Stora samhällsekonomiska kostnader för familjepolitikspaternalismen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 22 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de mest uppenbara potentiella förbättringarna av den svenska välfärden är att avskaffa föräldraförsäkringen och subventionen av den kommunala barnomsorgen - för att i stället dela ut pengarna direkt till föräldrarna i form av kontanter, kanske via ett höjt barnbidrag. Föräldraförsäkringen kostar i dag 30 miljarder kronor, vilket innebär att barnbidraget skulle kunna höjas med minst 1 000 kronor i månaden och barn om man styrde om pengarna dit. Den kommunala barnomsorgen kostar ungefär 80 miljarder per år. Om man avskaffade den subventionen skulle barnbidraget kunna höjas med ytterligare 3 000 kronor i månaden per barn och år.

Förbättringen för barnfamiljerna som en dylik omläggning skulle medföra är betydligt större än den kan tyckas vid en första anblick eftersom barnbidraget betalas ut under 16 år medan föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen endast utnyttjas under en begränsad tid av barnens uppväxt.

Ett enkelt test på om reformen är effektiv vore att fråga föräldrarna om de skulle vilja växla föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen mot ett barnbidrag på 4 000 kronor i månaden per barn som betalas ut tills barnen är 16 år. För en trebarnsfamilj skulle detta i kontanter motsvara: 16 år * 3 barn * 4 000 kronor * 12 månader=2 300 000 kronor.

Frågan som vi ställer till trebarnsfamiljen blir alltså: Vad väljer ni mellan alternativen att få 2 300 000 kronor i kontanter och själva betala för barnomsorgen och ev ledighet från jobbet eller att ta del av välfärdsstatens erbjudande om subventionerad barnomsorg och föräldraförsäkring som det fungerar i dag?

Om många väljer att ta emot kontanterna i stället för dagens kombo med föräldraförsäkring och kommunal barnomsorg är detta ett tecken på att dagens system är ineffektivt.

Hur är det då om man ser det från samhällets synvinkel - det sägs ju att subventionerna av kommunal barnomsorg leder till större arbetsutbud och detta kanske gör att det ur samhällets synvinkel ändå är effektivare med kommunal barnomsorg?

Till att börja med får vi konstatera att föräldraförsäkringen minskar arbetsutbudet påtagligt. Detta bidrag betalas ut i 15 månader - på villkor av att föräldrarna inte arbetar. Så även om de hittar någon annan lösning för att ta hand om barnen är det olönsamt att arbeta då de i så fall inte kan ta ut hela föräldraförsäkringen. Att utnyttja mor- och farföräldrar eller hitta andra potentiella lösningar faller automatiskt bort som alternativ.

Men så invänder någon - föräldraförsäkringen är ju till för att föräldrarna ska vara hemma med barnen. Det är ett paternalistiskt ingrepp i föräldrarnas uppfostran som syftar till att förhindra att de arbetar för mycket när barnen är små.

Så kan det givetvis vara. Men då uppstår följdfrågan - varför subventionerar det offentliga i så fall kommunal barnomsorg för att göra det möjligt för föräldrarna att inte umgås med sina barn? Barnomsorgen är till för att föräldrarna ska arbeta i stället för att stanna hemma. Den kommunala barnomsorgen och föräldraförsäkringen ger rakt motsatta incitament och de båda systemen tar antagligen i stor utsträckning ut varandra. Föräldraförsäkringen kan tas ut nästan lika länge som den kommunala barnomsorgen får utnyttjas, så valet att stanna hemma när barnen är som minst eller något senare är föräldrarnas eget.

Men jämställdheten då? Den svenska familjepolitiken är paternalistisk i en annan mening - vi ser det som ett egenvärde att kvinnor inte på heltid ägnar sig åt barnuppfostran. Och så kan det givetvis vara. Detta kan vara ett argument för att erbjuda RUT-avdrag på betydligt högre nivå än i dag. Men det är knappast ett argument för att låsa fast föräldrarna i en bestämd lösning.

Ett annat argument som jag stött på är att en omläggning skulle missgynna höginkomsttagare - föräldraförsäkringen ger ju mer pengar till föräldrar med hög inkomst. Det tycker jag är ett rätt märkligt argument, då man sällan annars brukar lyfta fram höginkomsttagarnas väl som ett politiskt mål. Vi beskattar exempelvis höginkomsttagare hårdare än låginkomsttagare och jag kan inte se något uppenbart skäl till att vi bör agera annorlunda i familjepolitiken.

Risken för att höginkomsttagare skaffar färre barn om de inte får adekvat kompensation tycker jag inte heller att man bör ta hänsyn till. Finns det ett egenvärde i att höginkomsttagare skaffar fler barn än låginkomsttagare? Det skulle väl i så fall bygga på något antagande om att barn till höginkomsttagare är mer värdefulla för samhället än barn till låginkomsttagare. Men om vi verkligen tycker så borde denna princip även gälla för socialpolitiken i allmänhet och då bör man kanske avskräcka låginkomsttagare från att alls skaffa barn? Tror dock inte att en sådan linje är förenlig med grundläggande principer om människors lika värde.

Dessutom kan det finnas en poäng i att höginkomsttagare arbetar i stället för att skaffa barn. Det blir ett slags arbetsdelning, där vissa specialiserar sig på att bibehålla en stabil befolkningsnivå och andra specialiserar sig på att försörja befolkningen med varor och tjänster. Samhällsekonomiskt blir förlusten nämligen betydligt större om en höginkomsttagare tar ut föräldraledighet än om en arbetslös eller en låginkomsttagare gör det.

Nu har jag inte gått in på frågan om hur mycket samhället i sin helhet förlorar på den paternalistiska familjepolitiken, men det rör sig sannolikt om enorma summor. Om vi tar trebarnsfamiljen som exempel: Antag att trebarnfamiljen är beredd att byta dagens familjepolitik mot en kontantutbetalning på bara 1,7 miljoner kronor. Kostnaden för detta bidrag motsvarar de snedvridande effekter som uppstår av den skatt som tas ut på löntagare för att finansiera bidraget. Om marginal social cost of public funds (MSCPF) uppgår till 0,4 blir nettokostnaden 680 miljoner kronor.

Detta kan ställas mot kostnaden för barnomsorgen. Förutom skatternas snedvridande effekter har vi den resursförbrukning som uppstår när tjänsten produceras. Vi måste utbilda förskollärare och dessa kan därmed inte arbeta inom den produktiva delen av ekonomin. Om de tre barnen utnyttjar barnomsorgen fullt ut blir kostnaden ungefär 160 000 kronor (den årliga produktionskostnaden för en plats i barnomsorgen) * 3 barn * 5 år * (1+MSCPF) = 3 360 000 kronor.

Sedan kommer vi till föräldraförsäkringen. Där kan man räkna statiskt eller dynamiskt. Lågt räknat medför föräldraförsäkringen ett bortfall av två månaders arbete under barnens uppväxt samt en samhällsekonomisk kostnad för det skatteuttag som krävs för att finansiera bidraget. Om bruttolönen uppgår till 30 000 kronor i månaden blir förlusten: 1,32 * 30 000 kronor * 2 månader * 3 barn + MSCPF (0,4) *24 000 * 15 månader * 3 barn = 240 000 + 430 000 kronor = 670 000 kronor.

Lägger vi ihop den samhällsekonomiska kostnaden för föräldraförsäkringen med den samhällsekonomiska kostnaden för barnomsorgen får vi i runda tal 4 000 000 kronor. Detta kan jämföras med den samhällsekonomiska kostnaden för att betala ut ett kontantbidrag på 1,7 miljoner kronor som endast uppgår till 680 miljoner kronor. Samhällsekonomiskt blir förlusten av dagens familjepolitik 3,3 miljoner kronor per trebarnsfamilj.

Vi kan summera detta över alla barnfamiljer i Sverige. I snitt är förlusten kanske 2 miljoner kronor per barnfamilj sett i ett livscykelperspektiv. Om antalet familjer vars förstfödda barn är mellan 0 och 16 år uppgår till en miljon har vi en förlust på 2 000 miljarder över dessa sexton år. Dividerat med 16 blir det en årlig samhällsekonomisk förlust på 125 miljarder kronor - resurser som skulle ha kunnat användas effektivare om vi inte hade styrt familjernas livsval lika hårt som i dag. Effekten av en liberalisering skulle bli bättre välfärd och större valfrihet. Pengarna som i dag går till att subventionera kommunal barnomsorg skulle kunna användas till bättre sjukvård och äldreomsorg.

Så finns det någon ekonomisk reform som är motiverad i Sverige - vid sidan av en skattereform - torde det vara en total omläggning av familjepolitiken som tar bort de paternalistiska inslagen och låter föräldrarna själva i ökad utsträckning avgöra hur de ska hantera sina barn när dessa väl kommit till världen. För tror vi inte att svenska föräldrar klarar denna uppgift borde vi nog överväga att importera barn i stället för att satsa på inhemsk produktion.

Gillamarkeringarna är början till singulariteten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det kan vara svårt att förstå varför nätjättarna ägnar så stor energi åt att samla in våra känslor om man inte sätter det i perspektiv. Ytterst handlar insamlingen faktiskt om att skapa en länk mellan människan och datorerna. Skälet till att denna länk behövs är att datorer i grunden saknar känslor. Och även om de hade haft känslor - som glädje, rädsla, ursinne eller kärlek - hade deras algoritmer varit anpassade för att maximera datorernas nyttofunktioner. En dator skulle till exempel …

Läs mer!

Pumpa inte upp konspirationsteorier

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lars Åberg uttrycker det väl i GP . Debatten om invandring i Sverige är inte resultatet av en rysk påverksansobservation. Enbart, bör kanske tilläggas. Ryssarna har ett program för att påverka opinionen i EU och förstärka splittringar. Men man ska heller inte överdriva ryssarnas effektivitet. Något säger mig att det vi inte ser är betydligt farligare än det vi ser - och är det någon som sett kineserna? Visst skulle det vara intressant om man kunde hitta en rykande revolver som kopplar …

Läs mer!

Det som havererade var egentligen EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns många synpunkter på vad som skulle ha gjorts och inte i samband med den stora flyktingkrisen 2015. Det som få verkar vara beredda att erkänna är att det egentligen var visionen om ett gränslöst EU som havererade och att vi nu i princip är tillbaka på ruta 1. Det är också passfriheten i EU som gjort det möjligt för stöldligor att … Läs mer!

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så … Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. … Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism