ekonomi

Sverige urbaniseras inte längre

Mellan 1980 och 2010 ökade antalet svenskar som bor i tätortsnära glesbygd med 700 000 personer (enligt IVA-rapporten "Framtidens goda stad" från 2017). Trenden är fortsatt att den tätortsnära befolkningen stiger - inflyttningen till de stora städerna upphörde däremot i stor utsträckning redan 1980.

Men allt detta tal om att Stockholm och storstäderna växer - hur går det ihop med att inflyttningen avstannat? Svaret är att storstädernas befolkningstillskott i allt väsentligt består av personer som kommer från andra länder. Under en övergångstid - innan flyktingarna anpassar sig till svenska födelsetal - skaffar de också i genomsnitt något fler barn.

Det byggs en hel del nytt i Stockholm och många utgår säkert från att köpkraften kommer att ligga på dagens nivå. En trea på 65 kvadratmeter centralt kan gå på 16 000 kronor i hyra per månad.

Vem kan betala sådana hyror? Ja, det är inte de personer som flyttat in till Stockholms län från Afghanistans landsbygd. I alla fall inte utan Stockholms socialförvaltnings assistans. Socialförvaltningens riktlinjer för vad hyran för en trebarnsfamilj maximalt kan uppgå till om man ska få hyran ersatt är i Stockholm 16 000 kronor.

Nu tror jag inte att det är så många som får en sådan hyra betald, men det säger ändå något om vilka inkomster man måste ha för att bo i Stockholm. 

Men varför skulle man bo i Stockholm? Det uppenbara skälet är att arbetsplatsen befinner sig där. Det är inte givet att morgondagens arbetsplatser nödvändigtvis måste ligga i Stockholm. En arbetsplats är ett ställe där människor samlas för att utföra arbete, till exempel programmera. Ligger den platsen nödvändigtvis i Stockholm?

Jag tror vi kommer att få se en ökad virtualisering av arbetsplatserna. VR kan göra det onödigt att resa till arbetsplatsen över huvud taget, arbetsgrupper kan förläggas till platser där hyrorma är låga, myndigheter och universitet kan decentraliseras.

Det finns gott om människor som sätter värde på storstadslivet, men inte till vilket pris som helst. När man kan få en tätortsnära herrgård i Värmland till samma pris som en etta i Stockholm lär somliga dra öronen år sig. När människor inser att fastigheter kanske inte är en bra investering på sikt kommer benägenheten att placera alla besparingar och lite till på bostadsmarknaden att avta.

Det kommunala utjämningsystemet kommer att rädda Stockholms skattekraft när den genomsnittliga betalningförmågan över tid minskar. Skatteutjämningen kan däremot inte rädda Stockholms bostadsmarknad när fastighetsägarna upptäcker att de tilltänkta hyresgästerna inte har några pengar.

Att spå om bostadsmarknaden de kommande 30 åren är som att spå i kaffesump. Men jag tror vi gör klokt i att utgå från att framtiden inte nödvändigtvis blir som historien. Vi gör också klokt i att ta höjd för att befolkningens uppfattning om vad som är coolt och trendigt väldigt snabbt kan förändras. Urbaniseringen upphörde redan 1980, 1980-2020 var vi neutrala, 2020-2060 kan mycket väl bli glesbygdens tid.

comments powered by Disqus


submit to reddit

« Extremhögern och extremvänstern - Globala uppvärmningen är blygsam »