Smittfrihet som konkurrensmedel

Wednesday 13 May, 2020

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu inleds den process som jag skrev om för en vecka sedan. Olika länder bildar smittskyddsunioner, vilket innebär att länder som har en låg virusnivå tillåter att invånare reser mellan länderna i unionen. Aftenposten skriver om att Norge, Danmark, Israel, Österrike, Singapore, Tjeckien, Grekland och Australien planerar att samarbeta om gränsöppning.

Som ni kanske noterar är inte Sverige med i denna udda skara länder. Skälet är förstås att vi inte har en tillräckligt utbyggd testverksamhet för att andra länder ska kunna bedöma risken för att en svensk som reser in i något av de övriga länderna bär med sig Covid-19.

Dagens Industri skriver om att Tyskland öppnar gränserna mot Österrike med start på lördag. Även de baltiska staterna kommer att öppna gränserna mot varandra.

Har tidigare pekat på risken för att Sverige kan komma att ställas utanför den fria rörligheten - om vi inte kan bevisa att smittonivån är låg i landet. Och tyvärr kan vi ännu inte det. Den absurda situationen uppstår nu att det är lättare att resa mellan Australien och Norge än mellan Sverige och Norge.

Naturligtvis är detta ett gigantiskt policymisslyckande för Sverige. Svenska myndigheter såg framför sig en situation där Sverige skulle vara det enda land som uppnått flockimmunitet, medan de andra länderna kämpade med uppblossande smitthärdar. Själv har jag hyst viss skepsis inför denna målbild. Den svenska strategin riskerar i stället att ställa oss utanför den fria rörligheten. Att vi släpper in norskar i landet hjälper ju föga om Norge sedan vägrar att ta tillbaka sina medborgare - med motiveringen att de kan ha riskerat att smittas i Sverige.

Alldeles oavsett vad man tycker om Sveriges och Norges smittskyddsstrategi borde det varit uppenbart för alla att det land som har pågående smitta när de andra länderna är smittfria är förlorare. Att det gått långsammare för oss att utrota viruset beror till stor del på att vi var sena med att implementera restriktioner för folksamlingar. Att Sverige tillämpat en mildare social distansering har mindre betydelse - däremot kan bilden av Sverige som ett land som tillämpar flockimmunitetsstrategin allvarligt ha skadat vår ekonomi.

Att vi sannolikt inte ens uppnår en mindre grad av flockimmunitet är ytterligare ett misslyckande. WHO pekade i går på att de flesta antikroppstester visar att högst 10 procent av befolkningen haft viruset. Man kritiserade också länder som varit slarviga vid tillämpningen av smittskyddsstrategin - möjligen avsåg man då Sverige.

En sonderveg - en avvikande strategi - kan ibland väcka intresse och ge upphov till nya affärsmöjligheter. Men den svenska sondervegen - och framför allt publiciteten kring denna - har i detta fall bara kostat oss pengar. Helt i onödan. För egentligen finns det ingen sonderveg, vi var bara lite sena med att tillämpa social distansering och dåliga på att skydda de äldre. Hade vi erkänt detta i stället för att framhärda in i det sista skulle vi kommit bättre ur debaclet.