Slack värderas till 17 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 12 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Slack värderas till 17 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för lite programkod. Betänk att man för den summan kan få 25 JAS-plan.

Nu är Slack förstås en bra produkt, den bästa i sitt slag, och det är detta som värderas. Hade Slack varit näst bäst hade det varit värt 200 miljoner och hade det varit tionde bästa lösningen hade det kostat ett par miljoner.

Så är det på marknaden för SAAS- software as a service. Att skriva kod är som att tävla i idrott - det ger rätt lite om man inte är bäst eller åtminstone näst bäst.

Men lyckligtvis är det inte alltid de bästa programmerarna som tar hem potten, det finns ett element av slump också. Och de bästa på marknaden kan givetvis inte göra allt.

Vilket osökt leder mig in på tanken om enkla jobb. Vad göra när bara de bästa kan utveckla Slack?

Ett område som är väldigt underskattat är det omfattande arbete som måste göras för att förklara och pedagogisera verktygen som ska lösa våra problem. Inte ens datorjättar som Google har särskilt bra bruksanvisningar för sina tjänster. Och även tjänsterna som sådana - exempelvis Slack - behöver förklaras för att nå ut till användare.

Här tror jag det finns en nisch med hyfsat enkla jobb. Programmerare är nämligen ofta för smarta för sitt eget bästa - de förstår inte hur andra *inte* kan förstå saker och ting. För att förstå hur man inte kan förstå måste man vara tillräckligt korkad - det finns inga genvägar. Och Slack kan bara bli en succé om 85 procent av befolkningen förstår hur tjänsten fungerar - det räcker inte med 50 procent.

Min poäng är att det kommer att finnas massor med enkla jobb inom IT-sektorn som vi inte ens tänker på. Personerna som skriver manualerna behöver inte kunna ett dugg om datorer - det kan ibland till och med vara en fördel om de inte gör det.

Google har börjat tänka i de här banorna. De inser att det går att skapa incitament för människor att skapa nytta för andra användare. Local guide-systemet är ett intressant experiment, där användare med kunskap om den lokala miljön kan fås att dela med sig av informationen till andra användare. Alla är experter på något - om det så är att vara korkad - och det finns därför en plats för alla i det nya ekosystem som håller på att växa fram.

Det enda vi måste fundera på är om systemet kommer att vara hållbart utan en viss grad av omfördelning. Det kommer alltid att finnas jobb, frågan är om människor kommer att kunna försöja sig på dessa jobb?

Där kommer diskussionen om basinkomst in. En av den liberalkonservativa ideologins grundsatser är att människor i princip ska kunna försörja sig själva. Men vi gör redan omfattande avsteg från denna princip. Vi måste kanske acceptera att människor i grunden har olika hög produktivitet. Alla är inte Bill Gates eller Linus Thorvalds. I det industriella samhället fanns bara kapitalister och arbetare - där arbetarna hade någorlunda likartad produktivitet.

I det postindustriella samhället finns betydligt större skillnader. Var och en är sitt eget företag och beroende av det andra är beredda att betala för det man kan tillföra resten av samhället. Vi behöver därmed systematisera den ekonomiska utjämningen på ett helt annat sätt än i industrisamhället då det är svårt att hänföra variationen i produktivitet till medborgarnas vilja att uppfylla det sociala kontraktet.

Det går snabbt nu. Hälften av samhället är kvar i industriepoken och häften har övergått till informationssamhället. Den rekorddjupa klyftan mellan GAL-TAN kan möjligen förklaras av att vi står med ett ben i varje läger - där ingen sida dominerar ekonomi och politik och båda egentligen behöver varandra. Men så kommer det inte att vara för evigt, för varje dag rör vi oss obönhörligt mot en ny samhällsmodell - där vi behöver nya värderingar och nya institutioner.

Jag är övertygad om att vi måste tänka om när det gäller trygghetssystemen. Det nya informationssamhället kommer att inskränka vår personliga integritet drastiskt och vi kommer därför inte att behöva uppfostringsanstalter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Men vi kommer fortfarande att behöva något system för att möjliggöra personlig utveckling och förhindra att inkomstskillnader utvecklas till dominanshierarkier. Därför bör vi redan nu inleda försök med generell inkomstomfördelning.

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt drömuppdrag - något som jag verkligen skulle ha velat göra under min tid i Regeringskansliet : "Sitt bara tyst och se hotfull ut. Alla vet ändå …

Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi ligger någonstans på 20 procent plus i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om siffrorna. " Det här är ett intressant påstående, så …

Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Smittspåra viruset i stället för virusbäraren

Den hälsosamme ekonomisten

En prekär fråga när det gäller smittspårning är om man kränker den personliga integriteten. Så länge man samlar uppgifter om enskilda individer är problemet uppenbart. Men intressant nog finns det en lösning på problemet. Det är att spåra viruset i stället för virusbärarna. Eftersom virus har en unik genetisk sekvens kan man identifiera … Läs mer!

Smittfrihet som konkurrensmedel

Den hälsosamme ekonomisten

Nu inleds den process som jag skrev om för en vecka sedan . Olika länder bildar smittskyddsunioner, vilket innebär att länder som har en låg virusnivå tillåter att invånare reser mellan länderna i unionen. Aftenposten skriver om att  Norge , Danmark , Israel , Österrike , Singapore , Tjeckien , Grekland och Australien planerar att … Läs mer!

Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19 . Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspår… Läs mer!

Gränsen för spridning av Covid - 2000 inv/kvadratkm

Den hälsosamme ekonomisten

Har uppdaterat siffrorna från USA över spridningen av Covid-19 . Den här gången delade jag upp alla counties i klasser beroende på hur många invånare det lever per kvadratkilometer (se figuren ovan). Det visar sig att viruset enbart tycks sprida sig i counties där det bor fler än 2000 invånare per kvadratkilometer. Intressant nog ser vi … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism