Sverige - landet som tillämpar lean

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 10 augusti, 2017
Bild: 2017-08/transfereringar.jpg

Försäkringskassan har jämfört transfereringssystem i olika länder och vi ser - kanske till mångas förvåning - att Sverige inte längre har särskilt stora utgifter i förhållande till BNP. I topp ligger Italien, Frankrike och Grekland. I botten ligger Litauen, Lettland och Rumänien. Sverige placerar sig i mitten, trots ett relativt generöst pensionssystem.

Hur kan detta förklaras? För inte kan man väl generellt säga att de tre länder som ligger i topp har en mer generös välfärd än Sverige?

Jag tror att vi ser en effekt av den svenska förvaltningstraditionen. Staten har - till skillnad från i många andra länder - lyckats bibehålla kontrollen över hela transfereringssystemet och därmed successivt kunnat genomföra paretoeffektiva förbättringar av de olika delarna.

Många länder har vattentäta skott mellan systemets olika delar och lider av politiska blockeringar som omöjliggör paretosanktionerade förbättringar som ökar arbetsutbudet och sänker kostnaderna. Normalt finns dessa blockeringar även i vårt land. Men då och då uppstår i Sverige politiska "fönster" där reformer blir möjliga. Ett sådant tillfälle var Den underbara natten när Folkpartiet och Socialdemokraterna enades om en stor skattereform. Ett annat fönster öppnades när Björn Wolrath annonserade att Skandia skulle sluta köpa svenska statsobligationer - något som tvingade fram reformer. Det tredje fönstret öppnades när Alliansen fick egen majoritet år 2006.

Under dessa korta perioder av maktfullkomlighet öppnas möjligheten att knyta ihop de lösa trådar som i många andra länder småningom blir till stora garnnystan.

För att dessa fönster ska kunna utnyttjas tror jag också det behövs en elit av ekonomer - förblindade av sin iver att pressa ut så mycket som möjligt ur systemet. Man kan likna det vid att ett helt land under korta perioder sköts som ett företag som anammat leanfilosofin. De flesta andra länder saknar dessa fönster och glider med tiden allt längre ifrån den statliga förvaltningens paretooptimum.

Det finns ganska mycket forskning om hur maktdelning kan förhindra politiska beslut som gynnar särintressen och strör grus i samhällsmaskineriet. Betydligt mindre forskning har ägnats frågan om maktdelning också kan vara ett hinder för förändringar som gör att samhällsmaskineriet fungerar bättre.

Personligen tror jag att det finns mycket kvar att göra för att få den svenska modellen att fungera bättre. Men samtidigt - när vi ser vad som har hänt i länder som inte har en statsfinansiell leanfilosofi - får vi konstatera att det har gått väldigt bra. Med en statsskuld på 30 procent, budget i balans, ett hållbart pensionssystem och socialförsäkringssystem som någorlunda håller ihop är Sverige ett unikt land. Vi borde ta reda på varför.

comments powered by Disqus

Kan etableringslån vara en lösning?

Den hälsosamme ekonomisten
Har funderat en del på hur man skulle kunna skapa bättre incitament att arbeta för personer som kommer till Sverige . Ett grundläggande problem, som jag ser det, är att kommunernas ekonomiska … Läs mer!

Framtidens tandvård för barn och unga

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Precis tillbaka från presentationen av rapporten Framtidens tandvård för barn och unga . Privattandläkarna har anlitat mig för att göra en analys av landstingens ersättningssystem inom barn- och … Läs mer!
I dag publicerades ny statistik om brottsligheten bland första och andra generationens invandrare . Inte i Sverige , förstås, här kommer den senaste undersökningen från 2005 och Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som utförde undersökningen, hävdar envetet att ingenting har förändras på det här området - därför är det helt ointressant att upprepa … Läs mer!
Läser att polisens nya giv är att inleda brottsförebyggande samtal med brottslingarna . Det låter som en utmärkt idé och är faktiskt något som prövats tidigare med gott resultat - om än i filmens värld. Men varför skulle det inte kunna fungera i verkligheten? Ett exempel är när polisen Harry Callahan konfronterar en brottsling som … Läs mer!

När ska offentlig sektor Uberiseras?

Den hälsosamme ekonomisten
Booking.com har funnits en längre tid. På en central position vid varje hotell eller boende finns en indikator som visar vilket betyg andra gäster har gett boendet. Detta är den kanske viktigaste variabeln på vilken kunderna baserar sitt beslut, därför är det också den mest centrala. Man kan givetvis alltid diskutera om de deltagande enheterna … Läs mer!

Tre års uppsägningstid på EU-medlemskapet

Den hälsosamme ekonomisten
Mycket diskussion om Storbritanniens enorma kostnader för att lämna EU. Det ser ut som om man måste betala 45 miljarder euro för att lämna unionen. Bara det är en förnedring - landet är ju inte ens med i euron. Å andra sidan slipper Storbritannien betala medlemsavgiften på 15 miljarder euro varje år. Man kan likna det vid bindningstiden på … Läs mer!
En av de mindre uppmärksammade aspekterna av RUT - avdraget för hushållsnära tjänster - är att 5 000 av de 10 000 kvinnliga företagare som använder RUT är födda utomlands . Detta är intressant, då sysselsättningsgraden för kvinnor födda utomlands i övrigt är låg. Var tredje anställd inom RUT-företag är dessutom också född utomlands, så det finns … Läs mer!

Flir behöver fler programmerare

Den hälsosamme ekonomisten
Var tidigare i dag på Flir för att tillsammans med min chef presentera Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Eftersom Flir i regel inte säljer direkt till konsumenter är företaget kanske inte så känt som det skulle kunna vara. Ni som följer den här bloggen har måhända sett Flir-bilder, eftersom jag har en mobiltelefon (kanske den enda modellen) … Läs mer!

Paketpelaren löser uthämtningskaoset

Den hälsosamme ekonomisten
På sätt och vis märkligt att vi gått över till e-handel utan att ha en förberedd infrastruktur för e-handel. Köpte i dag fyra svarta skjortor på Zalando . Första gången jag köper skjortor på nätet, men säkert inte den sista. Flaskhalsen är dock den sista biten - uthämtningen av paketet. Det skulle kunna vara så enkelt. En lucka i väggen som … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism