en intressant sida där man kan följa utvecklingen för avkastningskurvan (yield curve) över tid. Där ser vi att avkastningskurvan 2007 låg på fem procent över hela tidsspannet från en månad till 30 år. I dag ser det väldigt annorlunda ut. Avkastningskurvan ligger på en procent vid en månad för att stiga till tre procent vid 30 år.

Man kan också se att den reala avkastningen 2007 låg på 2,5 procent över hela tidsspannet, medan den i dag går från 0,2 procent till 1,0 procent på 30 års sikt.

Skillnaden mellan kurvorna är alltså utan undantag två procentenheter. Detta är intressant, då det innebär att inflationsförväntningarna inte har förändrats de senaste tio åren. Centralbanken förväntas hålla inflationen på två procent årligen.

Vi ser också att det inte är speciellt unikt att den långa sidan av avkastningskurvan sjunker - till synes utan fundamentala skäl. Sist det hände var 2002, då den trettioåriga räntan nådde tre procent under något år. Trots kraftiga höjningar av korträntan nådde inte den långa räntan en nivå som är långsiktigt kompatibel med en inflationstakt på två procent och en produktivitetstillväxt på 1,5.

Efter några år började långräntan emellertid stiga och låg en kort period innan finanskraschen 2008 på fem procent. Dock var korträntan ännu högre, vilket innebär att avkastningskurvan strax före finanskraschen var inverterad.

Japan har sedan avkastningskurvan inverterades på 80-talet haft en positivt lutande avkastningskurva. Inflationen har ända sedan dess legat nära noll. USA har däremot haft en dramatiskt skiftande avkastningkurva - både realt och nominellt. Både IT-kraschen 2001 och finanskraschen 2008 föregicks också av att kurvan inverterades.

Som jag ser det finns det två möjligheter inför framtiden. Den ena är att långräntorna och inflationsförväntningarna vägrar att lyfta. Det innebär att korträntan kommer att ligga kvar nära noll. Den andra möjligheten är att långräntorna stiger och att inflationsförväntningarna ökar. Av dessa två möjligheter bedömer jag den andra som mest sannolik då Federal Reserve till skillnad från Bank of Japan har ett tydligt mandat att hålla den nominella tillväxten en bit över två procent.

Detta bör emellertid också göra oss oroliga. Om FED höjer korträntorna lika snabbt som 2004-2006 lär avkastningskurvan i sinom tid inverteras. Och historiskt vet vi vad som händer när detta sker.

Man kan också tänka sig att FED sedan sist har förändrat sin målfunktion och låter utvecklingen av nominell BNP styra räntesättningen. Det skulle innebära att man höjer räntan snabbare för att i tid bromsa konjunkturuppgången och inte väntar på att inflationen ska ta fart. Fast FED gick även 2004 före marknaden och höjde styrräntan, trots att de längre räntorna envist vägrade röra sig.

Det innebär att marginalerna för FED är extremt små. Höjer man räntan för sent sitter man i smeten och höjer man den för tidigt missar man inflationsmålet. 

Möjligen finns det ett tredje alternativ - att inte höja räntan alls och låta inflationen skjuta över målet under flera år. Men även om detta är teoretiskt möjligt lär inte FED ha mandat för att göra ett sådant avsteg från sitt regelverk.

Slutsatsen av allt detta blir att det finns en påtaglig risk att världen sitter med en finanskris om två till tre år. Skillnaden den här gången är att vi vet att vi inte kunde göra något för att förhindra den.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism