Sverige är mycket rikare än vi tror

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 28 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

John Maynard Keynes sade en gång:

“Practical men who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist."

Det är ett av ekonomens klassiska citat. Konstaterandet är inte mindre sant i dag. Tankespökena lever och paradigmen består - trots att verkligheten ständigt motbevisar teorierna.

En av de mer kostsamma missuppfattningarna är att staten kan vara skyldig sig själv pengar. Det går nämligen inte, hur man än räknar. Inte ens om man hittar på delar av staten och kallar dessa för "regering" och "centralbank" kan staten på samma gång vara borgenär och gäldenär.

Det positiva med detta konstaterande är att Sverige som land är mycket rikare än vi tror. I politiken cirkulerar den officiella siffran på statsskulden på 36 procent och överskottsmålet på en procent av BNP. Orsaken till att vi har ett överskott är för att kunna möta demografiska utmaningar - som när den stora 40-talistgenerationen blir det man i byråkratisvenskan kallar "äldre-äldre".

För att förstå vårt räknefel kan det vara lämpligt att studera Japan - ett land som till skillnad från Sverige har en mycket stor statsskuld. Faktum är att skulden är så stor som 236 procent av landets BNP. Men ändå går inte Japan i konkurs.

Till att börja med kan vi konstatera att den japanska staten har stora tillgångar. Nettoskulden enligt Internationella valutafondens definition är lägre - 154 procent av BNP. Men det mest intressanta är att landets centralbank äger en allt större del av Japans statsskuld. År 2007 ägde Bank of Japan (BOJ) statsobligationer till ett värde av 1 000 miljarder dollar. År 2020 beräknas BOJ äga obligationer till ett värde av 5 500 miljarder dollar. Detta kan sättas i relation till att landets bruttonationalprodukt uppgår till 4 840 miljarder dollar. Centralbanken äger alltså skulder för mer än BNP.

Vi återvänder till frågan ovan: Kan en stat vara skyldig sig själv pengar? Om vi accepterar att svaret på den frågan är NEJ tvingas vi också konstatera att Japans statsskuld är mindre än USA:s och att den kommer att vara helt borta om tio år - om BOJ fortsätter att köpa statsobligationer.

Det kan tyckas märkligt att ett lands statsskuld bara kan försvinna i tomma intet. Japan kan - som ekonomen Joseph Stiglitz påpekat - antingen utfärda eviga statsobligationer eller helt enkelt skriva av skulden till sig själv. Då är skulden borta på riktigt och för evigt.

Japan är ett specialfall. Den extrema skulden kan härledas till tidigare omfattande skuldsättning i den privata sektorn. Efter finanskrisen 1929 var kraschen i Japan på 1980-talet den största finansiella katastrofen någonsin. Inget annat utvecklat land har gått igenom en så omfattande bankkris, med efterföljande statliga stödpaket. Men den ger ändå viss vägledning för andra länder - som Sverige. Exemplet Japan visar att statsskulden i vissa fall är ett tankespöke.

Kriterierna för detta är dock strikta. Det krävs att ett land befinner sig i en likviditetsfälla, som Japan gjort sedan krisen på 1980-talet. Med likviditetsfälla avses att traditionella penningpolitiska instrument är uttömda och att centralbanken därför tvingas använda otraditionella instrument - det vi kallar för kvantitativa lättnader.

När ett land tagit steget från traditionell till otraditionell penningpolitik har en gräns passerats. Man har då i praktiken finansierat statens utgifter genom att trycka pengar. Det enda som återstår är att erkänna att det är just detta man har gjort och det är här tankespökena kommer in. Varken politiker eller nationalekonomer är speciellt pigga på att överge tanken om att statens utgifter ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Det finns goda skäl till att denna princip etablerats. Politiker är kortsiktiga varelser och om de får tag på pengar så spenderar de gärna dessa så snabbt som möjligt - exempelvis på höghastighetsbanor i ett av världens mer glesbefolkade länder. Problemet är att ett strikt vidmakthållande av restriktionen i kombination med en expansiv penningpolitik (nollränta) med nödvändighet leder till finansiella bubblor. Sättet på vilket staten pressar ut pengar har - som ekonomen Ludwig von Mises påpekade redan innan Keynes - stor betydelse. Nationen står därför inför ett antal val:

1) Att låta skuldsättningen i den privata sektorn explodera och sedan sopa ihop resterna av ekonomin när allt havererar (den japanska modellen). Det enda vi behöver göra för att åstadkomma detta är att fortsätta skicka ut pengar genom det finansiella systemet.

2) Att låta staten absorbera skulderna, innan allt havererar, genom att överge överskottsmålet.

3) Att pressa ut pengar i ekonomin genom att sätta in dem på enskilda individers bankkonton (det som brukar kallas "helikopterpengar").

Det första alternativet är det som kommer att inträffa om vi låter utvecklingen fortsätta som hittills. Det är också det sämsta alternativet, då finansiella bubblor orsakar oerhörda skador för företag och individer. Japan har än i dag zombieföretag och banker - ett arv från den stora finansbubblan på 1980-talet.

Det andra alternativet är det politiskt lättaste att genomföra. Det handlar om att staten med ett pennstreck avskaffar målet om överskott i statsfinanserna. Målet kan sedan återinföras om och när Sverige lämnar likviditetsfällan. Det bör betonas att det inte är säkert att vi någonsin gör det, då svag demografi kan leda till krympande BNP under överskådlig tid.

Det tredje alternativet är det tekniskt mest intressanta, men förutsätter antagligen att Riksbanken inför sin föreslagna e-krona och att bankväsendet som vi känner det i dag avvecklas. Det är möjligt att så kommer att ske i vilket fall som helst, men antagligen inte inom de närmaste fem åren.

I realiteten är det alltså alternativ 2 som står till buds - om vi nu inte är självplågare. Återstår frågan om hur vi ska gå tillväga när vi överger överskottsmålet?

Mitt förslag är att använda Trumpmodellen - och genomföra ofinansierade och permanenta skattesänkningar på ungefär tre procent av BNP. Vilka skatter som bör sänkas och hur har jag utvecklat tidigare - det kan ni läsa om här. Jag bedömer att Sverige har ett utrymme på tre procentenheter av BNP för ofinansierade skattesänkningar och om vi inte utnyttjar det finns en påtaglig risk att vi förr eller senare drabbas av en finansiell bubbla av samma typ som Japans på 1980-talet. 

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det slår mig att kryssningsfartyget Diamond Princess utgör ett väldigt bra kontrollerat experiment - som potentiellt kan ge svar på många av de …

Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Viktigt med flexibla elpriser när vindkraften växer

Den hälsosamme ekonomisten

I natt var elpriset under några timmar negativt. Det innebär att elproducenter fick betala för förmånen att mata ut el på nätet. Givetvis är händelsen ovanlig, men lär bli vanligare i takt med att vi får fler vindkraftverk. Därför blir det allt viktigare att elprissättningen är flexibel så att elkonsumenter kan anpassa sin förbrukning. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism