Sverige urbaniseras inte längre

Den hälsosamme ekonomisten, söndag 9 juli, 2017
Bild: 2017-07/org-64ebc2ec0b05f847-1499538791000.jpg

Mellan 1980 och 2010 ökade antalet svenskar som bor i tätortsnära glesbygd med 700 000 personer (enligt IVA-rapporten "Framtidens goda stad" från 2017). Trenden är fortsatt att den tätortsnära befolkningen stiger - inflyttningen till de stora städerna upphörde däremot i stor utsträckning redan 1980.

Men allt detta tal om att Stockholm och storstäderna växer - hur går det ihop med att inflyttningen avstannat? Svaret är att storstädernas befolkningstillskott i allt väsentligt består av personer som kommer från andra länder. Under en övergångstid - innan flyktingarna anpassar sig till svenska födelsetal - skaffar de också i genomsnitt något fler barn.

Det byggs en hel del nytt i Stockholm och många utgår säkert från att köpkraften kommer att ligga på dagens nivå. En trea på 65 kvadratmeter centralt kan gå på 16 000 kronor i hyra per månad.

Vem kan betala sådana hyror? Ja, det är inte de personer som flyttat in till Stockholms län från Afghanistans landsbygd. I alla fall inte utan Stockholms socialförvaltnings assistans. Socialförvaltningens riktlinjer för vad hyran för en trebarnsfamilj maximalt kan uppgå till om man ska få hyran ersatt är i Stockholm 16 000 kronor.

Nu tror jag inte att det är så många som får en sådan hyra betald, men det säger ändå något om vilka inkomster man måste ha för att bo i Stockholm. 

Men varför skulle man bo i Stockholm? Det uppenbara skälet är att arbetsplatsen befinner sig där. Det är inte givet att morgondagens arbetsplatser nödvändigtvis måste ligga i Stockholm. En arbetsplats är ett ställe där människor samlas för att utföra arbete, till exempel programmera. Ligger den platsen nödvändigtvis i Stockholm?

Jag tror vi kommer att få se en ökad virtualisering av arbetsplatserna. VR kan göra det onödigt att resa till arbetsplatsen över huvud taget, arbetsgrupper kan förläggas till platser där hyrorma är låga, myndigheter och universitet kan decentraliseras.

Det finns gott om människor som sätter värde på storstadslivet, men inte till vilket pris som helst. När man kan få en tätortsnära herrgård i Värmland till samma pris som en etta i Stockholm lär somliga dra öronen år sig. När människor inser att fastigheter kanske inte är en bra investering på sikt kommer benägenheten att placera alla besparingar och lite till på bostadsmarknaden att avta.

Det kommunala utjämningsystemet kommer att rädda Stockholms skattekraft när den genomsnittliga betalningförmågan över tid minskar. Skatteutjämningen kan däremot inte rädda Stockholms bostadsmarknad när fastighetsägarna upptäcker att de tilltänkta hyresgästerna inte har några pengar.

Att spå om bostadsmarknaden de kommande 30 åren är som att spå i kaffesump. Men jag tror vi gör klokt i att utgå från att framtiden inte nödvändigtvis blir som historien. Vi gör också klokt i att ta höjd för att befolkningens uppfattning om vad som är coolt och trendigt väldigt snabbt kan förändras. Urbaniseringen upphörde redan 1980, 1980-2020 var vi neutrala, 2020-2060 kan mycket väl bli glesbygdens tid.

comments powered by Disqus
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!
Ett stort knippe ris till oppositionspartierna som mer eller mindre har tagit avstånd från Finansinspektionens amorteringskrav. Sverige har utmärkt sig för att vara ett land där de politiska partierna tar ansvar. I det läge som råder är det absolut nödvändigt att bromsa utvecklingen av bostadspriserna och att förhindra att ytterligare hushåll … Läs mer!

Slutet för Mugabe

Den hälsosamme ekonomisten
Ser ut som om vi bevittnar slutet för Robert Mugabe . Det hade Ingvar Carlsson inte kunnat tro när han gick där på flygplatsen - hand i hand med envåldshärskaren. Bilden kan man bland annat se här .  Möjligen var det svårt att vid den tiden förutse vilket elände Mugabe skulle lyckas åstadkomma. Socialdemokratiska politiker har dock haft … Läs mer!

Pedagogiskt av FI

Den hälsosamme ekonomisten
Har lyssnat på Finansinspektionens presskonferens om de skärpta amorteringskravet. Erik Thedéen tar effektivt död på argumentet att ett skärpt krav skulle missgynna ungdomar och låginkomsttagare som försöker ta sig in på bostadsmarknaden. Skälet till att det inte förhåller sig på det sättet är att det som begränsar dessa gruppers möjlighet att … Läs mer!
I morgon väntas Finansinspektionen besluta om att införa ett amorteringskrav för dem som lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Så låt oss en gång för alla slå fast följande - ingen person med förnuftet i behåll lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Även efter att kravet har införts kommer man dock att kunna göra det, men då måste man … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism