Våra uppfattningar påverkar vår verklighetsuppfattning

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 31 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

DN-debatt i dag är intressant. Där presenterar några forskare från Linköping ett försök där de låtit personer med olika grunduppfattning i en samhällsfråga bedöma fakta. Syftet är att belägga en misstanke som vi nog alla har - att sakpolitiska grunduppfattningar påverkar vår världsbild.

Det finns givetvis många olika skäl att uttrycka en viss uppfattning om ett sakförhållande. Ett skäl kan vara att man vill övertyga andra och få dom på sin sida. Men ställer man frågan i en enkät borde detta motiv vara mindre viktigt. Det finns inget skäl att medvetet ljuga i en enkät - för det finns ju ingen att övertyga, bara en forskare som med all säkerhet inte låter sig påverkas av just ditt svar.

Forskarna - som använder den emotionellt laddade frågan om hur många som bör få flytta till Sverige som exempel - konstaterar att grunduppfattningen tycks påverka verklighetsuppfattningen. Och det verkar inte som invandringsmotståndare befinner sig längre från sanningen är invandringspositiva. Båda grupperna tycks förvrida fakta lite åt sitt eget håll.

Personligen är jag alltid mån om att vid analysen av en fråga försöka eliminera effekten av mina egna förutfattade meningar. Jag litar faktiskt inte ens på mig själv, utan utgår från att jag behandlar fakta som stödjer respektive talar emot min grunduppfattning olika. Det finns olika sätt att minska denna bias, den viktigaste är att åtminstone lyssna på vad motståndarna har att säga. 

Jag har omprövat många uppfattningar på detta sätt. Den kanske viktigaste omprövningen handlar om att vi alla kan och bör försörja oss själva. Evidensen för att ett samhälle där vi ställer krav på full självförsörjning blir öppet och liberalt är närmast obefintlig. Risken är tvärtom stor att ett samhälle helt utan transfereringar utvecklas till ett klansamhälle.

På ett annat område har jag blivit mer libertariansk. För 30 år sedan var jag djupt skeptisk till att låta alla bestämma över sina liv - jag trodde, precis som de flesta, att de som har det sämst ekonomiskt bara måste utsättas för starkare ekonomiska incitament och paternalism för att förbättra sitt leverne.

Det tror jag inte längre. Naturligtvis finns det en liten subgrupp som inte förstår sitt eget bästa, men i övrigt tror jag att människan är bra på att anpassa sig och att det behövs rätt lite av pekpinnar och styrning för att skapa det goda livet. Att förbjuda droger som hash och marijuana är i allmänhet kontraproduktivt - jag utesluter dock inte allmänt hållna regleringar av droger. 

Principen om att människor som lämnas en stor frihet att forma sina egna liv lever bättre än de som styrs upp av byråkrater håller i allmänhet - till skillnad från principen om att alla bör kunna försörja sig själva. Det kan till och med vara så att dessa båda libertarianska principer är oförenliga. Till och med outbildade människor i fattiga länder har förmågan att skapa goda liv - bara de ges materiella och ekonomiska förutsättningar för att göra det. 

Men varför är då uppfattningen att ett samhälle där alla tvingas försörja sig själva utvecklas till ett bättre samhälle än ett där det finns en grundläggande och generell omfördelning så spridd? Jag tror vi måste gå tillbaka till forskarna från Linköpings universitet eller varför inte till samhällsfilosofen Friedrich Hayek som i sin sista bok "Det stora misstaget" pekade på att moralen som präglar det lilla slutna samhället - med 100 personer eller så - inte nödvändigtvis är den bästa för det öppna samhället, med tio miljarder människor.

Tillhör man den rikare delen av befolkningen i ett land eller för den delen i världen *vill* man tro att man har gjort sig förtjänt av sin position. Då är det logiskt att försvara äganderätten, även när den kommer i konflikt med målet om ett öppet samhälle. 

Läser vi Hayek kan vi notera att han primärt försvarar *förutsägbarheten* snarare än specifika institutioner. Visar det sig att äganderätten inte skapar välstånd kommer den med tiden att förkastas och ersättas med exempelvis kollektivt ägande. Försvaret av äganderätten är instrumentellt och baserat på empiriska observationer. Förutsägbarheten som äganderätten skapar leder till att människor får möjlighet att skapa sig en god tillvaro. Hayek kritiserar också *scientismen*, att samhället framgångsrikt kan utvärderas och förbättras med naturvetenskapliga metoder. Märk dock att bättre information säkert kan göra de beslut som människor sedan fattar mer underbyggda.

Den bias som förekommer i migrationsfrågan har sin motsvarighet i den eviga konflikten mellan höger och vänster. Jag använder höger och vänster här för att peka på att den libertarianism som ofta uppfattas som den utrerade motpolen till vänsterideologierna faktiskt aldrig tagit rejält med mark - vare sig inom högern eller vänstern.

Skälet är att vare sig högern eller vänstern är ideologiskt rena. Högern är smittad av klassintressen och man motsätter sig policyförändringar som riskerar att rubba den besuttna klassens privilegier. På samma sätt är det med vänstern. Vänstern vill å ena sidan förbättra förutsättningarna för arbetarklassen och avskaffa klassbaserade privilegier. Å andra sidan agerar vänstern som ett särintresse som förespråkar löntagarfonder och höjda minimilöner.

En del av högerns argumentation är evidensbaserad och bygger på libertarianska principer, den andra delen är ett renodlat klassintresse. En del av vänsterns argumentation är likaså evidensbaserad, medan den andra delen bygger på renodlat klassintresse.

Mellan dessa delvis klassbaserade ställningstaganden finns en delmängd av uppfattningar som ibland framförs av högern, ibland av vänstern. Till största delen är dessa uppfattningar libertarianska eller socialliberala. Att en position kan intas av såväl besuttna som egendomslösa är ett tecken på att uppfattningen bygger på ett principiellt resonemang, snarare än ett klassintresse.

Sällan uppskattar högern eller vänstern att man påpekar att de åsikter som de försöker klä i ideologisk och vetenskaplig skrud vare sig är renläriga eller evidensbaserade. Polarisering kan närmast definieras som en samhällssituation där delmängden av förslag som kan accepteras av både höger och vänster är närmast obefintlig.

Det kanske största problemet med en sådan situation är nog inte att både höger och vänster framför förslag som är genuint dåliga för samhället i sin helhet. Det största problemet är att ingen framför och diskuterar den delmängd av förslag som över tid kan gynna både vänstern och högern.

Forskarna vid Linköpings universitet har påvisat vidden av detta problem. Det finns gott om vetenskaplig evidens för att politikerna bör lägga sig mindre i enskilda människors liv och att de bör formulera generella principer som gäller oberoende av klasstillhörighet eller inkomst. Men om de politiska motståndarna inte kan enas om hur verkligheten är beskaffad blir det svårt att ens hitta förslagen som ligger i den delmängd som förenar dem.

Än värre är det att ingen ens kommer att leta efter dessa förslag. Ingen kommer att ifrågasätta subventionerna av utbildning, eftersom ingen har intresse av att hitta fakta som talar emot just deras egna kelgrisar. Det är ovanligt att någon likt Bryan Caplan ifrågasätter samhällsnyttan av högre utbildning eller av utbildningssatsningar i stort.

Det är likaså ovanligt att någon ifrågasätter den svenska familjepolitiken och den paternalism och styrning som präglar denna. Varken höger eller vänster har något att tjäna på att deras egna favorituppfattningar smulas sönder.

Alla talar om invandringens effekter på den svenska befolkningen. Men ingen är intresserad av att räkna på samhällsnyttan för dem som flyttar hit - de ingår liksom inte i ekvationen. Som någon påpekade - att avskaffa gränserna i världen är sannolikt den samhällsekonomiskt mest motiverade åtgärden av alla då välfärdsökningen för dem som får möjlighet att flytta till ett bättre fungerande land motsvarar "trillion dollar bills on the sidewalk".

Konservativt lagda libertarianer tar gärna avstånd från socialliberalismen och menar att socialliberalerna gör avsteg från den rätta läran. Personligen tycker jag att stor skepsis även bör riktas mot dem som klär klassintressen i libertariansk skrud. Visst görs det oerhört många avsteg från principer inom det som vi kallar socialliberalism. Men i det idekomplex som libertarianismen utgör finns det möjlighet att betona olika delar och ofta finns det motstridiga intressen. 

I mångt och mycket är dock både libertarianismen och socialliberalismen ideologier som vill frigöra individen från godtyckliga ingripanden från överheten. Rule of Law, förutsägbarhet när det gäller skatter och avgifter och ickepaternalism är några principer som enligt min mening bör prägla politiken. Men innan vi kommer dit måste vi försöka enas om hur världen ser ut och hur den skulle kunna se ut.

Ett nyårslöfte - som jag hoppas att många fler än jag kan avge - är därför att inte enbart försöka bekräfta sina egna förutfattade meningar. Vi lovar att försöka hitta sanningen i stället.

Kaplan bör inte retuscheras bort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Minns ni Mehmet Kaplan ? Han var minister i den förra regeringen, men tvingades avgå då han ätit middag med ett gäng fascister. Dumt.  Ännu dummare är dock att medierna försöker dra igång ett drev mot en ny MP-minister som råkat nämna Kaplan som sin förebild. Mehmet Kaplan må ha umgåtts i fel kretsar, men han gjorde en hel del annat också. Det kan inte vara förbjudet att nämna honom vid namn eller ens ange honom som förebild. Och jag tycker inte ens att kulturministern behöver …

Läs mer!

Kinas växande skuldberg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Kina svarade på finanskrisen 2008 genom att investera i infrastruktur. Helt enligt regelboken, och på ytan tycks allt ha gått bra. Men det finns flera orosmoment. Lokala myndigheter i Kina har enligt Standard & Poor lånat motsvarande 8 200 miljarder dollar - skulder som inte återfinns i balansräkningarna. Det finns städer med färre än 100 000 invånare som byggt tunnelbanor - trots att trafiken ovanför är minimal. De statsägda företagen sägs stå för stabilitet, men också för …

Läs mer!

Mobilförbud - vad kommer näst?

Den hälsosamme ekonomisten

Inte så lite märkligt att man vill införa mobilförbud på nationell nivå. Hur kan detta inte vara en fråga som löses lokalt i klassrummet eller på skolan? Vad blir nästa steg? Rycka andra elever i håret-förbud? Tända på fyrverkeripjäser på skolgården-förbud? Bränna ner skolan-förbud? Den här typen av regler bör inte vara centrala, de … Läs mer!

Stort framsteg med Löfvens regering

Den hälsosamme ekonomisten

Ingen annan verkar ha noterat att Stefan Löfvens nya regering består av 23 ministrar - inte 24. Då svenska regeringar regelmässigt växer är detta ett stort framsteg. Han kunde ha ersatt en miljöpartistisk minister med en socialdemokratisk, men valde att inte göra det. Minskningen är inte stor, men viktig rent symboliskt. Den visar att … Läs mer!

Omfördelning skulle drabba de fattiga

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att organisationen Oxfam kräver att de superrika ska beskattas hårdare - så att pengar kan omfördelas till de fattigaste människorna på jorden. Men det är inte troligt att en hårdare beskattning av de rika skulle få den effekten. De flesta skattesystem är nämligen nationella och fördelar endast pengar inom nationen. Sverige är ett av … Läs mer!

Minskande efterfrågan på amerikanska statsobligationer

Den hälsosamme ekonomisten

Det utländska intresset för amerikanska statsobligationer avtar. Utlänningar köper en allt mindre del och det beror inte på att Kina bojkottar USA till följd av handelskriget. Det är andra mekanismer - som att Kina vill stödköpa sin egen valuta med dollarinkomster. Men det är inte bara Kina. I allt större utsträckning är det bara aktörer … Läs mer!

Brexitfalangen hotar med inbördeskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att den EU-kritiska delen av Tories hotar med att stänga ner regeringens arbete genom att rösta emot de egna förslagen. Det vore onekligen ovanligt, men skulle kunna bli konsekvensen av att Theresa May väljer att försöka bevara tullunionen med EU. Nämnde i ett tidigare blogginlägg att en annan möjlighet är att May utlyser … Läs mer!

De enkla jobben finns - om någon skapar dem

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant nog är en stor faktor som skiljer andelen enkla jobb i olika länder att många länder har jobb inom jordbrukssektorn som inte finns i Sverige . Typ, plocka apelsiner på plantager. I det svenska högmekaniserade jordbruket behövs inte dessa enkla jobb. Fast här ser vi ett exempel på att enkla jobb även kan finnas i Sverige . … Läs mer!

Blir det nyval i Storbritannien?

Den hälsosamme ekonomisten

Det är inte omöjligt att Theresa May väljer att utlysa nyval i Storbritannien om hon förlorar en omröstning till. Det är inte säkert att detta förändrar maktförhållandena i parlamentet, men det tvingar Tories att gå ut i en valkampanj som ett parti. Vansinne? Tja, kanske. Det skulle även leda till att motståndaren Labour tvingas sätta ner … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism