Räknar EU fel på koldioxideffektiviteten?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 4 October, 2019

Publicerade i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten om att en effektiv miljöpolitik bör sätta fokus på att ta ner de koldioxidutsläpp som vår konsumtion orsakar. I dag kretsar det mesta kring produktionen och varje land antas göra sitt bästa för att minska utsläppen.

Det slog mig dock att EU tycks ha mycket mer positiva siffror om Kinas och Indiens koldioxideffektivitet, alltså hur mycket varor eller tjänster som de kan producera givet att de släpper ut ett kilogram koldioxid. Detta nyckeltal har stor betydelse, för det säger något om hur koldioxidutsläppen förändras om man väljer att producera en bil i Indien i stället för i Sverige.

En komplikation här är givetvis att länderna har olika sammansättning av produktionen. Ett land som har mycket tillverkningsindustri kan till exempel förväntas släppa ut mer koldioxid än ett land som i huvudsak producerar tjänster. Ändå ger koldioxideffektiviteten en indikation om hur mycket värde man kan producera.

En annan aspekt är att ett land som lägger höga koldioxidskatter på sin produktion riskerar att driva produktionen till länder där koldioxidskatterna och miljökraven är lägre. Antag att det kostar 80 000 kronor att tillverka en bil i Sverige. Tillverkningen antas ge upphov till koldioxidutsläpp på 800 kilogram. Men eftersom vi vill rädda miljön lägger vi en hög koldioxidskatt på vår produktion, säg 16 000 kronor per bil eller 20 kronor per kilogram koldioxid. Det gör att produktionskostnaden nu uppgår till 96 000 kronor.

Vi antar att detta gör att biltillverkaren flyttar produktionen till Indien. För enkelhetens skull antar vi också att det kostar lika mycket att producera bilen i Indien, det finns säkert fördelar och nackdelar med att göra det. Indien tar dock inte ut någon koldioxidskatt. Det innebär att biltillverkaren sparar 16 000 kronor.

Det intressanta är det som nu händer med de globala koldioxidutsläppen. Statistiskt vet vi att Sverige har en koldioxideffektivitet på 0,1 kilogram CO2 per US-dollar. Låt oss anta att detta generella tal även gäller för bilproduktion. Tillverkningen av en bil för 80 000 kronor i Sverige skapar därför koldioxidutsläpp på 800 kilogram.

När produktionen flyttas till Indien ökar därför utsläppen. Indiens koldioxideffektivitet är i snitt 1,0 kilogram per producerad US-dollar. Om detta även gäller för bilproduktion blir effekten av att införa en koldioxidskatt i Sverige för det första att produktionen flyttar till Indien, för det andra att koldioxidutsläppen ökar från 800 kilogram till 8 000 kilogram.

Detta illustrerar att koldioxideffektivitet är ett viktigt mått. Om vi lägger en skatt på koldioxid enbart i Sverige kan effekten bli att de globala koldioxidutsläppen ökar, vilket inte är önskvärt. Därför är det intressant att EU tycks ha begått ett misstag när man räknat ut koldioxideffektiviteten för olika länder. På Kommissionens sida "EDGAR" (Emissions Database for Global Athmospheric Research) anges olika länders koldioxideffektivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per person. Det gör att Indien framstår som nästan lika koldioxideffektivt som Sverige. Men det finns inget skäl att justera för ländernas köpkraft när vi räknar ut hur mycket värde som kan produceras när man släpper ut ett kilogram koldioxid. Det enda intressanta är växelkursen, alltså att produktionen uttrycks i en och samma valutaenhet.

Jag roade mig med att korrigera siffrorna på koldioxideffektivitet genom att dividera BNP per person för de olika länderna med koldioxidutsläppen per person. Det framgår då att skillnaderna är mycket stora, men kanske inte helt oväntade. Kina och Indien släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som Sverige i förhållande till produktionens värde. Nyckeltalen antyder det man kan misstänka - att en flytt av produktion från Sverige till Kina eller Indien i värsta fall kan mångdubbla koldioxidutsläppen. Exakt vad som händer beror på vad som flyttas, men det är uppenbart att en skatt på koldioxid i Sverige eller EU mycket väl kan leda till att de globala utsläppen av koldioxid ökar.

Funderar därför på om Parisavtalet, som ställer de största kraven på länder som har hög koldioxideffektivitet, egentligen bidrar till att sänka de globala utsläppen? Det krävs mer forskning för att kartlägga detta, men det finns publicerade artiklar som antyder att globaliseringen ökar koldioxidutsläppen genom att flytta produktion till länder som har lägre koldioxideffektivitet. Om man till globaliseringen lägger en politik som ytterligare ökar incitamenten att flytta produktion till länder med lägre miljökrav skulle jag inte bli förvånad om konsekvensen blir ytterligare utsläpp.

Google startar söktjänst för data

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google startar nu en söktjänst för data. Jag har inte en aning om vad man kan hitta där, men det är nog en hel del. Det första som borde läggas ut är definitionen av svenska postnummerområden. Som jag skrivit tidigare har det riskkapitalägda företaget Postnummerservice monopol på att leverera informationen om postnummer, vilket är helt absurt. Naturligtvis bör Postnord se till att denna viktiga infrastruktur finns tillgänglig gratis - kostnaden kan rimligen inte vara större än intäkterna …

Läs mer!

Nästa person till hackning

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Omdömeslösheten hos Saudiarabiens ledare Mohammad bin Salman tycks betydande. Först köpte han spionprogramvara från det israeliska företaget NSO Group . Denna använde han för att - personligen - infektera mobiltelefonen för Jeff Bezos - företaget Amazons ägare. Man kan dock notera att Bezos kom billigt undan - det var bara telefonen som blev hackad. För journalisten Jamal Khashoggi gick det inte lika bra - han blev själv hackad i småbitar på Saudiarabiens ambassad i Istanbul . …

Läs mer!

Så kommer dagens arbetsplatser att försvinna

Den hälsosamme ekonomisten

När jag fick syn på Microsofts nya arbetsverktyg för att analysera hur medarbetarnas arbetstid används insåg jag plötsligt hur det kommer att gå till när dagens arbetsplatser försvinner. Nej, jag pratar då inte om arbeten som hemtjänstpersonal, bussförare eller montörer - utan om de fria administrativa arbetena. Min spaning är att det inte … Läs mer!

LO:s kampanjfilmer blir allt märkligare

Den hälsosamme ekonomisten

Såg LO:s senaste reklamfilm på Twitter och får konstatera att det är något av det mer märkliga jag sett. Mörka moln och referenser till politiker som dagens unga antagligen inte känner igen. Vad vill man säga? Om det började så här, hur ska det då sluta? Det är dags att ta tillbaka jämlikheten. pic.twitter.com/vyumntztmT — LO … Läs mer!

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag … Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska … Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism