Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 13 February, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario - om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel.

Först till det positiva. Vi har i dag penicillin, respiratorer, kortison och mycket annat som hjälper oss att överleva. Sjukvården har utvecklats enormt sedan 1917. Många som inte kunde räddas då skulle antagligen ha klarat sig i dag om de fått vård.

Men nu börjar vi komma in på problemen. Sjukvården är inte dimensionerad för en epidemi som drabbar 60 procent av jordens befolkning och som gör att 10 procent av de drabbade behöver intensivvård. Sverige har lite drygt 500 intensivvårdsplatser, även om det säkert går att tälja en hel del på vården i en krissituation.

Om 60 procent av Sverige befolkning drabbas under en period av sex månader och tio procent behöver intensivvård i två veckor i genomsnitt har vi behov av ungefär 50 000 intensivvårdsplatser, alltså 100 gånger så många som vi har.

Detta är givetvis ett värstascenario, men illustrerar ändå problemet med pandemier. Sjukvårdens dimensionering utgår från att människor blir slumpmässigt sjuka i jämn takt över tid. Under en pandemi är det inte så.

Detta skiljer sig givetvis inte från situationen 1917, då det inte heller fanns tillräckligt med vårdplatser. Poängen är att vi kanske inte kan utnyttja all den kunskap och teknik som sjukvården tillförts om vårdbehoven kommer på väldigt snabbt. Penicillin och kortison har vi i alla fall förhoppningsvis så det räcker, men inte läkare och respiratorer.

Sedan till det negativa. År 1917 var världen mer självförsörjande på livsmedel och konsumtionsvaror. I dag har specialiseringen gått väldigt långt - så långt att tillverkningen av vissa avancerade produkter, som bilar, inte längre kan ske utan Kinas medverkan. Då arbetade en stor del av befolkningen i jordbrukssektorn, i dag är livsmedelsproduktionen högspecialiserad. Många gånger så produktiv som 1917, men också oerhört sårbar om någon länk i kedjan bryts. Vem skördar vetet och sojabönorna om det inte går att få tag på reservdelar till jordbruksmaskinerna? Några av dessa reservdelar kanske tillverkas i Kina - om den marknaden faller bort får detta följdeffekter för våra möjligheter att producera livsmedel.

Mycket av det som vi betraktar som självklart kan snabbt falla bort i en krissituation - mycket snabbare än vi inser. Den som inte förberett sig kan därför hamna i en besvärlig situation.

Nej, jag är inte en så kallad prepper som uppmanar männniskor att lagra färskvatten och frystorkade livsmedel. Det jag vill belysa är att ekonomin snabbt kan gå från att vara högspecialiserad till att bli ganska basal. I stället för den senaste Iphonen blir människor intresserade av konserver och drivmedel. I en ekonomi där företag och banker generellt sett är högt skuldsatta finns en risk för att efterfrågeförskjutningen orsakar ekonomiska problem. Det behövs inga stora störningar för att stjälpa det finansiella systemet - bankernas kapitaltäckning är långt ifrån tillräcklig för att hantera en större störning. Samma sak gäller många stora och små företag.

Vi har redan sett att utbrottet i Kina fått betydande effekter på transportmarknaden och efterfrågan på olja. När stora delar av den kinesiska ekonomin ligger nere påverkas inte enbart Kina, utan även resten av världen. Även om epidemin mot förmodan skulle stanna i Kina kommer den att få väldigt stora ekonomiska effekter när utbrottet kulminerar.

Slutsatsen blir att vi inte nödvändigtvis kan använda erfarenheterna från 1917 för att förutsäga vilka effekter en liknande epidemi skulle få i dag. Vi befinner oss i ett helt nytt läge, där vi bara kan gissa vad som händer. I Sverige har vi ändå fördelen att inte ligga först i kedjan - vi kan se vad som händer i länderna som ligger närmast Kina och dra slutsatser av detta. Det ger oss lite tid för förberedelser.

Sedan vet vi att pandemier är övergående fenomen. Hur illa det än blir kommer samhället en dag att återgå till det normala. Staten kan hålla näringslivet under armarna med generösa lån tills epidemin är över och företagen kan försöka hitta överlevnadsstrategier. Den verkligt brännade frågan är om det går att starta om ekonomin om den en gång frusit? Vi höll på att få svaret på den frågan i samband med Lehman Brothers krasch, men räddades då av gong-gongen i sista stund. Nu har nästa svarta svan dykt upp - med det tekniska namnet Covid-19.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism