Räknar EU fel på koldioxideffektiviteten?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 4 October, 2019

Publicerade i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten om att en effektiv miljöpolitik bör sätta fokus på att ta ner de koldioxidutsläpp som vår konsumtion orsakar. I dag kretsar det mesta kring produktionen och varje land antas göra sitt bästa för att minska utsläppen.

Det slog mig dock att EU tycks ha mycket mer positiva siffror om Kinas och Indiens koldioxideffektivitet, alltså hur mycket varor eller tjänster som de kan producera givet att de släpper ut ett kilogram koldioxid. Detta nyckeltal har stor betydelse, för det säger något om hur koldioxidutsläppen förändras om man väljer att producera en bil i Indien i stället för i Sverige.

En komplikation här är givetvis att länderna har olika sammansättning av produktionen. Ett land som har mycket tillverkningsindustri kan till exempel förväntas släppa ut mer koldioxid än ett land som i huvudsak producerar tjänster. Ändå ger koldioxideffektiviteten en indikation om hur mycket värde man kan producera.

En annan aspekt är att ett land som lägger höga koldioxidskatter på sin produktion riskerar att driva produktionen till länder där koldioxidskatterna och miljökraven är lägre. Antag att det kostar 80 000 kronor att tillverka en bil i Sverige. Tillverkningen antas ge upphov till koldioxidutsläpp på 800 kilogram. Men eftersom vi vill rädda miljön lägger vi en hög koldioxidskatt på vår produktion, säg 16 000 kronor per bil eller 20 kronor per kilogram koldioxid. Det gör att produktionskostnaden nu uppgår till 96 000 kronor.

Vi antar att detta gör att biltillverkaren flyttar produktionen till Indien. För enkelhetens skull antar vi också att det kostar lika mycket att producera bilen i Indien, det finns säkert fördelar och nackdelar med att göra det. Indien tar dock inte ut någon koldioxidskatt. Det innebär att biltillverkaren sparar 16 000 kronor.

Det intressanta är det som nu händer med de globala koldioxidutsläppen. Statistiskt vet vi att Sverige har en koldioxideffektivitet på 0,1 kilogram CO2 per US-dollar. Låt oss anta att detta generella tal även gäller för bilproduktion. Tillverkningen av en bil för 80 000 kronor i Sverige skapar därför koldioxidutsläpp på 800 kilogram.

När produktionen flyttas till Indien ökar därför utsläppen. Indiens koldioxideffektivitet är i snitt 1,0 kilogram per producerad US-dollar. Om detta även gäller för bilproduktion blir effekten av att införa en koldioxidskatt i Sverige för det första att produktionen flyttar till Indien, för det andra att koldioxidutsläppen ökar från 800 kilogram till 8 000 kilogram.

Detta illustrerar att koldioxideffektivitet är ett viktigt mått. Om vi lägger en skatt på koldioxid enbart i Sverige kan effekten bli att de globala koldioxidutsläppen ökar, vilket inte är önskvärt. Därför är det intressant att EU tycks ha begått ett misstag när man räknat ut koldioxideffektiviteten för olika länder. På Kommissionens sida "EDGAR" (Emissions Database for Global Athmospheric Research) anges olika länders koldioxideffektivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per person. Det gör att Indien framstår som nästan lika koldioxideffektivt som Sverige. Men det finns inget skäl att justera för ländernas köpkraft när vi räknar ut hur mycket värde som kan produceras när man släpper ut ett kilogram koldioxid. Det enda intressanta är växelkursen, alltså att produktionen uttrycks i en och samma valutaenhet.

Jag roade mig med att korrigera siffrorna på koldioxideffektivitet genom att dividera BNP per person för de olika länderna med koldioxidutsläppen per person. Det framgår då att skillnaderna är mycket stora, men kanske inte helt oväntade. Kina och Indien släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som Sverige i förhållande till produktionens värde. Nyckeltalen antyder det man kan misstänka - att en flytt av produktion från Sverige till Kina eller Indien i värsta fall kan mångdubbla koldioxidutsläppen. Exakt vad som händer beror på vad som flyttas, men det är uppenbart att en skatt på koldioxid i Sverige eller EU mycket väl kan leda till att de globala utsläppen av koldioxid ökar.

Funderar därför på om Parisavtalet, som ställer de största kraven på länder som har hög koldioxideffektivitet, egentligen bidrar till att sänka de globala utsläppen? Det krävs mer forskning för att kartlägga detta, men det finns publicerade artiklar som antyder att globaliseringen ökar koldioxidutsläppen genom att flytta produktion till länder som har lägre koldioxideffektivitet. Om man till globaliseringen lägger en politik som ytterligare ökar incitamenten att flytta produktion till länder med lägre miljökrav skulle jag inte bli förvånad om konsekvensen blir ytterligare utsläpp.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism