Skulder - finns dom?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 30 January, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En liten reflektion om de stigande skulderna i samhället. Till att börja med motsvaras varje skuld av någon annans tillgång. Det är ju inte utomjordingar som lånat ut pengarna. Så är den ökande skuldsättningen egentligen ett problem?

Min tolkning av förhållandena mellan långivare och låntagare är att skulderna kan vara ett problem om de utgör ett hinder för enskilda att konkurrera om positioner i samhället. Den som är satt i skuld är inte fri, som det heter. Att varje skuld motsvaras av en tillgång innebär att stigande skulder kan innebära ökade klyftor. I USA ser vi att studieavgifter vid universiteten leder till omfattande skuldsättning och att inträdesavgifterna fungerar som ett filter som hindrar personer utan resurser att ta del av den avancerade delen av ekonomin - den del som kräver utbildning.

Detta problem behöver inte vara så stort då vi ser en tendens till att enskildas produktivitet får allt större betydelse för deras inkomster. Det handlar alltså inte längre i den kapitalistiska ekonomin om en skiktning av samma typ som Indiens kastväsen - vi ser att konkurrensen fungerar allt bättre och att skicklighet blir viktigare än formell utbildning. Fortfarande är nätverken dock viktiga.

Det viktigaste vi gjort för ekonomisk jämlikhet är antagligen att förbjuda barnarbete och därigenom jämna ut förutsättningarna för unga människor att ackumulera humankapital. Skolan fungerar också som en värderingsutjämnare, vilket jag också tror är dess viktigaste funktion. Skolans uppgift är alltså inte att lära barnen läsa, skriva och räkna - det skulle de sannolikt i allmänhet lära sig lika bra på egen hand, eftersom det är kunskaper som alla ändå behöver. Skolan kan däremot förmedla värderingen att kunskap är värdefull, vilket är väl så viktigt för barnens framtid.

Ett annat skäl till att skuldsättning kan vara ett problem är att tillgångarna blir osäkra om det visar sig att låntagarna inte kan eller vill betala. Insikten om att tillgångar är värda mindre än ägarna trott tenderar att orsaka kriser. Med mer omfattande skuldsättning finns det fler tillgångar som kan visa sig värdelösa. Ceteris paribus skulle en stor skuldsättning därmed kunna leda till ekonomiska kriser. Den utlösande faktorn kan vara en institutionell förändring som påverkar viljan eller förmågan att betala av på lånen.

Ett tredje skäl kan vara att det inte finns metoder för att avsluta skuldförbindelser. Detta kan ge upphov till zombieföretag och leda till att ekonomin fungerar sämre än den skulle ha gjort om ägaren av en tillgång fått disponera denna fritt.

En ekonomi helt utan skulder skulle antagligen inte fungera optimalt. För att utföra en ekonomisk transaktion krävs ibland en "mismatch" mellan betalningar och leverans. Det råder dock avtagande marginalnytta av mismatch och det går att tänka sig en situation då ekonomin når en nivå där de innestående kraven på motprestation är större än vad som kan betraktas som samhällsekonomiskt optimalt. Liberala tänkare som Hayek uteslöt att människor i ett fritt samhälle skulle kunna sälja sig själva som slavar. Problemet är att en konsekvent tillämpning av avtalslagen leder till att vissa personer hamnar i en slavliknande situation.

Teoretiskt kan man därför tänka sig ett läge där det ter sig bättre att göra en återställning av relationerna mellan långivare och låntagare. Men var finns denna nivå och är det staten som bör utföra denna återställning? Jag tror inte det. Jag tror att vi redan har institutionaliserat en mekanism som fungerar som en återställning av relationerna - vi har valt att kalla denna återställning för välfärdsstaten. Staten begränsar de krav som en långivare kan ställa - jämför exempelvis med pjäsen Köpmannen i Venedig av Shakespeare som tar skuldrelationen till sin yttersta konsekvens. Köpmannen tvingas betala sin skuld med ett skålpund kött från sin egen kropp.

Men det finns också en spontan återställning som indirekt följer av att pengar inte kan omsättas i makt. När den monetära makten hotar den politiska är det alltid tillgången till våldsmonopolet som avgör vem som vinner. Detta innebär att monetära resurser i något läge har låg eller till och med avtagande marginalnytta. För den extremt förmögne är det kanske bara förlåtelse som går att köpa för pengarna. I totalitära och korrupta stater köper man förlåtelse genom att muta makthavare, i kapitalistiska länder köper man förlåtelse genom att göra välfärdsstatens jobb. Som jag noterat tidigare kan kapitalister till och med övertrumfa nationella politiker moraliskt genom att distribuera sin rikedom till den fattigaste delen av mänskligheten - helt utan de restriktioner som nationalstaten sätter upp.

Om man bortser från effekterna av globaliseringen, som gjort den rikaste promillen mycket rika, är de ekonomiska relationerna mellan människor anmärkningsvärt stabila. Detta beror både på välfärdsstatens försäkringssystem och det faktum att pengar har avtagande marginalnytta. Extrema klyftor förekommer främst i korrupta länder och orsakas av bristfällig konkurrens mellan medborgarna.

Jag är inte speciellt orolig för att balansen i de kapitalistiska samhällena ska komma att rubbas framgent, men det går inte att utesluta att de förbättrade möjligheterna att teckna kontrakt leder till ökad skuldsättning och till att finansiella bubblor kan växa snabbare. Kryptovalutorna betraktar jag mer som en traditionell bubbla, men det finns andra typer av kontrakt som teoretiskt skulle kunna vålla stor skada genom att orsaka systematiska förmögenhetsskiften och förluster.

Kontentan blir att skuldsättningen inte hotar maktbalansen i samhället, men att minskade transaktionskostnader ändå kan skapa förutsättningar för nya typer av bubblor - av en storlek som vi hittills inte sett. Ytterst kan det handla om att vi blåser upp en global bubbla med potential att kasta in världen i en långvarig kris. Detta är dock det absolut värsta scenariet och förutsätter att vi inte i tid upptäcker vad som är på väg att hända.

50 miljarder som slösades bort på vindkraft

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via elcertifikaten. Vad har vi fått för pengarna?  Det är i alla fall inte en stabil elmarknad. Tidvis är elpriset negativt, vilket innebär att producenterna tvingas betala för att leverera ut ström. Speciellt när det blåser mycket. Är det vindstilla tvingas vi importera kolkraft från Polen eller Tyskland. För inte heller den tyska vindkraften levererar när det är vindstilla. Men vindkraftpro…

Läs mer!

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det … Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism