ekonomi

Sverige - landet som tillämpar lean

Bild: 2017-08/transfereringar.jpg

Försäkringskassan har jämfört transfereringssystem i olika länder och vi ser - kanske till mångas förvåning - att Sverige inte längre har särskilt stora utgifter i förhållande till BNP. I topp ligger Italien, Frankrike och Grekland. I botten ligger Litauen, Lettland och Rumänien. Sverige placerar sig i mitten, trots ett relativt generöst pensionssystem.

Hur kan detta förklaras? För inte kan man väl generellt säga att de tre länder som ligger i topp har en mer generös välfärd än Sverige?

Jag tror att vi ser en effekt av den svenska förvaltningstraditionen. Staten har - till skillnad från i många andra länder - lyckats bibehålla kontrollen över hela transfereringssystemet och därmed successivt kunnat genomföra paretoeffektiva förbättringar av de olika delarna.

Många länder har vattentäta skott mellan systemets olika delar och lider av politiska blockeringar som omöjliggör paretosanktionerade förbättringar som ökar arbetsutbudet och sänker kostnaderna. Normalt finns dessa blockeringar även i vårt land. Men då och då uppstår i Sverige politiska "fönster" där reformer blir möjliga. Ett sådant tillfälle var Den underbara natten när Folkpartiet och Socialdemokraterna enades om en stor skattereform. Ett annat fönster öppnades när Björn Wolrath annonserade att Skandia skulle sluta köpa svenska statsobligationer - något som tvingade fram reformer. Det tredje fönstret öppnades när Alliansen fick egen majoritet år 2006.

Under dessa korta perioder av maktfullkomlighet öppnas möjligheten att knyta ihop de lösa trådar som i många andra länder småningom blir till stora garnnystan.

För att dessa fönster ska kunna utnyttjas tror jag också det behövs en elit av ekonomer - förblindade av sin iver att pressa ut så mycket som möjligt ur systemet. Man kan likna det vid att ett helt land under korta perioder sköts som ett företag som anammat leanfilosofin. De flesta andra länder saknar dessa fönster och glider med tiden allt längre ifrån den statliga förvaltningens paretooptimum.

Det finns ganska mycket forskning om hur maktdelning kan förhindra politiska beslut som gynnar särintressen och strör grus i samhällsmaskineriet. Betydligt mindre forskning har ägnats frågan om maktdelning också kan vara ett hinder för förändringar som gör att samhällsmaskineriet fungerar bättre.

Personligen tror jag att det finns mycket kvar att göra för att få den svenska modellen att fungera bättre. Men samtidigt - när vi ser vad som har hänt i länder som inte har en statsfinansiell leanfilosofi - får vi konstatera att det har gått väldigt bra. Med en statsskuld på 30 procent, budget i balans, ett hållbart pensionssystem och socialförsäkringssystem som någorlunda håller ihop är Sverige ett unikt land. Vi borde ta reda på varför.

comments powered by Disqus


submit to reddit

« Nobody does it better than Löfven - Berit Högman anser att Storbritannien startade Falklandskrisen »