Vad händer om räntan går upp?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 9 november, 2017

Vi befinner oss i ett intressant ekonomiskt skede eftersom vi kan förvänta oss att räntan stiger de kommande fyra åren. Konjunkturinstitutets huvudprognos är att hushållens räntekostnader kommer att stiga med 20 procent brutto per år de närmaste fyra åren. Det kan emellertid bli betydligt mer om räntan återvänder till normalnivån snabbare. 

Jag har för skojs skull räknat med att räntekostnaden stiger med 50 procent per år de kommande fyra åren. I stället för en fördubbling får man då en knapp fyrdubbling av kostnaderna. Från dagens ränta på ungefär 1,5 procent till 5,5 procent. Den intressanta frågan är vad som i så fall händer med de samlade boendekostnaderna.

För att illustrera hur kostnaderna fördelar sig över hushållen har jag valt att skapa en frekvensfunktion som visar hur stor boendekostnaden är i förhållande till hushållens disponibla inkomst före boende. Här ser man några saker som många inte tänker på - att boendet för typhushållet inte tar mer än 14 procent av den disponibla inkomsten. Hushåll med väldigt låga boendekostnader är vanliga, även om medianvärdet ligger betydligt högre - runt 25 procent.

Vi ser också att en hel del hushåll har riktigt höga boendekostnader i förhållande till sin disponibla inkomst. Jag har då ändå tagit bort bostadshushåll som har en lägre disponibel inkomst än 100 000 kronor per år. Det kan givetvis finnas speciella skäl till att ett hushåll har en relativt låg inkomst, medlemmarna kan exempelvis vara på väg att flytta till eller från landet eller idka studier.

Även om fördelningen i sig är väldigt intressant är syftet med att visa den mer att illustrera hur fördelningen påverkas av en kraftig räntehöjning. Det typiska hushållet (toppen av kurvan) påverkas väldigt lite. Inte heller medianhushållet påverkas i speciellt stor utsträckning - skulle tro att medianen förskjuts från 25 till 30 procent. Medelvärdet ökar antagligen något mer, då antalet hushåll med riktigt höga boendekostnader stiger.

Det är när man börjar titta på svansen i fördelningen som siffrorna blir mer anmärkningsvärda. Andelen hushåll som har boendekostnader som är mer än 50 procent av disponibel inkomst fördubblas. Antalet hushåll som har 80 procent av boendekostnaderna mer än femdubblas. Går man upp till nittio procent handlar det omen åttadubbling och vid 95 procent en tiodubbling.

När man ser fördelningsfunktionen och dess förändring över tid är den första reaktionen att det här knappast är någon allvarlig situation. Använder man traditionella mått, som andelen hushåll som betalar mer än 30 procent av sin disponibla inkomst för boende, är förändringen begränsad. En fyrdubbling av räntekostnaderna ökar antalet personer som har 30 procent eller mer i boendekostnad till det dubbla.

Det är dock i svansarna på fördelningen som de stora förändringarna sker. Toppen på fördelningen plattas ut för att spridas ut längs hela skalan - med en förvånansvärt stor andel hushåll i den översta delen, där det inte rimligen blir så mycket disponibel inkomst kvar när räntan och hyran/avgiften är betald. Lägger vi till det risken för stora avgiftshöjningar i borättsföreningar med höga lån förvärras läget ytterligare.

Ytan under kurvorna representerar alla fyra miljoner hushåll i landet, så även en liten andel till höger om siffran 50 procent kan vara ett stort problem. Kontentan av denna övning är dock att vi inte ska titta så mycket på de hushåll som betalar 30 procent av sin disponibla inkomst för boende - mer intressant är de hushåll som riskerar att få betala 70 procent eller mer. Det rör sig om 195 000 hushåll mot 42 000 i dag.

Kan bli dyrt för USA att vända ryggen till WTO

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Handelskriget mellan USA och Kina och diskussionen om detta förs som om maskiner och fysiskt kapital vore den viktigaste tillgången för dagens företag. Så är det inte och har inte varit på mycket länge. Företagens viktigaste tillgångar består av sådant som det ibland är oklart om de egentligen äger - som programkod, produktionsmetoder och personal. Konkurrensen om dessa tillgångar är mördande och en stor del av det amerikanska försprånget beror på att man kontrollerar det som man …

Läs mer!

Därför blir det en blocköverskridande regering

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Med blocköverskridande menar jag det på riktigt - en regering som består av både Socialdemokraterna och Alliansen . Det är möjligt att jag får fel, men jag ska redovisa hur jag resonerar. För att bygga ett långsiktigt samarbete över tid krävs en gemensam värdegrund. Den kan vara socialistisk eller borgerlig. Allianssamarbetet bygger på att de borgerliga partierna hittat varandra i en liberalkonservativ värderingsmix. Det har inte alltid varit så - en gång i tiden var Liberalernas …

Läs mer!

Förvånansvärt små effekter av handelskriget

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Financial Times om de sannolika effekterna av handelskriget på den ekonomiska utvecklingen och det slår mig hur liten påverkan åtgärderna har på ekonomin - såväl i Kina som i USA. Kina drabbas hårdast och kan räkna med 0,46 procentenheters lägre BNP. Jo, det är givetvis väldigt mycket pengar. Men med tanke på att en djup lågkonjunktur - … Läs mer!

Använd arbetsinkomsten i stället för sysselsättningsgraden

Den hälsosamme ekonomisten

Ofta vill man som statistiker veta hur sysselsättningen utvecklas över tid. Problemet är att begreppet "sysselsatt" definieras i något som kallas arbetskraftsundersökningen (AKU). AKU genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på enkäter. Alla problem som kännetecknar enkäter drabbar därför AKU.  Intressant nog finns det … Läs mer!

Sydafrika legaliserar Cannabis

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sydafrika valt att legalisera cannabis . Intressant nog har man också legaliserat odling för eget bruk. Jag tror att det vore en väg att gå även för Sverige - så slipper man skapa speciella butiker för cannabis eller sälja växten på Apotek . Sverige har så mycket odlingsbar mark och cannabis är vad jag förstår en växt som … Läs mer!

Nej, Europa är inte den stora förloraren på Trumps tullar

Den hälsosamme ekonomisten

Nu tycker jag att ekonomijournalisterna får skärpa sig.  Läser att Europa kan bli den stora förloraren på tullkriget mellan USA och Kina och undrar förstås hur det skulle gå till. Det visar sig att resonemanget är följande. Om USA inför tullar kommer Europa att få köpa produkter från Kina betydligt billigare. Nu väntar vi på följande … Läs mer!

Det är Mays Brexit som gäller

Den hälsosamme ekonomisten

Realistiskt står det antagligen mellan Theresa Mays Brexit och en hård Brexit. Somliga pekar på möjligheten att det blir en ny folkomröstning, men jag tvivlar starkt på det. Vilken skulle eftervärldens dom bli över ett land och en regering som först utlyser en folkomröstning om EU-utträde, sedan förbereder utträdet i två år, för att till sist … Läs mer!

Kemikalieskatten ger ett minus på 1,7 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att kemikalieskatten enligt en utredning av Handelns utredningsinstitut (HUI) ger ett minus för samhället på 1,7 miljarder kronor. Det är inget som jag blir förvånad över. Hade faktiskt befarat att de administrativa kostnaderna skulle bli betydligt högre än det HUI nu kommit fram till. Idiotiskt är det i alla fall. En onödig kostnad … Läs mer!

Basinkomst kan bli nyckeln till en stor skattereform

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare föreslagit att staten lägger om våra socialförsäkringar och skapar ett mer generellt trygghetssystem baserat på basinkomst och ett betydligt högre barnbidrag. Från ekonomer kan man få invändningen att detta skulle få negativa effekter på arbetsutbudet. När det gäller barnbidraget skulle dessa negativa effekter bero på att låginkomstta… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Maila mig gärna, men använd skydd. Ladda ner min publika nyckel på https://api.protonmail.ch/pks/lookup?op=get&search=mattias.lundback@ekonomism.us

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licensDetta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.