Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 16 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19, desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiologer vidhåller uppfattningen att dödligheten för Covid-19 är 0,1 procent - trots evidens för motsatsen.

Redan händelserna på kryssningsfartyget Diamond Princess räcker för att konstatera att dödligheten i normalfallet ligger mellan 0,5 och 2,0 procent - lite beroende på populationens sammansättning.

Vi rekapitulerar vad som hände i början av februari, när 712 passagerare smittades av Covid-19. För det första pågick förloppet några veckor och under tiden testades passagerarna för aktiv virusinfektion med PCR-test. Det är en känslig metod och man bör ha hittat de flesta smittade passagerarna, då testet normalt ger positivt utslag under 14 dagar och kan ge positivt utslag under så lång tid som 28 dagar.

Totalt fanns det knappt 3000 passagerare på fartyget. Att alla inte smittades är inget konstigt, då passagerarna låstes in i sina hytter när man upptäckte att många blivit smittade. Slutligen dog 14 passagerare.

En invändning har varit att urvalet inte är slumpmässigt - populationen var äldre än genomsnittet i de flesta länder. Och det är sant. Men det är enkelt att räkna om dödligheten till en annan population i och med att man vet passagerarnas ålder.

Det man emellertid också bör ta hänsyn till är att det inte finns särskilt många högriskgrupper på fartyget. Om man kvalificerar sig för särskilt boende eller hemtjänst är sannolikheten låg att man åker på en fjorton dagars kryssning. Inte så att populationen består av extremt hälsosamma individer heller, men frånvaron av multisjuka trycker sannolikt ner dödligheten mer än vad den höga medelåldern (55 år) ökar densamma. I flera nordiska länder står hemtjänsttagare och boende på särskilda boenden för 50-60% av antalet döda. Denna population saknas i stort sett helt på ett kryssningsfartyg.

I Sverige har somliga framfört uppfattningen att dödligheten ligger på 0,05 - 0,1 procent och att nästan alla kommer att smittas. Om 60 procent smittas skulle antalet döda då uppgå till 3000 till 6000 personer, alltså ungefär så många som dött så här långt. Så - hur går det ihop med det kontrollerade experimentet Diamond Princess?

Låt oss anta att dödligheten verkligen är 0,1 procent och att slumpen gjorde att 14 personer dog på Diamond Princess. Då har en händelse med en promilles sannolikhet inträffat 14 gånger. För att se hur sannolikt detta är kan vi först beräkna sannolikheten ingen dör.

Den är enligt binomialfördelningen: 712!/(0!(712-0)!)*(0,001**0)*(0,999**712), alltså 49 procent. Sannolikheten för att exakt en person avlider är 35 procent, vilket också är ett ganska sannolikt utfall. Sedan kan man summera alla dessa sannolikheter och man ser då att redan vid 5 döda är den betingade sannolikheten så låg att händelsen inte rimligen kan ha inträffat - om vi nu utgår från att dödligheten i Covid-19 är en promille. Vid fjorton döda är sannolikheten för att vi skulle observera händelsen Diamond Princess så låg att vi i vardagliga termer inte längre talar om sannolikheter. Det rör sig om en chans på många många miljarder, hur många vet jag inte då vanliga räkneverktyg inte klarar av att hantera så små tal. Vi kan till och med utesluta att dödligheten är mindre en procent, då sannolikheten för detta bara är sju promille.

Den mest sannolika dödligheten för en population som liknar Diamond Princess är maximum-likelihoodskattningen - 2,0 procent. Men givetvis kan sammansättningen i populationen variera på ett sätt som gör att punkskattningen överskattar eller underskattar det sanna värdet något. Detta är dock finlir - inte ens den stora skillnaden i andelen personer som är 80+ i olika länder förmår att förändra den förväntade sannolikheten med mer än 100 procent - om man exempelvis jämför Indien med Japan. Detta kan tyckas ointuitivt, men beror på att populationen över 80 år utgör en relativt liten del av befolkningen, vilket gör att den höga dödligheten där inte drar upp snittet så mycket som man skulle kunna tro.

Detta om Diamond Princess. Efter denna olycksaliga kryssning har liknande händelser inträffat många gånger. Vi har haft körer där en individ smittat ner 70-80 procent av resten av deltagarna. Vi har haft båtar och vi har haft regioner där dödligheten uppgått till flera promille av hela befolkningen. Dessa händelser är var för sig starka indicier för att dödligheten ligger runt en procent. Vi har däremot - mig veterligen - inte observerat en händelse där ett större antal personer i någorlunda befolkningsrepresentativa åldrar smittats och där dödligheten avviker avsevärt från den på Diamond Princess.

Det finns dock exempel där grupper av vårdpersonal eller barn smittats och ingen avlidit. Men då dödligheten i denna grupp ofta ligger under två promille krävs det ganska många dödsfall för att man ska dra slutsatsen att dödligheten i subgruppen är låg. Om 1000 stycken 40-åringar smittas bör exempelvis i genomsnitt två avlida.

Det bör noteras att Sverige har en betydligt mindre andel döda bland personer under 50 år än exempelvis New York. Andelen ligger på ungefär en procent i Sverige, medan andelen är fyra procent i NYC. Det kan ha att göra med det allmänna hälsotillståndet, men kan också bero på att fler unga smittats i NYC. Det är dock en intressant skillnad att notera - möjligen går den att klarlägga med hjälp av antikroppstester.

Summan av dessa observationer ger dock vid handen att dödligheten för en normalpopulation, typ Sverige, ligger mellan 0,5 och 4,0 procent. Det lägsta värdet återfinns nog i exempelvis Sverige med relativt friska medborgare, medan jag tror att delar av USA ligger nära det övre värdet. Ingenting talar däremot för värden på under 0,5 procent och framför allt inte värden så låga som 0,1 procent.

Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den …

Läs mer!

Kommunerna och tystnaden

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som jag tidigare noterat är öppenhet en viktig förutsättning för att bekämpa Covid-19 . Skälet är att smittan sprids i kluster och klustren är i sin tur ett hot mot det övriga samhället. Folkhälsomyndighetens strategi var ursprungligen att låta viruset sprida sig bland unga och friska och att skydda de äldre. Eller ... man trodde i alla fall att viruset skulle sprida sig bland de unga och friska och att man skulle kunna skydda de äldre. Men det blev inte så. Nu är det de unga och …

Läs mer!

Den nya finanspenningpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt OECD kommer de rikaste ländernas genomsnittliga skuld efter Coronakrisen att uppgå till 137 procent av BNP. Jag tror inte att skulden någonsin kommer att betalas tillbaka på traditionellt sätt. I stället lär vi hantera den som Japan gjort - som lät centralbanken trycka pengar för att betala kalaset. Erfarenheten därifrån är att det … Läs mer!

Unpoly fungerar väldigt bra ihop med Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Har i helgen arbetat med en app som bygger på ramverken Unpoly och Sinatra . Sinatra är backend och Unpoly är frontend och dom matchar varandra oerhört bra.  Ibland kan det vara svårt att avgöra vilka funktioner som ska placeras var. Men rent generellt - går det att använda Ruby i stället för Javascript så gör jag det. Ruby har … Läs mer!

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt … Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi … Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism