S:t Görans och Nya Karolinska - lyckad och misslyckad upphandling

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 19 september, 2017
Bild: 2017-09/1505830806_dsc00330.jpg

Det slår mig att ett av de områden där offentlig sektors misslyckanden ter sig som mest påtagliga handlar om investeringar. Inte sällan handlar det om att man försätter sig i ett bilateralt förhållande med en privat aktör - där den privata aktören med tiden får en allt starkare ställning. Avregleringen av elmarknaden ledde till att det etablerades lokala monopol på marknaden för elnät. Bygget av Nya Karolinska ledde till att landstinget gav bort allt sitt förhandlingsutrymme till ett privat konsortium och därför tvingas köpa dyra dörrar. Bygget av tunneln genom Hallandsås blev ett haveri därför att beställaren inte förstod hur riskabelt det kan vara att bygga tunnel i en rullstensås.

Hur kan man undvika denna typ av investeringar - där beställarens bristande kompetens i kombination med upphandlingsreglerna leder till att den offentliga aktören sitter med Svarte Petter? Vänsterns svar skulle vara att undvika privata leverantörer. Genom att bedriva verksamheten i förvaltningsform uppnår beställaren den kontroll som man avhänder sig vid en upphandling.

Det finns dock en svaghet med det synsättet. Att bygga sjukhus, borra tunnlar eller driva elnät i förvaltningsform är inte heller det en optimal lösning. Sannolikt blir effektivitetsförlusterna - om man driver den tanken till sin spets - betydligt större än det man förlorar på misslyckade upphandlingar. Det finns ett skäl till att offentliga aktörer försöker undvika att göra allt i egen regi.

Jag tror att lösningen är en helt annan - nämligen att man privatiserar upphandlingen. Antag att landstinget från början hade fastställt att man betalar 50 000 kronor per producerat DRG-poäng (ett mått på vad som utförs på ett sjukhus) - hur skulle de privata aktörerna i så fall ha agerat? Dom skulle i alla fall inte ha börjat med att ordna en arkitekttävling för att utse det snyggaste sjukhuset, för att därefter fundera över vem som kan bygga det, för att därefter fundera över vad som ska göras på sjukhuset, för att därefter anta anbudet från den enda aktör som var villig att lägga ett anbud på projektet.

I stället skulle man funderat över hur man på bästa sätt åstadkommer det som ett sjukhus rimligen ska göra - alltså att behandla patienter. Med ett pris på 50 000 kronor per DRG-poäng skulle aktörerna ha diskonterat framtida förväntade intäkter för att se om det är möjligt att motivera byggandet av ett nytt sjukhus. Landstinget hade inte behövt teckna några avtal med privata konsortier - man hade bara behövt utfästa sig att betala 50 000 kronor per producerat DRG-poäng och att räkna upp priset med lönekostnaderna.

Det är inte säkert att det hade blivit något nytt sjukhus - man kanske hade hittat lösningar som byggde på utbyggnad och ombyggnad av andra faciliteter. Problemet med att börja i fel ände är att man utesluter alla andra möjligheter för att lösa ett problem. Genom att upphandla vården i stället för byggnaden utför landstinget det som brukar kallas en "funktionsupphandling".

Detta är ett modeord som inte betyder något annat än att politikerna överlåter åt anbudsgivarna att lösa problemet. Vissa saker kan politikerna behöva besluta om, men andra saker behöver dom inte besluta om. Särskilt inte som deras beslut ofta leder till att de målar in sig i ett hörn och blir beroende av en privat aktör.

Nackdelen med att betala privata aktörer för att utföra prestationer är att de kan gå i konkurs om priset blir för lågt. I skolvärlden är John Bauer-koncernens konkurs ett exempel. Men frågan är om det inte är bättre för alla parter att ekonomiska problem löses den vägen? Trots allt det som skrivits om skolkonkursen sköttes den under ordnade former och utan att några barn blev utan undervisning.

Jämför det med att beställaren försätter sig i en utpressningssituation där utföraren kan skicka räkningar utan att beställaren kan protestera. Visst, avtalet kan sägas upp - men bara med stor prestigeförlust och stora skadestånd som följd. Hade ansvaret i stället legat på utföraren skulle resultaten i värsta fall blivit en konkurs och en del praktiska problem. Däremot hade man inte tvingats skicka in miljard efter miljard i en verksamhet som blöder.

Kalla det gärna funktionsupphandling. Jag föredrar att använda termen "kundval". Avtalet handlar om att vårdgivaren åtar sig att behandla de patienter som remitteras till vårdinrättningen för en summa som fastställts på förhand. Det är så avtalet med privata S:t Göran fungerar - med skillnaden att detta sjukhus inte ansvarar för fastigheten. Skulle S:t Görans sjukhus höja priset det minsta över de landstingsägda sjukhusens nivå skulle man tvingas lägga ner, eftersom politikerna då skulle välja att driva sjukhuset i egen regi.

Det är så man använder konkurrens för att driva ner kostnaderna och skapa en effektiv vård. Man gör inte som man gjort med Nya Karolinska. Vems fel det är torde numera vara sekundärt - processen började 2003 och redan i det initiala skedet valde man en väg som inte kunde leda till något annat än katastrof.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism