Våra uppfattningar påverkar vår verklighetsuppfattning

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 31 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

DN-debatt i dag är intressant. Där presenterar några forskare från Linköping ett försök där de låtit personer med olika grunduppfattning i en samhällsfråga bedöma fakta. Syftet är att belägga en misstanke som vi nog alla har - att sakpolitiska grunduppfattningar påverkar vår världsbild.

Det finns givetvis många olika skäl att uttrycka en viss uppfattning om ett sakförhållande. Ett skäl kan vara att man vill övertyga andra och få dom på sin sida. Men ställer man frågan i en enkät borde detta motiv vara mindre viktigt. Det finns inget skäl att medvetet ljuga i en enkät - för det finns ju ingen att övertyga, bara en forskare som med all säkerhet inte låter sig påverkas av just ditt svar.

Forskarna - som använder den emotionellt laddade frågan om hur många som bör få flytta till Sverige som exempel - konstaterar att grunduppfattningen tycks påverka verklighetsuppfattningen. Och det verkar inte som invandringsmotståndare befinner sig längre från sanningen är invandringspositiva. Båda grupperna tycks förvrida fakta lite åt sitt eget håll.

Personligen är jag alltid mån om att vid analysen av en fråga försöka eliminera effekten av mina egna förutfattade meningar. Jag litar faktiskt inte ens på mig själv, utan utgår från att jag behandlar fakta som stödjer respektive talar emot min grunduppfattning olika. Det finns olika sätt att minska denna bias, den viktigaste är att åtminstone lyssna på vad motståndarna har att säga. 

Jag har omprövat många uppfattningar på detta sätt. Den kanske viktigaste omprövningen handlar om att vi alla kan och bör försörja oss själva. Evidensen för att ett samhälle där vi ställer krav på full självförsörjning blir öppet och liberalt är närmast obefintlig. Risken är tvärtom stor att ett samhälle helt utan transfereringar utvecklas till ett klansamhälle.

På ett annat område har jag blivit mer libertariansk. För 30 år sedan var jag djupt skeptisk till att låta alla bestämma över sina liv - jag trodde, precis som de flesta, att de som har det sämst ekonomiskt bara måste utsättas för starkare ekonomiska incitament och paternalism för att förbättra sitt leverne.

Det tror jag inte längre. Naturligtvis finns det en liten subgrupp som inte förstår sitt eget bästa, men i övrigt tror jag att människan är bra på att anpassa sig och att det behövs rätt lite av pekpinnar och styrning för att skapa det goda livet. Att förbjuda droger som hash och marijuana är i allmänhet kontraproduktivt - jag utesluter dock inte allmänt hållna regleringar av droger. 

Principen om att människor som lämnas en stor frihet att forma sina egna liv lever bättre än de som styrs upp av byråkrater håller i allmänhet - till skillnad från principen om att alla bör kunna försörja sig själva. Det kan till och med vara så att dessa båda libertarianska principer är oförenliga. Till och med outbildade människor i fattiga länder har förmågan att skapa goda liv - bara de ges materiella och ekonomiska förutsättningar för att göra det. 

Men varför är då uppfattningen att ett samhälle där alla tvingas försörja sig själva utvecklas till ett bättre samhälle än ett där det finns en grundläggande och generell omfördelning så spridd? Jag tror vi måste gå tillbaka till forskarna från Linköpings universitet eller varför inte till samhällsfilosofen Friedrich Hayek som i sin sista bok "Det stora misstaget" pekade på att moralen som präglar det lilla slutna samhället - med 100 personer eller så - inte nödvändigtvis är den bästa för det öppna samhället, med tio miljarder människor.

Tillhör man den rikare delen av befolkningen i ett land eller för den delen i världen *vill* man tro att man har gjort sig förtjänt av sin position. Då är det logiskt att försvara äganderätten, även när den kommer i konflikt med målet om ett öppet samhälle. 

Läser vi Hayek kan vi notera att han primärt försvarar *förutsägbarheten* snarare än specifika institutioner. Visar det sig att äganderätten inte skapar välstånd kommer den med tiden att förkastas och ersättas med exempelvis kollektivt ägande. Försvaret av äganderätten är instrumentellt och baserat på empiriska observationer. Förutsägbarheten som äganderätten skapar leder till att människor får möjlighet att skapa sig en god tillvaro. Hayek kritiserar också *scientismen*, att samhället framgångsrikt kan utvärderas och förbättras med naturvetenskapliga metoder. Märk dock att bättre information säkert kan göra de beslut som människor sedan fattar mer underbyggda.

Den bias som förekommer i migrationsfrågan har sin motsvarighet i den eviga konflikten mellan höger och vänster. Jag använder höger och vänster här för att peka på att den libertarianism som ofta uppfattas som den utrerade motpolen till vänsterideologierna faktiskt aldrig tagit rejält med mark - vare sig inom högern eller vänstern.

Skälet är att vare sig högern eller vänstern är ideologiskt rena. Högern är smittad av klassintressen och man motsätter sig policyförändringar som riskerar att rubba den besuttna klassens privilegier. På samma sätt är det med vänstern. Vänstern vill å ena sidan förbättra förutsättningarna för arbetarklassen och avskaffa klassbaserade privilegier. Å andra sidan agerar vänstern som ett särintresse som förespråkar löntagarfonder och höjda minimilöner.

En del av högerns argumentation är evidensbaserad och bygger på libertarianska principer, den andra delen är ett renodlat klassintresse. En del av vänsterns argumentation är likaså evidensbaserad, medan den andra delen bygger på renodlat klassintresse.

Mellan dessa delvis klassbaserade ställningstaganden finns en delmängd av uppfattningar som ibland framförs av högern, ibland av vänstern. Till största delen är dessa uppfattningar libertarianska eller socialliberala. Att en position kan intas av såväl besuttna som egendomslösa är ett tecken på att uppfattningen bygger på ett principiellt resonemang, snarare än ett klassintresse.

Sällan uppskattar högern eller vänstern att man påpekar att de åsikter som de försöker klä i ideologisk och vetenskaplig skrud vare sig är renläriga eller evidensbaserade. Polarisering kan närmast definieras som en samhällssituation där delmängden av förslag som kan accepteras av både höger och vänster är närmast obefintlig.

Det kanske största problemet med en sådan situation är nog inte att både höger och vänster framför förslag som är genuint dåliga för samhället i sin helhet. Det största problemet är att ingen framför och diskuterar den delmängd av förslag som över tid kan gynna både vänstern och högern.

Forskarna vid Linköpings universitet har påvisat vidden av detta problem. Det finns gott om vetenskaplig evidens för att politikerna bör lägga sig mindre i enskilda människors liv och att de bör formulera generella principer som gäller oberoende av klasstillhörighet eller inkomst. Men om de politiska motståndarna inte kan enas om hur verkligheten är beskaffad blir det svårt att ens hitta förslagen som ligger i den delmängd som förenar dem.

Än värre är det att ingen ens kommer att leta efter dessa förslag. Ingen kommer att ifrågasätta subventionerna av utbildning, eftersom ingen har intresse av att hitta fakta som talar emot just deras egna kelgrisar. Det är ovanligt att någon likt Bryan Caplan ifrågasätter samhällsnyttan av högre utbildning eller av utbildningssatsningar i stort.

Det är likaså ovanligt att någon ifrågasätter den svenska familjepolitiken och den paternalism och styrning som präglar denna. Varken höger eller vänster har något att tjäna på att deras egna favorituppfattningar smulas sönder.

Alla talar om invandringens effekter på den svenska befolkningen. Men ingen är intresserad av att räkna på samhällsnyttan för dem som flyttar hit - de ingår liksom inte i ekvationen. Som någon påpekade - att avskaffa gränserna i världen är sannolikt den samhällsekonomiskt mest motiverade åtgärden av alla då välfärdsökningen för dem som får möjlighet att flytta till ett bättre fungerande land motsvarar "trillion dollar bills on the sidewalk".

Konservativt lagda libertarianer tar gärna avstånd från socialliberalismen och menar att socialliberalerna gör avsteg från den rätta läran. Personligen tycker jag att stor skepsis även bör riktas mot dem som klär klassintressen i libertariansk skrud. Visst görs det oerhört många avsteg från principer inom det som vi kallar socialliberalism. Men i det idekomplex som libertarianismen utgör finns det möjlighet att betona olika delar och ofta finns det motstridiga intressen. 

I mångt och mycket är dock både libertarianismen och socialliberalismen ideologier som vill frigöra individen från godtyckliga ingripanden från överheten. Rule of Law, förutsägbarhet när det gäller skatter och avgifter och ickepaternalism är några principer som enligt min mening bör prägla politiken. Men innan vi kommer dit måste vi försöka enas om hur världen ser ut och hur den skulle kunna se ut.

Ett nyårslöfte - som jag hoppas att många fler än jag kan avge - är därför att inte enbart försöka bekräfta sina egna förutfattade meningar. Vi lovar att försöka hitta sanningen i stället.

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism