Partier och medier snart helt förstatligade

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att de politiska partierna blir allt mer beroende av statligt stöd. Implikationen blir att partierna endast får ses som deltagare i offentliga tävlingar där priset beror på hur många väljare de lyckas attrahera. Problemet är att man i nästa tävling dopar vinnarna i den första tävlingen så att de med större sannolikhet ska vinna igen. Hur smart är egentligen det?

Alternativet är att låta särintressen finansiera partierna, och att partierna efter valet fattar beslut som innebär att särintressena får en god avkastning på sina investeringar.

Känns inte som om någon av dessa lösningar är helt klockrena. Ännu mer problematiskt blir det när man betänker att medierna gått samma väg - statsradion och statstelevisionen är förstås redan statliga, men nu när annonsintäkterna viker blir staten - via presstödet - en allt viktigare finansiär även av privata mediekanaler. 

Både politiken och medierna styrs på sätt och vis av algoritmer som vi i förväg ställer upp för att ge rättvisa och demokratiska villkor för politik och medier. Men eftersom algoritmen bestäms av dem som sitter på makten i dag finns en risk att man konstruerar den så att makten konserveras.

Detta behöver inte vara fel. Snabba skiften kan leda till institutionell instabilitet och det kan finnas en poäng med att politiker och medier får utrymme att agera ickepopulistiskt under kortare perioder. På sikt måste de anpassa sig, politikerna måste anpassa sig till folkets värderingar och åsikter och medierna bör för sin egen skull inte avvika alltför mycket från huvudfåran.

Vi har en förenklad bild av demokratin som bygger på att rationella väljare går till valurnorna en gång vart fjärde år och lägger sin röst på ett parti som representerar något visst åsiktskonglomerat. Men demokratin är så mycket mer - ett stort ekosystem där väljarna betalar för att låta sig påverkas av medier och partier. Systemet blir betydligt mer trögrörligt än en direktdemokratisk modell, då åsikterna och värderingarna förändras långsamt. Förmodligen blir besluten också mer konsekventa - eftersom dessa stora och tröga institutioner i efterhand tvingas bära ansvaret för sina beslut.

Ändå har algoritmerna betydelse. Hur gör man när teknisk utveckling gör vissa företeelser obsoleta (läs: dagstidningar)? Hur gör vi om algoritmerna leder till polarisering och konflikter - ändrar vi då algoritmerna så att de befrämjar enighet? Och hur kommer vi i så fall överens om att göra det?

Personligen tycker jag det är en förlust att partierna förlorat sin folkliga förankring. Den polycentriska modellen för samhällsorganisation har sina fördelar och risken är att värderingarna får stå tillbaka till förmån för värdegrunder. Skillnaden - om jag behöver förklara - är att den första är på riktigt, medan den andra är en marknadsföringsgimmick.

Ändå tror jag inte att partiernas och mediernas beroende av staten behöver leda till en totalitär stat. Så länge algoritmerna är rättvisa och neutrala kommer bästa partiet eller mediumet på sikt att vinna. Det vi riskerar att förlora är engagemanget och den folkliga förankringen och vi riskerar därmed att få ett mer cyniskt samhälle - där det har större betydelse vad man säger sig stå för än vad man verkligen står för.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism