ekonomi

Statens Fastighetsverk räddar skattepengar

Statens Fastighetsverk drabbas ofta av orättvis kritik för ockerhyror. Sanningen är att verket - som den monopolist det är - skulle kunna ta ut betydligt högre hyror av sina hyresgäster. Titta bara på hur elnätsbolagen gör när luckor i lagen öppnar möjligheter för monopolister. Men innan du klagar på elräkningen, tänk på att det är du själv som äger nätbolaget Ellevio - via statliga pensionsfonder. Den digra elnätsavgiften kommer därför tillbaka i form av pension så småningom.

Statens Fastighetsverk borde döpas om till "Verket för dold skatteåterbäring". För alla vet hur svårt det är att dra in anslagen till kulturinstitutioner som Dramaten. SFV fixar det ingen annan klarar - med hjälp av höjda hyror.

Ett annat sätt för staten att få tillbaka pengar som den har spenderat utan att tänka sig för är att skriva in i regleringsbrev till olika myndigheter att de måste köpa vissa saker. Försvaret måste till exempel betala för kommunikationssystemet Rakel - trots att det ter sig lika användbart i krig som 62:a cykelskyttebataljonen (om den nu finns kvar). Det står nämligen i regleringsbrevet att Försvaret ska använda och betala för Rakel.

Som nyliberal ser jag oanade möjligheter vid en generalisering av principen. Varför inte starta "Verket för omotiverade avgiftsuttag från offentligt finansierad verksamhet"? I verkets regleringsbrev kan man klargöra att VFOAOFV - som verket förkortas - har rätt att ta ut obegränsade avgifter från alla verksamheter som finansieras med offentliga medel.

Man kan med tiden generalisera detta till en generell beskattning av beskattning. Den myndighet som tar ut en skatt på 30 procent av något måste samtidigt betala hälften av detta belopp till VFOAOFV, som sedan ger tillbaka pengarna till skattebetalarna i proportion till hur mycket de betalat i skatt. VFOAOFV kan sedan ta över Skattebetalarnas gamla slogan - hälften kvar. Men inte av inkomsterna givetvis, utan av skatteintäkterna.

comments powered by Disqus


submit to reddit

« Tories får nog hitta en ny ledare - En hyllning till mosaikdiagrammet »