Vad händer om räntan går upp?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 9 november, 2017

Vi befinner oss i ett intressant ekonomiskt skede eftersom vi kan förvänta oss att räntan stiger de kommande fyra åren. Konjunkturinstitutets huvudprognos är att hushållens räntekostnader kommer att stiga med 20 procent brutto per år de närmaste fyra åren. Det kan emellertid bli betydligt mer om räntan återvänder till normalnivån snabbare. 

Jag har för skojs skull räknat med att räntekostnaden stiger med 50 procent per år de kommande fyra åren. I stället för en fördubbling får man då en knapp fyrdubbling av kostnaderna. Från dagens ränta på ungefär 1,5 procent till 5,5 procent. Den intressanta frågan är vad som i så fall händer med de samlade boendekostnaderna.

För att illustrera hur kostnaderna fördelar sig över hushållen har jag valt att skapa en frekvensfunktion som visar hur stor boendekostnaden är i förhållande till hushållens disponibla inkomst före boende. Här ser man några saker som många inte tänker på - att boendet för typhushållet inte tar mer än 14 procent av den disponibla inkomsten. Hushåll med väldigt låga boendekostnader är vanliga, även om medianvärdet ligger betydligt högre - runt 25 procent.

Vi ser också att en hel del hushåll har riktigt höga boendekostnader i förhållande till sin disponibla inkomst. Jag har då ändå tagit bort bostadshushåll som har en lägre disponibel inkomst än 100 000 kronor per år. Det kan givetvis finnas speciella skäl till att ett hushåll har en relativt låg inkomst, medlemmarna kan exempelvis vara på väg att flytta till eller från landet eller idka studier.

Även om fördelningen i sig är väldigt intressant är syftet med att visa den mer att illustrera hur fördelningen påverkas av en kraftig räntehöjning. Det typiska hushållet (toppen av kurvan) påverkas väldigt lite. Inte heller medianhushållet påverkas i speciellt stor utsträckning - skulle tro att medianen förskjuts från 25 till 30 procent. Medelvärdet ökar antagligen något mer, då antalet hushåll med riktigt höga boendekostnader stiger.

Det är när man börjar titta på svansen i fördelningen som siffrorna blir mer anmärkningsvärda. Andelen hushåll som har boendekostnader som är mer än 50 procent av disponibel inkomst fördubblas. Antalet hushåll som har 80 procent av boendekostnaderna mer än femdubblas. Går man upp till nittio procent handlar det omen åttadubbling och vid 95 procent en tiodubbling.

När man ser fördelningsfunktionen och dess förändring över tid är den första reaktionen att det här knappast är någon allvarlig situation. Använder man traditionella mått, som andelen hushåll som betalar mer än 30 procent av sin disponibla inkomst för boende, är förändringen begränsad. En fyrdubbling av räntekostnaderna ökar antalet personer som har 30 procent eller mer i boendekostnad till det dubbla.

Det är dock i svansarna på fördelningen som de stora förändringarna sker. Toppen på fördelningen plattas ut för att spridas ut längs hela skalan - med en förvånansvärt stor andel hushåll i den översta delen, där det inte rimligen blir så mycket disponibel inkomst kvar när räntan och hyran/avgiften är betald. Lägger vi till det risken för stora avgiftshöjningar i borättsföreningar med höga lån förvärras läget ytterligare.

Ytan under kurvorna representerar alla fyra miljoner hushåll i landet, så även en liten andel till höger om siffran 50 procent kan vara ett stort problem. Kontentan av denna övning är dock att vi inte ska titta så mycket på de hushåll som betalar 30 procent av sin disponibla inkomst för boende - mer intressant är de hushåll som riskerar att få betala 70 procent eller mer. Det rör sig om 195 000 hushåll mot 42 000 i dag.

comments powered by Disqus

Axxonen går i konkurs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Bostadsutvecklaren Axxonen har nu gått i konkurs . Antagligen är det den första i en lång rad konkurser för liknande företag. Man kan även tro att företag som driver köpcentra kommer att få det tufft framöver, på grund av såväl övergången till e-handel som stigande räntor. De ekonomiska prognoserna tar dock ingen hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden. Den reduceras till "en risk" som är svår att kvantifiera i prognoser över framtiden. Det är något väldigt märkligt med de här …

Läs mer!

Låt förnuftet styra skolpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tvåhundratusen elever står i kö till Internationella Engelska Skolan (IES). Detta anser regeringen är ett problem, och vill därför förbjuda etableringen av nya friskolor. Men man vill uppenbarligen inte tvinga IES att lägga ner, vilket hade varit logiskt då skillnaden i resultat mellan genomsnittliga kommunala skolor och IES är betydande. Genom att tvinga de 24 000 elever som i dag går på IES att byta till de kommunala skolor som har sämst resultat skulle den svenska skolan kunna bli …

Läs mer!

Ekonomin är som en bil utan bromsar

Den hälsosamme ekonomisten

Vi kan vara helt säkra på att det år 2021 inte kommer att se ut exakt som i Magdalena Anderssons prognos. Men vad är mest sannolikt? Ekonomiska nyckeltal fördelar sig över tid som alla andra stokastiska variabler - enligt någon approximativt normalfördelad fördelning. Samtidigt är variablerna korrelerade. Vissa kombinationer av ekonomiska … Läs mer!

Lägg ner FN:s råd för mänskliga rättigheter

Den hälsosamme ekonomisten

Mycket som Donald Trump gör är mindre bra. Ta handelskriget som nu blossat upp. Men att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter bör applåderas av alla demokrativänner. Det är ett råd som bildades 2006 och som USA anslöt sig till 2009.  Rådet har medlemmar som  Saudiarabien , Kina , Egypten , Kuba och Irak . Det känns en aning … Läs mer!

Den slutliga kampen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt tydligare att det föreligger en grundläggande konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. När AI klarar av att mixa om kunskap och skapa helt nya produkter kommer upphovsrätten i praktiken att antingen helt försvinna eller också förhindra allt nyskapande. I en värld där datorer fungerar likt mänskliga hjärnor - och allt kan mixas … Läs mer!

Ingen politiker vill diskutera den kommande krisen

Den hälsosamme ekonomisten

I maj 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent. Det är en hög siffra, även om många kan bli förvirrade av att sysselsättningsgraden tidigare mättes för ålderskategorin 20-64. Skulle man mäta på samma sätt i dag ligger sysselsättningen på närmare 83 procent. Räknar vi bort de utrikes födda ligger sysselsättningsgraden sannolikt över 90 procent. … Läs mer!

Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare

Den hälsosamme ekonomisten

Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan. Förmodlig… Läs mer!

Sverigedemokraterna vill bli arbetarklassens beskyddare

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnade till Stefan Löfvens tal under Järvaveckan . Jag tycker det är ett starkt tal han levererar, med ett försök att knyta samman frågan om etniskt betingat utanförskap med klassbaserat utanförskap. Om socialdemokraterna ska kunna gå framåt krävs att partiet lyckas etablera en konflikt där personer med utrikes bakgrund och arbetare står på … Läs mer!

EU:s länkskatt - ett futilt försök att hindra kunskap att spridas

Den hälsosamme ekonomisten

EU vill införa en skatt på vissa länkar. Jag är osäker på exakt hur många ord en länktext måste innehålla för att omfattas av regleringen, men det kan kanske handla om några meningar.  Det finns ett enkelt sätt att lösa problemet med länkskatt - nämligen att låta bli att länka till medier som publicerar material som är upphovsrättsskyddat. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.