Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 13 February, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario - om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel.

Först till det positiva. Vi har i dag penicillin, respiratorer, kortison och mycket annat som hjälper oss att överleva. Sjukvården har utvecklats enormt sedan 1917. Många som inte kunde räddas då skulle antagligen ha klarat sig i dag om de fått vård.

Men nu börjar vi komma in på problemen. Sjukvården är inte dimensionerad för en epidemi som drabbar 60 procent av jordens befolkning och som gör att 10 procent av de drabbade behöver intensivvård. Sverige har lite drygt 500 intensivvårdsplatser, även om det säkert går att tälja en hel del på vården i en krissituation.

Om 60 procent av Sverige befolkning drabbas under en period av sex månader och tio procent behöver intensivvård i två veckor i genomsnitt har vi behov av ungefär 50 000 intensivvårdsplatser, alltså 100 gånger så många som vi har.

Detta är givetvis ett värstascenario, men illustrerar ändå problemet med pandemier. Sjukvårdens dimensionering utgår från att människor blir slumpmässigt sjuka i jämn takt över tid. Under en pandemi är det inte så.

Detta skiljer sig givetvis inte från situationen 1917, då det inte heller fanns tillräckligt med vårdplatser. Poängen är att vi kanske inte kan utnyttja all den kunskap och teknik som sjukvården tillförts om vårdbehoven kommer på väldigt snabbt. Penicillin och kortison har vi i alla fall förhoppningsvis så det räcker, men inte läkare och respiratorer.

Sedan till det negativa. År 1917 var världen mer självförsörjande på livsmedel och konsumtionsvaror. I dag har specialiseringen gått väldigt långt - så långt att tillverkningen av vissa avancerade produkter, som bilar, inte längre kan ske utan Kinas medverkan. Då arbetade en stor del av befolkningen i jordbrukssektorn, i dag är livsmedelsproduktionen högspecialiserad. Många gånger så produktiv som 1917, men också oerhört sårbar om någon länk i kedjan bryts. Vem skördar vetet och sojabönorna om det inte går att få tag på reservdelar till jordbruksmaskinerna? Några av dessa reservdelar kanske tillverkas i Kina - om den marknaden faller bort får detta följdeffekter för våra möjligheter att producera livsmedel.

Mycket av det som vi betraktar som självklart kan snabbt falla bort i en krissituation - mycket snabbare än vi inser. Den som inte förberett sig kan därför hamna i en besvärlig situation.

Nej, jag är inte en så kallad prepper som uppmanar männniskor att lagra färskvatten och frystorkade livsmedel. Det jag vill belysa är att ekonomin snabbt kan gå från att vara högspecialiserad till att bli ganska basal. I stället för den senaste Iphonen blir människor intresserade av konserver och drivmedel. I en ekonomi där företag och banker generellt sett är högt skuldsatta finns en risk för att efterfrågeförskjutningen orsakar ekonomiska problem. Det behövs inga stora störningar för att stjälpa det finansiella systemet - bankernas kapitaltäckning är långt ifrån tillräcklig för att hantera en större störning. Samma sak gäller många stora och små företag.

Vi har redan sett att utbrottet i Kina fått betydande effekter på transportmarknaden och efterfrågan på olja. När stora delar av den kinesiska ekonomin ligger nere påverkas inte enbart Kina, utan även resten av världen. Även om epidemin mot förmodan skulle stanna i Kina kommer den att få väldigt stora ekonomiska effekter när utbrottet kulminerar.

Slutsatsen blir att vi inte nödvändigtvis kan använda erfarenheterna från 1917 för att förutsäga vilka effekter en liknande epidemi skulle få i dag. Vi befinner oss i ett helt nytt läge, där vi bara kan gissa vad som händer. I Sverige har vi ändå fördelen att inte ligga först i kedjan - vi kan se vad som händer i länderna som ligger närmast Kina och dra slutsatser av detta. Det ger oss lite tid för förberedelser.

Sedan vet vi att pandemier är övergående fenomen. Hur illa det än blir kommer samhället en dag att återgå till det normala. Staten kan hålla näringslivet under armarna med generösa lån tills epidemin är över och företagen kan försöka hitta överlevnadsstrategier. Den verkligt brännade frågan är om det går att starta om ekonomin om den en gång frusit? Vi höll på att få svaret på den frågan i samband med Lehman Brothers krasch, men räddades då av gong-gongen i sista stund. Nu har nästa svarta svan dykt upp - med det tekniska namnet Covid-19.

50 miljarder som slösades bort på vindkraft

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via elcertifikaten. Vad har vi fått för pengarna?  Det är i alla fall inte en stabil elmarknad. Tidvis är elpriset negativt, vilket innebär att producenterna tvingas betala för att leverera ut ström. Speciellt när det blåser mycket. Är det vindstilla tvingas vi importera kolkraft från Polen eller Tyskland. För inte heller den tyska vindkraften levererar när det är vindstilla. Men vindkraftpro…

Läs mer!

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det … Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism