Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 12 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19. Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspårning eller slumpmässiga tester. Har valt att kalla strategin för "postnummerstrategin", eftersom den bygger på att man enbart använder statistik om vilka postnummer som olika individer är folkbokförda på.

Det finns 17000 postnummer i Sverige. När en person registreras som smittad av Covid-19 kommer med nödvändighet även det postnummer som personen är folkbokförd på att registreras.

Och det är här allt börjar. Att beräkna sannolikheten för att en individ som är folkbokförd på postnummer X smittar en person som är folkbokförd på postnummer Y kan tyckas som en omöjlig uppgift. Men för en dator är det förhållandevis enkelt att räkna ut denna sannolikhet, på grundval av annan information som är relaterad till respektive postnummer.

Postnummerstrategin handlar om att beräkna sannolikheten för att postnummer smittar varandra, inte för att människor gör det. Därför kränker inte datainsamlingen individers personliga integritet. Man kan diskutera om datainsamlingen kränker bostadsområdenas personliga integritet, men det är en annan fråga.

Beräknar man sannolikheten för att en person som bort i postnummerområde X smittar en person som bor i postnummerområde Y får man en matris med 290 miljoner olika sannolikheter. Matrisen har även en egensannolikhet - diagonalen - som visar sannolikheten för att en individ som exempelvis bor på postnummer 11758 smittar en person som bor inom samma postnummerområde.

En algoritm för att skapa underlag för individuella beslut skulle bygga på denna matris. Varje gång en individ registreras som smittad av Covid-19 används matrisen för att beräkna sannolikheten för att denna individ ska smitta personer i vart och ett av de övriga 17000 postnumren. För vart och ett av dessa postnummer är sannolikheten givetvis oerhört låg. Om R ligger på 2,0 är sannolikheten i snitt 2,0/10000000=0,0002 promille. Men om antalet smittade är 100000 kommer sannolikheten att bli smittad uppgå till 2 procent.

Poängen med matrisen är att beräkna sannolikheten för att en enskild individ blir smittad, givet att hen bor i postnummerområde X. Summan av sannolikheterna för att någon av de 100000 smittade personerna smittar just mig är beroende av i vilka postnummerområden som de smittade bor. Om alla smittade bor i Stockholm och jag själv bor i Gällivare, exempelvis postnummer 98201, är sannolikheten betydligt mindre än om jag bor på Vingårdsgatan i Stockholm, alltså postnummer 11758.

Information om vilka personer som är smittade är känslig och kan givetvis inte offentliggöras. Informationen om hur många som är smittade i ett visst postnummer är däremot inte speciellt känslig och skulle kunna göras allmänt tillgänglig. I samma ögonblick som en person konstateras smittad skulle databasen kunna uppdateras. Denna information finns redan i dag i patientjournaler och behöver bara bearbetas centralt, för att därefter aggregeras och publiceras på postnummernivå.

Med hjälp av statistiken om andelen smittade på postnummernivå kan den betingade sannolikheten för att bli smittad också beräknas på postnummernivå. Varje individ får då i realtid ett underlag för att fatta beslut om åtgärder för att undvika smitta. Ska jag avstå från att gå på restaurang, ska jag undvika att gå till jobbet eller bör jag till och med låsa in mig i lägenheten?

I dag fattas sådana beslut på grundval av mycket oprecis information - rena gissningar. Med realtidsdata skulle besluten baseras på verkliga risker som antagligen ligger väldigt nära de faktiska riskerna.

Men människor som får veta att de är smittade kommer ju att isolera sig, vilken är då poängen med att undvika postnummer där många är smittade? Problemet med det resonemanget är att smittspårning, bland annat modellen med smittspårningsappar, förutsätter att individer isolerar sig - vilket kan ske eller inte. Vi kan inte garantera att individerna verkligen isolerar sig och de kan redan ha hunnit smitta ner ett antal andra - vanligen boende inom samma eller näraliggande postnummer.

Med en klustersmitta som Covid-19 ger postnummermetoden oss en framförhållning som det är svårt att uppnå med andra metoder. Även en app som spårar i realtid kommer att ligga efter, då smittan registreras först efter test. Med postnummermetoden spårar vi sannolika smittbärare i realtid och till och med i framtiden. Smittspårningen är bakåtblickande, postnummermetoden är prediktiv och ser framåt.

Ska inte gå in på vilken metod som är lämpligast för att beräkna sannolikhetsmatrisen, men det förefaller vara en hyfsat enkel tillämpning av maskininlärning. Det går antingen att använda verkliga data om vem som smittat vem eller låta programmet lära sig smittvägarna självt - baserat på indirekt information.

Det första steget för att pröva om postnummermetoden fungerar i verkligheten vore att simulera smittspridning baserat på verkliga data. Leker med tanken att använda det amerikanska dataset på countynivå som jag tidigare använt. Men allra bäst vore givetvis verkliga svenska data om antalet smittade på postnummernivå. Även en rudimentär sannolikhetsmatris, som bara baseras på geografiskt avstånd och befolkningstäthet, skulle innebära en stor förbättring av möjligheten att bedöma risken för smitta. 

Det enda som myndigheterna egentligen behöver tillhandahålla är ett API som i realtid redovisar hur många som registrerats som smittade varje enskilt dygn i varje postnummerområde. Med denna information som underlag kan apptillverkare lösa resten - den mest självklara applikationen är förstås en app som varnar för Covidsmitta, baserat på individens geografiska position. Men även massutskick av SMS, informationskampanjer och eventuella restriktioner kan baseras på informationen.

Jag är övertygad om att epidemin på Järvafältet mycket snabbt hade bekämpats om statistik på postnummernivå hade funnits tillgänglig när Covid-19 började spridas i landet i januari. Problemet med Covid-19 är egentligen inte att vi saknar motmedel, problemet är att fienden är osynlig. Med postnummerstrategin kan viruset synliggöras och därmed också bekämpas.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism