Räknar EU fel på koldioxideffektiviteten?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 4 October, 2019

Publicerade i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten om att en effektiv miljöpolitik bör sätta fokus på att ta ner de koldioxidutsläpp som vår konsumtion orsakar. I dag kretsar det mesta kring produktionen och varje land antas göra sitt bästa för att minska utsläppen.

Det slog mig dock att EU tycks ha mycket mer positiva siffror om Kinas och Indiens koldioxideffektivitet, alltså hur mycket varor eller tjänster som de kan producera givet att de släpper ut ett kilogram koldioxid. Detta nyckeltal har stor betydelse, för det säger något om hur koldioxidutsläppen förändras om man väljer att producera en bil i Indien i stället för i Sverige.

En komplikation här är givetvis att länderna har olika sammansättning av produktionen. Ett land som har mycket tillverkningsindustri kan till exempel förväntas släppa ut mer koldioxid än ett land som i huvudsak producerar tjänster. Ändå ger koldioxideffektiviteten en indikation om hur mycket värde man kan producera.

En annan aspekt är att ett land som lägger höga koldioxidskatter på sin produktion riskerar att driva produktionen till länder där koldioxidskatterna och miljökraven är lägre. Antag att det kostar 80 000 kronor att tillverka en bil i Sverige. Tillverkningen antas ge upphov till koldioxidutsläpp på 800 kilogram. Men eftersom vi vill rädda miljön lägger vi en hög koldioxidskatt på vår produktion, säg 16 000 kronor per bil eller 20 kronor per kilogram koldioxid. Det gör att produktionskostnaden nu uppgår till 96 000 kronor.

Vi antar att detta gör att biltillverkaren flyttar produktionen till Indien. För enkelhetens skull antar vi också att det kostar lika mycket att producera bilen i Indien, det finns säkert fördelar och nackdelar med att göra det. Indien tar dock inte ut någon koldioxidskatt. Det innebär att biltillverkaren sparar 16 000 kronor.

Det intressanta är det som nu händer med de globala koldioxidutsläppen. Statistiskt vet vi att Sverige har en koldioxideffektivitet på 0,1 kilogram CO2 per US-dollar. Låt oss anta att detta generella tal även gäller för bilproduktion. Tillverkningen av en bil för 80 000 kronor i Sverige skapar därför koldioxidutsläpp på 800 kilogram.

När produktionen flyttas till Indien ökar därför utsläppen. Indiens koldioxideffektivitet är i snitt 1,0 kilogram per producerad US-dollar. Om detta även gäller för bilproduktion blir effekten av att införa en koldioxidskatt i Sverige för det första att produktionen flyttar till Indien, för det andra att koldioxidutsläppen ökar från 800 kilogram till 8 000 kilogram.

Detta illustrerar att koldioxideffektivitet är ett viktigt mått. Om vi lägger en skatt på koldioxid enbart i Sverige kan effekten bli att de globala koldioxidutsläppen ökar, vilket inte är önskvärt. Därför är det intressant att EU tycks ha begått ett misstag när man räknat ut koldioxideffektiviteten för olika länder. På Kommissionens sida "EDGAR" (Emissions Database for Global Athmospheric Research) anges olika länders koldioxideffektivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per person. Det gör att Indien framstår som nästan lika koldioxideffektivt som Sverige. Men det finns inget skäl att justera för ländernas köpkraft när vi räknar ut hur mycket värde som kan produceras när man släpper ut ett kilogram koldioxid. Det enda intressanta är växelkursen, alltså att produktionen uttrycks i en och samma valutaenhet.

Jag roade mig med att korrigera siffrorna på koldioxideffektivitet genom att dividera BNP per person för de olika länderna med koldioxidutsläppen per person. Det framgår då att skillnaderna är mycket stora, men kanske inte helt oväntade. Kina och Indien släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som Sverige i förhållande till produktionens värde. Nyckeltalen antyder det man kan misstänka - att en flytt av produktion från Sverige till Kina eller Indien i värsta fall kan mångdubbla koldioxidutsläppen. Exakt vad som händer beror på vad som flyttas, men det är uppenbart att en skatt på koldioxid i Sverige eller EU mycket väl kan leda till att de globala utsläppen av koldioxid ökar.

Funderar därför på om Parisavtalet, som ställer de största kraven på länder som har hög koldioxideffektivitet, egentligen bidrar till att sänka de globala utsläppen? Det krävs mer forskning för att kartlägga detta, men det finns publicerade artiklar som antyder att globaliseringen ökar koldioxidutsläppen genom att flytta produktion till länder som har lägre koldioxideffektivitet. Om man till globaliseringen lägger en politik som ytterligare ökar incitamenten att flytta produktion till länder med lägre miljökrav skulle jag inte bli förvånad om konsekvensen blir ytterligare utsläpp.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism