Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 12 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19. Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspårning eller slumpmässiga tester. Har valt att kalla strategin för "postnummerstrategin", eftersom den bygger på att man enbart använder statistik om vilka postnummer som olika individer är folkbokförda på.

Det finns 17000 postnummer i Sverige. När en person registreras som smittad av Covid-19 kommer med nödvändighet även det postnummer som personen är folkbokförd på att registreras.

Och det är här allt börjar. Att beräkna sannolikheten för att en individ som är folkbokförd på postnummer X smittar en person som är folkbokförd på postnummer Y kan tyckas som en omöjlig uppgift. Men för en dator är det förhållandevis enkelt att räkna ut denna sannolikhet, på grundval av annan information som är relaterad till respektive postnummer.

Postnummerstrategin handlar om att beräkna sannolikheten för att postnummer smittar varandra, inte för att människor gör det. Därför kränker inte datainsamlingen individers personliga integritet. Man kan diskutera om datainsamlingen kränker bostadsområdenas personliga integritet, men det är en annan fråga.

Beräknar man sannolikheten för att en person som bort i postnummerområde X smittar en person som bor i postnummerområde Y får man en matris med 290 miljoner olika sannolikheter. Matrisen har även en egensannolikhet - diagonalen - som visar sannolikheten för att en individ som exempelvis bor på postnummer 11758 smittar en person som bor inom samma postnummerområde.

En algoritm för att skapa underlag för individuella beslut skulle bygga på denna matris. Varje gång en individ registreras som smittad av Covid-19 används matrisen för att beräkna sannolikheten för att denna individ ska smitta personer i vart och ett av de övriga 17000 postnumren. För vart och ett av dessa postnummer är sannolikheten givetvis oerhört låg. Om R ligger på 2,0 är sannolikheten i snitt 2,0/10000000=0,0002 promille. Men om antalet smittade är 100000 kommer sannolikheten att bli smittad uppgå till 2 procent.

Poängen med matrisen är att beräkna sannolikheten för att en enskild individ blir smittad, givet att hen bor i postnummerområde X. Summan av sannolikheterna för att någon av de 100000 smittade personerna smittar just mig är beroende av i vilka postnummerområden som de smittade bor. Om alla smittade bor i Stockholm och jag själv bor i Gällivare, exempelvis postnummer 98201, är sannolikheten betydligt mindre än om jag bor på Vingårdsgatan i Stockholm, alltså postnummer 11758.

Information om vilka personer som är smittade är känslig och kan givetvis inte offentliggöras. Informationen om hur många som är smittade i ett visst postnummer är däremot inte speciellt känslig och skulle kunna göras allmänt tillgänglig. I samma ögonblick som en person konstateras smittad skulle databasen kunna uppdateras. Denna information finns redan i dag i patientjournaler och behöver bara bearbetas centralt, för att därefter aggregeras och publiceras på postnummernivå.

Med hjälp av statistiken om andelen smittade på postnummernivå kan den betingade sannolikheten för att bli smittad också beräknas på postnummernivå. Varje individ får då i realtid ett underlag för att fatta beslut om åtgärder för att undvika smitta. Ska jag avstå från att gå på restaurang, ska jag undvika att gå till jobbet eller bör jag till och med låsa in mig i lägenheten?

I dag fattas sådana beslut på grundval av mycket oprecis information - rena gissningar. Med realtidsdata skulle besluten baseras på verkliga risker som antagligen ligger väldigt nära de faktiska riskerna.

Men människor som får veta att de är smittade kommer ju att isolera sig, vilken är då poängen med att undvika postnummer där många är smittade? Problemet med det resonemanget är att smittspårning, bland annat modellen med smittspårningsappar, förutsätter att individer isolerar sig - vilket kan ske eller inte. Vi kan inte garantera att individerna verkligen isolerar sig och de kan redan ha hunnit smitta ner ett antal andra - vanligen boende inom samma eller näraliggande postnummer.

Med en klustersmitta som Covid-19 ger postnummermetoden oss en framförhållning som det är svårt att uppnå med andra metoder. Även en app som spårar i realtid kommer att ligga efter, då smittan registreras först efter test. Med postnummermetoden spårar vi sannolika smittbärare i realtid och till och med i framtiden. Smittspårningen är bakåtblickande, postnummermetoden är prediktiv och ser framåt.

Ska inte gå in på vilken metod som är lämpligast för att beräkna sannolikhetsmatrisen, men det förefaller vara en hyfsat enkel tillämpning av maskininlärning. Det går antingen att använda verkliga data om vem som smittat vem eller låta programmet lära sig smittvägarna självt - baserat på indirekt information.

Det första steget för att pröva om postnummermetoden fungerar i verkligheten vore att simulera smittspridning baserat på verkliga data. Leker med tanken att använda det amerikanska dataset på countynivå som jag tidigare använt. Men allra bäst vore givetvis verkliga svenska data om antalet smittade på postnummernivå. Även en rudimentär sannolikhetsmatris, som bara baseras på geografiskt avstånd och befolkningstäthet, skulle innebära en stor förbättring av möjligheten att bedöma risken för smitta. 

Det enda som myndigheterna egentligen behöver tillhandahålla är ett API som i realtid redovisar hur många som registrerats som smittade varje enskilt dygn i varje postnummerområde. Med denna information som underlag kan apptillverkare lösa resten - den mest självklara applikationen är förstås en app som varnar för Covidsmitta, baserat på individens geografiska position. Men även massutskick av SMS, informationskampanjer och eventuella restriktioner kan baseras på informationen.

Jag är övertygad om att epidemin på Järvafältet mycket snabbt hade bekämpats om statistik på postnummernivå hade funnits tillgänglig när Covid-19 började spridas i landet i januari. Problemet med Covid-19 är egentligen inte att vi saknar motmedel, problemet är att fienden är osynlig. Med postnummerstrategin kan viruset synliggöras och därmed också bekämpas.

Alexanderhugget som räddar svensk sjukvård

Den hälsosamme ekonomisten

När man frågar patienter i Sverige om vad de tycker om sjukvården blir resultatet inget vidare. Ändå har Sverige rätt goda vårdresultat överlag.  Min teori är att detta beror på att svensk sjukvård är organiserad utifrån ett producentperspektiv och att patienterna har begränsad möjlighet att påverka vården - annat än genom att rösta i politiska val eller att byta landsting. Vårdvalet, säger ni då. Det fria vårdval som infördes 2009 innebär ju att man fritt kan välja vårdcentral. Vet …

Läs mer!

Blir Sverige mer eller mindre korrumperat?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Förr fick man guldklocka efter lång och trogen tjänst hos staten. Numera f år man ett litet bolag med ljusa framtidsutsikter . Expressen skriver om SMHI:s avknoppning av ett bolag som sysslar med sjöväderinformation.  "Den 24 april bildade Tom Sandberg företaget Gale Force som 1 juli köpte affärsverksamheten för 5,5 miljoner kronor. Priset sattes inte av en oberoende utvärderare, verksamheten såldes inte i konkurrens." Frågan är - har den här typen av korruption alltid …

Läs mer!

Så tar man fram intyget som krävs för resa till Norge

Den hälsosamme ekonomisten

Lite fascinerad över att inga tidningar skriver om hur man bär sig åt för att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Detta krävs ju om man som värmlänning ska resa till Norge , exempelvis. Så jag surfade in på Skatteverkets hemsida för att se om det gick att klara av att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Jag lyckades. Det var inte speciellt … Läs mer!

Bank-ID har fått konkurrens av Freja e-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Bank-ID har fått status av infrastruktur för identifiering. Faktum är att jag inte ens trodde det var möjligt att starta en konkurrerande tjänst, men läser i Techworld att det finns en konkurrent - Freja e-ID . Att det finns flera ID-tjänster är egentligen en beredskapsfråga och våra myndigheter borde därför se till att stödja åtminstone … Läs mer!

EU har blivit ett nollsummespel

Den hälsosamme ekonomisten

Politiska nivåer fyller i regel något slags funktion. Men nu när Coronapaketet och långtidsbudgeten är klar tvingas vi konstatera att det mesta av pengarna som skickas in i EU faktiskt inte gör någon nytta. Detta innebär inte att EU helt saknar existensberättigande, men att EU:s budget till större delen består av trams och inte syftar till att … Läs mer!

Är polisen det mest effektiva?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Sydsvenskan att två sociologer vill nedmontera polisen. Ska till att börja med konstatera att sådana tankar inte brukar sluta väl - kanske främst därför att de som föreslår dylika saker i regel inte har något bra förslag om vad de ska ersätta polisen med. Men vad är det i allmänhet som avhåller människor från att begå brott? Jag … Läs mer!

Antoni Fauci får frågan om barn sprider smittan till vuxna

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssna gärna på den här intervjun med Antoni Fauci . Han får frågor bland annat om huruvida personer utan symptom sprider smitta och om barn sprider smittan till vuxna. Väldigt intressant. Läs mer!

När uppstår flockimmunitet?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan som många ställer är när flockimmunitet uppstår och spridningen av Covid-19 upphör om myndigheterna inte vidtar några åtgärder alls? Det bästa sättet att ta reda på det är antagligen att studera länder som inte har förutsättningar för att stänga ner ekonomin och/eller idka social distansering på samma sätt som exempelvis de nordiska … Läs mer!

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism