Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 12 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19. Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspårning eller slumpmässiga tester. Har valt att kalla strategin för "postnummerstrategin", eftersom den bygger på att man enbart använder statistik om vilka postnummer som olika individer är folkbokförda på.

Det finns 17000 postnummer i Sverige. När en person registreras som smittad av Covid-19 kommer med nödvändighet även det postnummer som personen är folkbokförd på att registreras.

Och det är här allt börjar. Att beräkna sannolikheten för att en individ som är folkbokförd på postnummer X smittar en person som är folkbokförd på postnummer Y kan tyckas som en omöjlig uppgift. Men för en dator är det förhållandevis enkelt att räkna ut denna sannolikhet, på grundval av annan information som är relaterad till respektive postnummer.

Postnummerstrategin handlar om att beräkna sannolikheten för att postnummer smittar varandra, inte för att människor gör det. Därför kränker inte datainsamlingen individers personliga integritet. Man kan diskutera om datainsamlingen kränker bostadsområdenas personliga integritet, men det är en annan fråga.

Beräknar man sannolikheten för att en person som bort i postnummerområde X smittar en person som bor i postnummerområde Y får man en matris med 290 miljoner olika sannolikheter. Matrisen har även en egensannolikhet - diagonalen - som visar sannolikheten för att en individ som exempelvis bor på postnummer 11758 smittar en person som bor inom samma postnummerområde.

En algoritm för att skapa underlag för individuella beslut skulle bygga på denna matris. Varje gång en individ registreras som smittad av Covid-19 används matrisen för att beräkna sannolikheten för att denna individ ska smitta personer i vart och ett av de övriga 17000 postnumren. För vart och ett av dessa postnummer är sannolikheten givetvis oerhört låg. Om R ligger på 2,0 är sannolikheten i snitt 2,0/10000000=0,0002 promille. Men om antalet smittade är 100000 kommer sannolikheten att bli smittad uppgå till 2 procent.

Poängen med matrisen är att beräkna sannolikheten för att en enskild individ blir smittad, givet att hen bor i postnummerområde X. Summan av sannolikheterna för att någon av de 100000 smittade personerna smittar just mig är beroende av i vilka postnummerområden som de smittade bor. Om alla smittade bor i Stockholm och jag själv bor i Gällivare, exempelvis postnummer 98201, är sannolikheten betydligt mindre än om jag bor på Vingårdsgatan i Stockholm, alltså postnummer 11758.

Information om vilka personer som är smittade är känslig och kan givetvis inte offentliggöras. Informationen om hur många som är smittade i ett visst postnummer är däremot inte speciellt känslig och skulle kunna göras allmänt tillgänglig. I samma ögonblick som en person konstateras smittad skulle databasen kunna uppdateras. Denna information finns redan i dag i patientjournaler och behöver bara bearbetas centralt, för att därefter aggregeras och publiceras på postnummernivå.

Med hjälp av statistiken om andelen smittade på postnummernivå kan den betingade sannolikheten för att bli smittad också beräknas på postnummernivå. Varje individ får då i realtid ett underlag för att fatta beslut om åtgärder för att undvika smitta. Ska jag avstå från att gå på restaurang, ska jag undvika att gå till jobbet eller bör jag till och med låsa in mig i lägenheten?

I dag fattas sådana beslut på grundval av mycket oprecis information - rena gissningar. Med realtidsdata skulle besluten baseras på verkliga risker som antagligen ligger väldigt nära de faktiska riskerna.

Men människor som får veta att de är smittade kommer ju att isolera sig, vilken är då poängen med att undvika postnummer där många är smittade? Problemet med det resonemanget är att smittspårning, bland annat modellen med smittspårningsappar, förutsätter att individer isolerar sig - vilket kan ske eller inte. Vi kan inte garantera att individerna verkligen isolerar sig och de kan redan ha hunnit smitta ner ett antal andra - vanligen boende inom samma eller näraliggande postnummer.

Med en klustersmitta som Covid-19 ger postnummermetoden oss en framförhållning som det är svårt att uppnå med andra metoder. Även en app som spårar i realtid kommer att ligga efter, då smittan registreras först efter test. Med postnummermetoden spårar vi sannolika smittbärare i realtid och till och med i framtiden. Smittspårningen är bakåtblickande, postnummermetoden är prediktiv och ser framåt.

Ska inte gå in på vilken metod som är lämpligast för att beräkna sannolikhetsmatrisen, men det förefaller vara en hyfsat enkel tillämpning av maskininlärning. Det går antingen att använda verkliga data om vem som smittat vem eller låta programmet lära sig smittvägarna självt - baserat på indirekt information.

Det första steget för att pröva om postnummermetoden fungerar i verkligheten vore att simulera smittspridning baserat på verkliga data. Leker med tanken att använda det amerikanska dataset på countynivå som jag tidigare använt. Men allra bäst vore givetvis verkliga svenska data om antalet smittade på postnummernivå. Även en rudimentär sannolikhetsmatris, som bara baseras på geografiskt avstånd och befolkningstäthet, skulle innebära en stor förbättring av möjligheten att bedöma risken för smitta. 

Det enda som myndigheterna egentligen behöver tillhandahålla är ett API som i realtid redovisar hur många som registrerats som smittade varje enskilt dygn i varje postnummerområde. Med denna information som underlag kan apptillverkare lösa resten - den mest självklara applikationen är förstås en app som varnar för Covidsmitta, baserat på individens geografiska position. Men även massutskick av SMS, informationskampanjer och eventuella restriktioner kan baseras på informationen.

Jag är övertygad om att epidemin på Järvafältet mycket snabbt hade bekämpats om statistik på postnummernivå hade funnits tillgänglig när Covid-19 började spridas i landet i januari. Problemet med Covid-19 är egentligen inte att vi saknar motmedel, problemet är att fienden är osynlig. Med postnummerstrategin kan viruset synliggöras och därmed också bekämpas.

Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den …

Läs mer!

Kommunerna och tystnaden

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som jag tidigare noterat är öppenhet en viktig förutsättning för att bekämpa Covid-19 . Skälet är att smittan sprids i kluster och klustren är i sin tur ett hot mot det övriga samhället. Folkhälsomyndighetens strategi var ursprungligen att låta viruset sprida sig bland unga och friska och att skydda de äldre. Eller ... man trodde i alla fall att viruset skulle sprida sig bland de unga och friska och att man skulle kunna skydda de äldre. Men det blev inte så. Nu är det de unga och …

Läs mer!

Den nya finanspenningpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt OECD kommer de rikaste ländernas genomsnittliga skuld efter Coronakrisen att uppgå till 137 procent av BNP. Jag tror inte att skulden någonsin kommer att betalas tillbaka på traditionellt sätt. I stället lär vi hantera den som Japan gjort - som lät centralbanken trycka pengar för att betala kalaset. Erfarenheten därifrån är att det … Läs mer!

Unpoly fungerar väldigt bra ihop med Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Har i helgen arbetat med en app som bygger på ramverken Unpoly och Sinatra . Sinatra är backend och Unpoly är frontend och dom matchar varandra oerhört bra.  Ibland kan det vara svårt att avgöra vilka funktioner som ska placeras var. Men rent generellt - går det att använda Ruby i stället för Javascript så gör jag det. Ruby har … Läs mer!

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt … Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi … Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism