Sverige urbaniseras inte längre

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-07/org-64ebc2ec0b05f847-1499538791000.jpg

Mellan 1980 och 2010 ökade antalet svenskar som bor i tätortsnära glesbygd med 700 000 personer (enligt IVA-rapporten "Framtidens goda stad" från 2017). Trenden är fortsatt att den tätortsnära befolkningen stiger - inflyttningen till de stora städerna upphörde däremot i stor utsträckning redan 1980.

Men allt detta tal om att Stockholm och storstäderna växer - hur går det ihop med att inflyttningen avstannat? Svaret är att storstädernas befolkningstillskott i allt väsentligt består av personer som kommer från andra länder. Under en övergångstid - innan flyktingarna anpassar sig till svenska födelsetal - skaffar de också i genomsnitt något fler barn.

Det byggs en hel del nytt i Stockholm och många utgår säkert från att köpkraften kommer att ligga på dagens nivå. En trea på 65 kvadratmeter centralt kan gå på 16 000 kronor i hyra per månad.

Vem kan betala sådana hyror? Ja, det är inte de personer som flyttat in till Stockholms län från Afghanistans landsbygd. I alla fall inte utan Stockholms socialförvaltnings assistans. Socialförvaltningens riktlinjer för vad hyran för en trebarnsfamilj maximalt kan uppgå till om man ska få hyran ersatt är i Stockholm 16 000 kronor.

Nu tror jag inte att det är så många som får en sådan hyra betald, men det säger ändå något om vilka inkomster man måste ha för att bo i Stockholm. 

Men varför skulle man bo i Stockholm? Det uppenbara skälet är att arbetsplatsen befinner sig där. Det är inte givet att morgondagens arbetsplatser nödvändigtvis måste ligga i Stockholm. En arbetsplats är ett ställe där människor samlas för att utföra arbete, till exempel programmera. Ligger den platsen nödvändigtvis i Stockholm?

Jag tror vi kommer att få se en ökad virtualisering av arbetsplatserna. VR kan göra det onödigt att resa till arbetsplatsen över huvud taget, arbetsgrupper kan förläggas till platser där hyrorma är låga, myndigheter och universitet kan decentraliseras.

Det finns gott om människor som sätter värde på storstadslivet, men inte till vilket pris som helst. När man kan få en tätortsnära herrgård i Värmland till samma pris som en etta i Stockholm lär somliga dra öronen år sig. När människor inser att fastigheter kanske inte är en bra investering på sikt kommer benägenheten att placera alla besparingar och lite till på bostadsmarknaden att avta.

Det kommunala utjämningsystemet kommer att rädda Stockholms skattekraft när den genomsnittliga betalningförmågan över tid minskar. Skatteutjämningen kan däremot inte rädda Stockholms bostadsmarknad när fastighetsägarna upptäcker att de tilltänkta hyresgästerna inte har några pengar.

Att spå om bostadsmarknaden de kommande 30 åren är som att spå i kaffesump. Men jag tror vi gör klokt i att utgå från att framtiden inte nödvändigtvis blir som historien. Vi gör också klokt i att ta höjd för att befolkningens uppfattning om vad som är coolt och trendigt väldigt snabbt kan förändras. Urbaniseringen upphörde redan 1980, 1980-2020 var vi neutrala, 2020-2060 kan mycket väl bli glesbygdens tid.

comments powered by Disqus

Vinstförbud ger fler sjukskrivningar

Den hälsosamme ekonomisten
Leif Östling och Carola Lemne (som råkar vara två av mina chefer) skriver i dag på DN debatt om de omfattande sjukskrivningarna i offentlig sektor . En aspekt av att sjukfrånvaron är nästan 30 … Läs mer!
Det slår mig att ett av de områden där offentlig sektors misslyckanden ter sig som mest påtagliga handlar om investeringar. Inte sällan handlar det om att man försätter sig i ett bilateralt förhållan… Läs mer!

Spanien tappar 30 procent av BNP

Den hälsosamme ekonomisten
Spaniens ekonomiminister Luis de Guindos varnar för att Katalonien skulle kunna tappa 30 procent av BNP om regionen lämnar Spanien. Skulle snarare tro att det handlar om 70 procent, då Katalonie… Läs mer!

Ett oväntat fynd av Bitcoin

Den hälsosamme ekonomisten
Laddade i dag ner en så kallad Bitcoinplånbok på telefonen och drog mig till minnes att jag för några år sedan köpt några Bitcoin bara för att pröva. Har svårt att tro att det var för mer än 1 000 … Läs mer!

Arbetare - spara inte, sjukskriv er!

Den hälsosamme ekonomisten
Det talas om att Moderaterna och Socialdemokraterna inte vet vart de vill. Ett parti som verkligen inte vet vart det vill är dock Vänsterpartiet . I höstens budget har man lyckats få igenom en … Läs mer!

FAN-TAN skalan är nog bättre

Den hälsosamme ekonomisten
Har i dag satt upp två virtuella servrar på Google Cloud Platform . Det är två stycken maskiner som båda kör Ubuntu 17.04 . Den ena med Ruby on Rails och den andra med Sinatra . Det kan vara … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

Virtual reality

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism