Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 12 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19. Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspårning eller slumpmässiga tester. Har valt att kalla strategin för "postnummerstrategin", eftersom den bygger på att man enbart använder statistik om vilka postnummer som olika individer är folkbokförda på.

Det finns 17000 postnummer i Sverige. När en person registreras som smittad av Covid-19 kommer med nödvändighet även det postnummer som personen är folkbokförd på att registreras.

Och det är här allt börjar. Att beräkna sannolikheten för att en individ som är folkbokförd på postnummer X smittar en person som är folkbokförd på postnummer Y kan tyckas som en omöjlig uppgift. Men för en dator är det förhållandevis enkelt att räkna ut denna sannolikhet, på grundval av annan information som är relaterad till respektive postnummer.

Postnummerstrategin handlar om att beräkna sannolikheten för att postnummer smittar varandra, inte för att människor gör det. Därför kränker inte datainsamlingen individers personliga integritet. Man kan diskutera om datainsamlingen kränker bostadsområdenas personliga integritet, men det är en annan fråga.

Beräknar man sannolikheten för att en person som bort i postnummerområde X smittar en person som bor i postnummerområde Y får man en matris med 290 miljoner olika sannolikheter. Matrisen har även en egensannolikhet - diagonalen - som visar sannolikheten för att en individ som exempelvis bor på postnummer 11758 smittar en person som bor inom samma postnummerområde.

En algoritm för att skapa underlag för individuella beslut skulle bygga på denna matris. Varje gång en individ registreras som smittad av Covid-19 används matrisen för att beräkna sannolikheten för att denna individ ska smitta personer i vart och ett av de övriga 17000 postnumren. För vart och ett av dessa postnummer är sannolikheten givetvis oerhört låg. Om R ligger på 2,0 är sannolikheten i snitt 2,0/10000000=0,0002 promille. Men om antalet smittade är 100000 kommer sannolikheten att bli smittad uppgå till 2 procent.

Poängen med matrisen är att beräkna sannolikheten för att en enskild individ blir smittad, givet att hen bor i postnummerområde X. Summan av sannolikheterna för att någon av de 100000 smittade personerna smittar just mig är beroende av i vilka postnummerområden som de smittade bor. Om alla smittade bor i Stockholm och jag själv bor i Gällivare, exempelvis postnummer 98201, är sannolikheten betydligt mindre än om jag bor på Vingårdsgatan i Stockholm, alltså postnummer 11758.

Information om vilka personer som är smittade är känslig och kan givetvis inte offentliggöras. Informationen om hur många som är smittade i ett visst postnummer är däremot inte speciellt känslig och skulle kunna göras allmänt tillgänglig. I samma ögonblick som en person konstateras smittad skulle databasen kunna uppdateras. Denna information finns redan i dag i patientjournaler och behöver bara bearbetas centralt, för att därefter aggregeras och publiceras på postnummernivå.

Med hjälp av statistiken om andelen smittade på postnummernivå kan den betingade sannolikheten för att bli smittad också beräknas på postnummernivå. Varje individ får då i realtid ett underlag för att fatta beslut om åtgärder för att undvika smitta. Ska jag avstå från att gå på restaurang, ska jag undvika att gå till jobbet eller bör jag till och med låsa in mig i lägenheten?

I dag fattas sådana beslut på grundval av mycket oprecis information - rena gissningar. Med realtidsdata skulle besluten baseras på verkliga risker som antagligen ligger väldigt nära de faktiska riskerna.

Men människor som får veta att de är smittade kommer ju att isolera sig, vilken är då poängen med att undvika postnummer där många är smittade? Problemet med det resonemanget är att smittspårning, bland annat modellen med smittspårningsappar, förutsätter att individer isolerar sig - vilket kan ske eller inte. Vi kan inte garantera att individerna verkligen isolerar sig och de kan redan ha hunnit smitta ner ett antal andra - vanligen boende inom samma eller näraliggande postnummer.

Med en klustersmitta som Covid-19 ger postnummermetoden oss en framförhållning som det är svårt att uppnå med andra metoder. Även en app som spårar i realtid kommer att ligga efter, då smittan registreras först efter test. Med postnummermetoden spårar vi sannolika smittbärare i realtid och till och med i framtiden. Smittspårningen är bakåtblickande, postnummermetoden är prediktiv och ser framåt.

Ska inte gå in på vilken metod som är lämpligast för att beräkna sannolikhetsmatrisen, men det förefaller vara en hyfsat enkel tillämpning av maskininlärning. Det går antingen att använda verkliga data om vem som smittat vem eller låta programmet lära sig smittvägarna självt - baserat på indirekt information.

Det första steget för att pröva om postnummermetoden fungerar i verkligheten vore att simulera smittspridning baserat på verkliga data. Leker med tanken att använda det amerikanska dataset på countynivå som jag tidigare använt. Men allra bäst vore givetvis verkliga svenska data om antalet smittade på postnummernivå. Även en rudimentär sannolikhetsmatris, som bara baseras på geografiskt avstånd och befolkningstäthet, skulle innebära en stor förbättring av möjligheten att bedöma risken för smitta. 

Det enda som myndigheterna egentligen behöver tillhandahålla är ett API som i realtid redovisar hur många som registrerats som smittade varje enskilt dygn i varje postnummerområde. Med denna information som underlag kan apptillverkare lösa resten - den mest självklara applikationen är förstås en app som varnar för Covidsmitta, baserat på individens geografiska position. Men även massutskick av SMS, informationskampanjer och eventuella restriktioner kan baseras på informationen.

Jag är övertygad om att epidemin på Järvafältet mycket snabbt hade bekämpats om statistik på postnummernivå hade funnits tillgänglig när Covid-19 började spridas i landet i januari. Problemet med Covid-19 är egentligen inte att vi saknar motmedel, problemet är att fienden är osynlig. Med postnummerstrategin kan viruset synliggöras och därmed också bekämpas.

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås undantag. När främlingar möts - exempelvis på barer och på konferenser - hoppar viruset från ett kluster till nästa.  I allmänhet går det att hitta …

Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Varför gjorde inte Sverige mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Tillhör inte de som tror att en total nedstängning hade varit det bästa för landet. Men samtidigt låg det uppenbarligen inom det politiskt möjligas ram - något som förvånade smittskyddsmyndigheterna i samtliga nordiska länder. Det finns dock mycket annat än lockdown som var politiskt möjligt, men som av myndigheterna uppfattades som politiskt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism