Rektor Jihad och åsiktskorridoren

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En känd skoldebattör och rektor tvingas nu lämna merparten av sina uppdrag för att hen uttalat sig nedsättande om homosexuella och svarta. Åsikterna som hen gett uttryck för i sociala medier låg långt från det vi kallar åsiktskorridoren. En tilltänkt domare i USA får samtidigt bannor för att hen använt uttrycket "sexuella preferenser". Skälet är att uttrycket ger en antydan om att en person med en viss preferens skulle kunna ändra sin preferens. Och att ens antyda att detta skulle vara möjligt är politiskt inkorrekt - alltså utanför åsiktskorridoren. Samtidigt tar Finlands statsminister på sig en kavaj - utan skjorta. Detta anses opassande och icke statsmannamässigt. En socialdemokratisk arbetsgrupp vill att det ska bli obligatoriskt att ha barn på dagis från två års ålder. Varför? Tja, kanske för att de ska få ta del av våra gemensamma värderingar så tidigt att risken för sociala avvikelser minimeras.

För om skoldebattören i första meningen hade gått på dagis i unga år hade hen troligen aldrig fått tillfälle att avvika från den svenska åsiktskorridoren. Och en statsminister hade inte frestats att klä sig på ett sätt som inte anstår en statshen. Och redan vid tidig ålder hade barnen fått veta att preferenser inte kan förändras - och att man absolut inte ska antyda att så kan vara fallet. Om nu treåringarna på det socialdemokratiska obligatoriska dagiset vet vad ordet preferens betyder.

Pinsamheter - som i grunden beror på att vi inte från tidig ålder får veta var åsiktskorridoren ligger - skulle kunna undvikas helt med en renodlat kollektiv barnuppfostran. Sverige är bra på att uppfostra barn, redan på 1970-talet hade vi barnprogrammet Vilse i pannkakan som lärde de små att kapitalister är onda. Ett auktoritärt sätt att lära barnen ifrågasätta makten. Om de nu inte ifrågasatte något som de inte förväntades ifrågasätta - som värdet av fred på jorden. Då blev det omskolningsläger.

I dagens Facebookflöde har det med anledning av dagens stora händelser (se ovan) flugit förbi exempel på att det var bättre förr. Ingen ifrågasatte att krigshjälten Gustav Mannerheim red naken på en häst. Det finns foto på detta, men jag vill varna känsliga läsare för att googla. Någon nämnde att det på Irland fanns en tradition att den nyvalde hövdingen hade sex offentligt med en ko. Detta finns lyckligtvis inte avbildat, då det var någon gång på 800-talet.

Är detta bevis för att åsiktkorridoren - vad man får göra och säga i det offentliga - smalnat med tiden? Nej - jag tror inte det. Däremot är det ett bevis för att människan är ett flockdjur och att våra normer för vad som är rätt och fel varierar över tid. Normerna varierar så mycket att det som varit påbjudet 1990 mycket väl kan vara tabu 2020.

Åsiktskorridoren är inte en rak korridor, det är en slingrande tunnel genom tid och rum. Många vill vara både utanför och inne i tunneln. Ett annat exempel är en före detta boxare som började med att skämta om me-too-rörelsen. Inte bra - men det hade kanske passerat om hen inte några år senare gjorde något ännu värre.

Nu är hen inte bara utanför åsiktskorridoren, utan även utan försörjning - eftersom man måste tänka, tala och handla rätt för att någon ska vilja köpa ens produkter. Utanförskapet är alltid nära, om man inte från barnsben fått veta vad som är rätt och fel - och det är förstås där den obligatoriska uppfostran från två års ålder som jag nämnde ovan kommer in. 

Det är lockande att officiellt befinna sig mitt i åsiktskorridoren, men att i verkligheten stå långt från densamma. Att bejaka fina svenska värderingar samtidigt som man anonymt på nätforum hatar bögar, kvinnor och invandrare. Frestelsen blir antagligen större ju smalare korridoren är. Inne och ute samtidigt, dålig och bra moral på samma gång, feminist och sexköpare, fredsmäklare och vapenhandlare.

I takt med att åsiktskorridoren smalnar kommer vi därför att behöva ett system för skuldsanering. Man går till det lokala socialkontoret och bekänner sina synder för handläggaren. Sedan går man därifrån - ren och fri. Vi är alla syndare, men kan på den yttersta dagen bli förlåtna och åter få sitta vid Kristian Luuks och Fredrik Lindströms högra sida.